Nio av tio kulturaktörer i enkätundersökningen som gjorts till denna kulturanalys har ett samarbete med aktörer i andra länder – ofta i Danmark eller Sverige. Det gäller bland annat samproduktion, utbyte av erfarenheter och gemensamma projekt av olika slag. Att anlita personal mellan länderna är också vanligt, även om strömmen av regelbundna gränspendlare inte är så stor. Däremot verkar publiken inte ha hittat över den dansk-svenska gränsen i så stor utsträckning.
Se præsentation af rapporten fra Øresundsinstituttets studio i Malmö.
Klicka här för att läsa rapporten.
Konst och kultur handlar på många sätt om att utmana gränser och kulturaktörer antar ofta ett internationellt perspektiv. Samtidigt är den lokala förankringen betydelsefull. Mellan Danmark och Sverige är både den gränsöverskridande dynamiken och närheten mellan länderna betydelsefull för de kultursamarbeten och utbyten som förekommer, visar de 23 intervjuer med kulturaktörer i Östdanmark, Skåne och Stockholm som gjorts inom ramarna för Øresundsinstituttets kulturprojekt, samt de 123 svar som inkommit till den enkätundersökning som gjorts för denna analys.
afstand
Denna rapport är tredje delen av en större kulturanalys som Øresundsinstituttet gör med stöd från Stiftelsen Svensk-danska kulturfonden och Region Skåne. Rapport innehåller exempel och perspektiv på olika former av kulturutbyte över gränsen mellan Sverige och Danmark. Syftet med analysprojektet är att genom en kartläggning av aktörer och samarbetsprojekt inom kultursektorn, som verkar mellan Danmark och Sverige, bidra till att skapa ett nytt kunskapsunderlag som ska göra det möjligt att bättre nyttja den potential som finns när det gäller kultursamarbeten. Huvudperspektivet är Öresund, men även ett nationellt perspektiv finns, med fokus på huvudstäderna Stockholm och Köpenhamn.
Läs även de två tidigare analyserna:
•Dansk-svenskt kultursamarbete – kulturens ramar
•Dansk-svenskt kultursamarbete – en intervjustudie
Highlights från analysen
Nätverk: skapar goda förutsättningar för mer samverkan, men är ofta nationella. De nätverk som finns över gränserna mellan Sverige och Danmark har betydelse för många av de samarbeten som uppstår – och samarbetena stärker i sin tur nätverken. När kulturarbetare rör sig mellan länderna för jobb och uppdrag, exempelvis då kulturchefer rekryteras från grannlandet, tar de med sig sina kontakter samtidigt som de knyter nya band. Ett exempel på betydelsen av nätverk är den trumpetartävling som nyligen startas av Malmö Live, Malmö Symfoniorkester, DR Koncerthuset och DR Symfoniorkestret. Nätverken kan även uppstå från and hållet, genom tvärnationella projekt eller aktiviteter som leder till bredare nätverk över gränserna. Men trots att det alltså förekommer många kontakt över gränserna upplevs nätverken generellt sett som övervägande nationella.
afstand
Samarbete: drivs av önskan om erfarenhetsutbyte, nyfikenhet, samverkansvinster och kontakter. Nio av tio kulturaktörer i enkätundersökningen svarar att de har samarbete med aktörer i andra länder. För de svenska kulturaktörerna som svarat är Danmark det land som de samarbetar mest med medan de danska kulturaktörerna harSverige på andra plats, näst efter ”Övriga Europa” (ej Norden). Det är främst kunskapsutväxling och samproduktion, men även gästuppträdande, gästutställningar och utbyte av personal och objekt. Samarbetena inleds ofta av personer som har kontakter på tvärs genom att de jobbat i båda länderna, men enligt den enkät och de intervjuer som gjorts till denna kulturanalys drivs samarbetena även av en önskan om att utbyta erfarenheter, av nyfikenhet på grannlandet samt av vinster med samverkan så som vid samproduktion. Samarbetet stärker ofta kulturinstitutioner och aktörer. Det blir till exempel möjligt att nå en större publik, få bredare finansiering och dela investeringskostnader, hitta spetskompetens samt dela kunskap. Med hänsyn till hållbarhet är det också en fördel att internationellt samarbete sker med grannländerna i stället för länder längre bort, påpekar intervjupersoner, eftersom det minskar det långväga resandet.
I rapporten finns drygt 40 exempel på samverkan, samarbeten och aktivitet över dansk-svenska gränsen.
Personal: det är vanligt att anlita kulturarbetare över dansk-svenska gränsen, men gränspendlarna är inte så många. Det finns även en vinst med det dansk-svenska perspektivet i relation till kompetens. När Danmark och Sverige, och kanske hela Norden, ses som ett mer sammanhängande område och en gemensam arbetsmarknad för kulturarbetare blir upptagningsområdet för rekrytering av medarbetare, frilansare och konsulter större. Det är något som redan utnyttjas, enligt den enkät och de intervjuer som gjorts till denna kulturanalys. Cirka 40 procent av de kulturaktörer som svarat på enkäten uppger att de under de senaste fem åren har anlitat eller anställt medarbetare, frilansare eller konsulter från grannlandet Danmark/Sverige. Att högkvalificerad kompetens rör sig internationellt är vanligt i kulturbranschen – och det tycks som att många högprofilerade kulturarbetare, som exempelvis regissörer, scenografer, producenter, koreografer, fotografer, utställningsdesigners och chefer ser hela Norden som sin arbetsmarknad. Däremot är antalet dansk-svens regelbundna gränspendlare inom kulturområdet inte så många, enligt tillgänglig statistik.
Gränshinder: kulturarbetare som bor i Danmark och jobbar i Sverige betalar mer i skatt. Många upplever att gränspendling medför lite större osäkerhet än då man arbetar i sitt bosättningsland, kring tågförseningar, gränskontroll och administrativa regler för skatt, socialförsäkring och pension. Dessutom är danska kulturarbetare som arbetar i Sverige drabbade av ett särskilt gränshinder. De flesta danska gränspendlare i Sverige betalar så kallad SINK-skatt på 25 procent av inkomsten i Sverige, utan möjlighet till avdrag, och inget därutöver i Danmark. Kulturarbetare betalar i stället en så kallad artistskatt på 15 procent i Sverige, och mellanskillnaden upp till den danska skattenivån på omkring 37 procent i skatt i Danmark. De betalar alltså en högre andel.
Publik: endast en liten andel av besökarna kommer från grannlandet. Publik och marknadsföring är den aspekt av det dansk-svenska utbytet som har störst utvecklingspotential. Det är inte självklart att kulturaktörerna och -institutionerna vänder sig till en publik i grannlandet. I enkätundersökningen svarade något färre än hälften att de marknadsför sig på något sätt i grannlandet, då ofta via sociala medier eller kampanjsamarbeten. Den vanligaste anledningen till att de inte gör det är att de saknar resurser, och därefter att de saknar kunskap. Generellt sett är även bara en liten del av besökarna utländska gäster, enligt enkäten som gjorts till denna kulturanalys. Nästan två tredjedelar av kulturaktörerna i enkäten svarade att mindre än 25 procent av besökarna kommer från utlandet. Och av dessa utländska gäster kommer mindre än en fjärdedel från grannlandet Danmark/Sverige hos de allra flesta.
Geografi: lokalt, nationellt och nordiskt samarbete. Den geografiska utgångspunkten för denna analys har varit Öresundsregionen, men även Stockholm har inkluderats för att fånga samarbeten mellan huvudstäderna. Många av de exempel på samarbeten som beskrivs i denna kulturanalys omfattar dessutom även andra nordiska samarbetspartners. Det är vanligt att projekt inleds mellan aktörer i huvudstäderna Stockholm, Köpenhamn och Oslo. Men många av projekten finns i Öresundsregionen och utgör mer lokala samarbeten mellan aktörer i till exempel Malmö och Köpenhamn eller Helsingör och Helsingborg.
afstabd
Interviews
Intervjuer: olika perspektiv på kultursamarbete och kulturutbyte
Till denna kulturanalys har vi gjort flera intervjuer med kulturaktörer som på något sätt arbetar gränsöverskridande. Dessa och fler intervjuer finns att läsa i rapporten:
Om rapporten
Dette er 3. rapport i dette kulturprojekt, som drives af Øresundsinstituttet med støtte fra Svensk-danska kulturfonden og Region Skåne. De to tidligere rapporter, findes her:
•Dansk-svenskt kultursamarbete – kulturens ramar
•Dansk-svenskt kultursamarbete – en intervjustudie
Kontakt:
Thea Wiborg
senioranalytiker Øresundsinstituttet
thea.wiborg@oresundsinstituttet.org
mobil +46 703 05 60 25
Johan Wessman
vd Øresundsinstituttet
johan.wessman@oresundsinstituttet.org
mobil +46 702 52 32 41
Gränshinder: kulturarbetare som bor i Danmark och jobbar i Sverige betalar mer i skatt. Många upplever att gränspendling medför lite större osäkerhet än då man arbetar i sitt bosättningsland, kring tågförseningar, gränskontroll och administrativa regler för skatt, socialförsäkring och pension. Dessutom är danska kulturarbetare som arbetar i Sverige drabbade av ett särskilt gränshinder. De flesta danska gränspendlare i Sverige betalar så kallad SINK-skatt på 25 procent av inkomsten i Sverige, utan möjlighet till avdrag, och inget därutöver i Danmark. Kulturarbetare betalar i stället en så kallad artistskatt på 15 procent i Sverige, och mellanskillnaden upp till den danska skattenivån på omkring 37 procent i skatt i Danmark. De betalar alltså en högre andel.
