FAKTA: Pendlingen över sundet

PENDLING. Sedan 2015 har antalet gränspendlare minskat med tio procent trots att sysselsättningen totalt sett har ökat. Under pandemiåret 2020, det senaste året med tillgänglig statistik, hade 16 500 personer ett jobb på andra sidan gränsen. Det är 6,7 procent färre än under 2019.

De gränskontroller som infördes i november 2015 (Sverige) och november 2019 (Danmark) kan ha påverkat pendlingen som minskade något under de åren, men inte på samma sätt som coronapandemins restriktioner och gränskontroller.  Pandemin påverkade både den svenska och den danska arbetsmarknaden, med ökad arbetslöshet och permitteringar som följd. Men den dansk-svenska gränsen hölls öppen för gränspendlare även under gräns- och samhällsnedstängningarna. De gränspendlare som hade möjlighet jobbade vanligen hemma vilket resulterade i att pendlarresorna över Öresund minskade kraftigt, medan antalet personer med jobb på andra sidan Öresund inte sjönk lika markant. Antalet gränspendlare föll med 6,7 procent under 2020 jämfört med 2019, enligt ny statistik från Region Skåne/ Öresundsdatabasen.

I flera år har det saknats statistik för gränspendlingen i Öresundsregionen eftersom danska dataskyddsregler inte stämde överens med den svenska offentlighetsprincipen vilket innebar att mikrodata inte kunde utväxlas över gränsen. Under 2021-2022 har Region Skåne tillsammans Danmarks Statistik och SCB arbetat på att ta fram en ny metod för att mäta utvecklingen i antalet pendlare över Öresund. Den nya statistiken omfattar pendlare från hela Sverige till Östdanmark för perioden 2015 -2020 och pendlare från hela Danmark till Skåne och Halland. Statistiken kommer att finnas tillgänglig i den nya uppdaterade Öresundsdatabasen. Läs även mer om pendlingen i Region Skånes rapport.

 

 

 

Tabell: Antal gränspendlare mellan Danmark och Sverige 1997-2020

Pendlare från Skåne till Östdanmark* Pendlare från Sverige till Östdanmark** Pendlare från Östdanmark till Skåne* Pendlare från Danmark till Skåne och Halland**
1997                     2 130              166
1998                     2 365              188
1999                     2 584              204
2000                     3 010              281
2001                     3 751              539
2002                     4 697              533
2003                     5 683              536
2004                     7 160              692
2005                     8 783              734
2006                   12 744              750
2007                   17 890              623
2008                   19 097              708
2009                   18 387              633
2010                   17 702              712
2011                   16 226              827
2012                   15 125              923
2013                   14 493           1 016
2014                   14 356           1 021
2015                   14 045 16639           1 137
2016 15928
2017 15646
2018 15789
2019 16142 1547
2020 15076 1424

Källa: Region Skåne/Öresundsdatabasen. * Enligt äldre metoden för att mäta gränspendling, ** Enligt den nya metoden för att mäta gränspendling. Preliminära siffror

 

 


Pendlarresorna minskar med mer hemarbete

Det finns flera andra källor för att följa utvecklingen i pendlingen över Öresund. Øresundsinstituttet har på uppdrag av Øresundsbro Konsortiet tagit fram en trafikstatistik som mäter den samlade trafik över Öresund, härunder antalet pendlingsresor. Statistiken omfattar tågpendlarresor från Skånetrafikens försäljningsstatistik, pendlarresor med Forsea, rederiet som driver färjorna mellan Helsingborg-Helsingör samt bilpendlarresor via Öresundsbron. Denna statistik presenteras i Øresundsindex/Trafik kvartalsvist och senaste aktuella siffran visar att det gjordes drygt 14 000 pendlarresor per dag (enkeltresor) under första kvartalet 2022. Det är en ökning med 85 procent jämfört med samma kvartal 2021, men 23 procent färre än under första kvartalet 2019. Läs hela Øresundsindex/Trafik Q1 2022 här

 

Totala antalet pendlarresor som gjorts över Öresund via bro eller färja per dygn (kvartalsvis 2016-2022)

 


Svenska gränspendlare till Danmark drabbades mer av finanskrisen än av coronapandemin

Antalet svenskar som arbetar på andra sidan Öresund minskade med fyra procent under första coroanåret 2020, men ökade igen under 2021 med tre procent. Det visar statistik från Styrelsen for Arbejdsmarked og Rekruttering (STAR). Det är ett mindre fall än under finanskrisen.

Statistik från Styrelsen for Arbejdsmarked og Rekruttering (STAR) redogör för antalet svenska medborgare som arbetar, men inte är bosatta i Danmark. Statistiken baseras på löneinkomst och påverkas därför inte heller av hur många som arbetar hemifrån under coroapandemin, så som trafikpendlingssiffrorna gör. Men samtidigt säger statistiken inte heller något om hur många som rent faktiskt pendlar till sitt jobb på andra sidan Öresund. I siffrorna ingår dessutom enbart svenska medborgare och därför omfattas inte danskar eller personer med annat medborgarskap som bor i Sverige och arbetar i Danmark.

Enligt denna statistiken hade 10 750 svenskar ett jobb i Region Huvudstaden eller Region Själland under 2021. Det var tre procent fler än under 2020 då antalet svenska gränspendlare minskade sannolikt på grund av coronapandemin.  Antalet svenska pendlare på den danska sidan Öresund var högst 2008 och minskade med nio procent 2009, vilket kan förklaras av finanskrisen. Under alla år därefter har de svenska pendlarna blivit färre. Först under 2018 stabiliserades antalet och under 2019 ökade antalet lite, med en procent. Men med coronakrisen föll alltså pendlingen återigen, men det var inte lika många svenska gränspendlare som förlorade sitt jobb som under finanskrisen utan i stället har många haft möjlighet att behålla sitt jobb och arbeta hemifrån.

 

Svenska Öresundspendlare
Antal svenska medborgare med löneinkomst i Region Huvudstaden och Region Själland (som ej är bosatta i landet) 2008-2021

Svenska gränspendlare till Danmark Årlig förändring
2008 16 520
2009 15 008 -9%
2010 13 779 -8%
2011* 13 167
2012 12 274 -7%
2013 11 679 -5%
2014 11 515 -1%
2015 11 251 -2%
2016 10 894 -3%
2017 10 762 -1%
2018 10 755 0%
2019 10 925 2%
2020 10 461 -4%
2021 10 750 3%

Källa: Styrelsen for Arbejdsmarked og Rekruttering (STAR), jobindsats.dk,  som baserar statistiken på information från Udlændingeregisteret, EstherH, CPR-registeret, CVR-registeret, Indkomstregisteret.
* Utländska arbetstagare och egenföretagare som är registrerade i ”registeret for udenlandske tjenesteydere (RUT)” ingår i mätningen från 1 januari 2011 och därmed ska jämförelser av nivåerna före och efter 2011 göras med försiktighet.

 

 


Statistik enligt den äldre metoden för att mäta gränspendling

 

Gränspendlare och övriga gränsöverskridande inkomsttagare efter riktning, 1997 – 2015 (officiell statistik enligt den äldre metoden):

 

Gränspendlare och övriga gränsöverskridande inkomsttagare 1997 – 2015 (officiell statistik enligt den äldre metoden):

Pendlare Övriga inkomsttagare Totalt
1997 2296 775 3071
1998 2553 996 3549
1999 2788 1150 3938
2000 3291 1384 4675
2001 4290 1672 5962
2002 5230 1785 7015
2003 6219 1906 8125
2004 7852 1978 9830
2005 9517 2375 11892
2006 13494 3368 16862
2007 18513 4564 23077
2008 19805 5884 25689
2009 19020 5411 24431
2010 18414 4849 23263
2011 17053 4725 21778
2012 16048 4239 20287
2013 15509 3839 19348
2014 15377 3649 19026
2015 15182 3400 18582

Källa: Örestat

 


Om pendlingen
Hur stor pendlingen över sundet är beror på flera olika faktorer. Tillgänglighet är den tydligaste av dessa, vilket går att se då antalet pendlare var på väldigt låga nivåer innan Öresundsbrons öppnande, medan de vid toppen 2008 hade mångdubblats, och totalt 25 689 personer pendlade. Därefter påverkade först finanskrisen oh därefter id- och gränskontrollerna pendlingen.

Valutaskillnad, skillnad i bostadspriser samt utbud och efterfrågan på arbetsmarknadens båda sidor är också viktiga faktorer för pendlingen. En del av pendlarna är danskar som har flyttat till Skåne, men som har behållit sitt jobb i Danmark. Det var extra populärt att flytta till Skåne omkring år 2006 och 2007, då bostadspriserna skiljde sig markant innan den danska bostadsbubblan sprack. Under samma år var behovet av arbetskraft också som störst i Danmark, och efterfrågan var därmed stor på svenska medarbetare. Då arbetslösheten steg med finanskrisen föll också antalet gränspendlare. Idag är det brist på arbetskraft i samma branscher på svensk och dansk sida. Ytterligare en faktor som också påverkar pendlingen, utöver vanlig löneskillnad mellan länderna, är skillnaden mellan valutakurserna. När skillnaden växer så stiger den faktiska löneskillnaden mellan länderna, vilket kan öka incitamenten för att ta ett jobb på andra sidan.

 


Främst unga som slutat pendla efter finanskrisen
Under rekordåret 2008 hade 25 689 personer någon form av inkomst på motsatt sida sundet, av dessa var 9 728 under 30 år gamla. År 2015 hade det totala antalet personer med inkomst på andra sidan sundet minskat med drygt 7000 personer, och över 6000 av dessa tillhörde gruppen mellan 16–29 år. De unga är således de som stått för den största minskningen i gränspendlingen under de senaste tio åren.

I statistiken mäts dels gränspendlare, men också övriga inkomsttagare, det vill säga personer som inte permanent pendlar över sundet, utan har haft en inkomst under en del av året. Av dessa är unga en stor del, men även här har andelen minskat sedan rekordåren. Under det sena 00-talet utgjorde gruppen 16–29 knappt hälften av de i kategorin övriga inkomsttagare, medan andelen unga i denna kategori hade minskat till ca en tredjedel under 2014 och 2015.

Gränspendlare och övriga inkomsttagare efter ålder:

 

16–29 år 30– år
1997 786 2285
1998 983 2566
1999 1177 2761
2000 1458 3217
2001 1839 4123
2002 2318 4697
2003 2685 5440
2004 3622 6208
2005 4466 7426
2006 6262 10600
2007 9005 14072
2008 9724 15965
2009 8170 16261
2010 7044 16219
2011 5938 15840
2012 5057 15230
2013 4190 15158
2014 4022 15004
2015 3672 14910

Källa: Örestat

 


Tidslinje över några av de viktigaste händelserna under coronapandemin som påverkat pendlingen över Öresund

(Uppdaterad 220616)

2020

27 februari: Det första coronafallet på Själland och samtidigt i Danmark.

2 mars: Det första coronafallet i Skåne.

11 mars: Danmark stängde ner samhället, bland annat genom att stänga skolor och barnomsorg, samt genom att uppmana alla som kan att arbeta hemifrån.

14 mars: Danmark stängde gränsen mot Sverige, med undantag för bland annat gränspendlare. Under våren infördes successivt flera undantag och förtydliganden av reserestriktionerna. Bland annat tilläts affärsresenärer och personer med nära familjemedlemmar på andra sidan gränsen att passera.

17 mars: Sverige uppmanade arbetsgivare att överväga att rekommendera sina anställda att arbeta hemifrån. Samtidigt uppmanades gymnasieskolor och högre utbildningsinstitioner att införa distansundervisning. Fler rekommendationer och restriktioner infördes under våren.

20 mars: Danmark och Sverige enades om att införa undantag så att den som är gränspendlare inte riskerar att socialförsäkringstillhörigheten flyttar mellan länderna om hen arbetar hemifrån.

15 april: Danmark började återigen öppna skolorna och barnomsorgen. Nedstängningen lättade på olika områden under våren och sommaren.

15 juni: Sverige tog bort rekommendationen om distansundervisning i gymnasieskolorna.

27 juni: Danmark införde en modell som öppnade gränsen för boende i regioner med mindre smittspridning, med färre krav om det gällde boende i gränsregionerna Skåne, Blekinge och Halland.

11 juli: Smittspridningen i Skåne var så låg att Danmark öppnade gränsen för boende i regionen.

1 augusti: Danmark öppnade gränsen för inresor från hela Sverige.

15 augusti: Danmark införde krav på munskydd i offentlig transport.

3 september: Danmark tog bort den permanenta gränskontrollen mot Sverige och återgick till stickprovskontroller.

10 oktober: Danmark stängde återigen gränsen mot Sverige, men med undantag för bland annat arbetspendlare och boende i regioner med mindre smittspridning.

24 oktober: Smittspridningen i Skåne översteg den godkända nivån och gränsen stängdes därför, med undantag för bland annat gränspendlare.

7 december: Sverige rekommenderade gymnasieskolorna att övergå till distansundervisning.

16 december: Danmark skärpte restriktionerna ytterligare. Det innebar bland annat stängda skolor för äldre barn. Några dagar senare stängde skolorna även för yngre barn.

22 december: Sverige stängde gränsen mot Danmark, med undantag för gränspendlare, på grund av att den så kallade ”brittiska mutationen” av covid-19 förekom i Danmark.

24 december: Sverige öppnade gränsen för bland annat transitresor till Bornholm och personer med trängande familjeskäl.

2021

9 januari: Danmark införde krav på negativt covid-19-test för de utländska medborgare som tillåts resa in i landet. För gränspendlare skulle testet ha tagits för högst en vecka sedan och för övriga inresande för högst 24 timmar sedan. Även övriga krav för inresa skärptes.

6 februari: Sverige införde krav på negativt covid-19-test för de utländska medborgare som tillåts resa in i landet.

8 februari: Danmark öppnade skolorna för barn upp till och med fjärde klass. Under våren minskade restriktionerna gradvis inom de delar av samhället som varit nedstängda.

31 mars: Sverige slopade reserestriktionerna för inresande från Danmark. Kravet på ett negativt covid-19-test kvarstår dock.

1 april: Sverige tog bort rekommendationen om distansundervisning i gymnasieskolan.

1 maj: Danmark tillät inresa för personer som kan visa upp ett intyg på att de är färdigvaccinerade mot covid-19.

14 maj: Danmark tog bort kraven på “särskilda skäl” för inresa från Sverige och slopade karantänskraven för boende i gränsregioner mot Danmark.

31 maj: Sverige tog bort alla reserestriktioner för inresa från Danmark och övriga nordiska länder

26 juni: Danmark lättade på reserestriktionerna från Sverige och tog bland annat bort kravet om karantän efter inresa.

10 september: Danmark slutade att klassificera covid-19 som en samhällskritisk sjukdom.

29 september: Sverige tog bort rekommendationen om att arbeta hemifrån.

25 oktober: Danmark tog bort den coronarelaterade gränskontrollen och återgick till att enbart genomföra de stickprovskontroller som gällde före pandemin.

8 december: Sverige införde krav på munskydd i kollektivtrafiken vid trängsel och uppmanade till att anställda ska ges möjlighet att jobba hemifrån. Några veckor senare skärptes uppmaningen till att alla som kan ska arbeta hemifrån.

19 december: Danmark införde en tydligare uppmaning om hemarbete.

27 december: Danmark införde krav på negativt covid-19-test för utländska medborgare som ville resa in i landet. Undantag gavs för svenska resenärer till Köpenhamns flygplats, samt boende i gränsregionerna Skåne, Blekinge, Halland och Västra Götaland.

28 december: Sverige införde krav på negativt covid-19-test för utländska medborgare som ville resa in i landet. Undantag gavs för danska transitresenärer mellan Själland och Bornholm, gränspendlare och gränsstudenter, som även kunde visa upp vaccinationsintyg.

2022

21 januari: Sverige avskaffade kravet på ett negativt covid-19-test för danskar och andra EU-/EES-medborgare som ville resa in i landet, förutsatt att de kunde visa upp ett intyg på att de vaccinerats mot covid-19 eller tillfrisknat från sjukdomen under de senaste sex månaderna.

9 februari: Sverige tar bort alla inreserestriktioner för EU-medborgare

1 mars: Danmark tar bort alla inreserestriktioner för EU-medborgare.

 


Om den använda statistiken
Örestat/
Öresundsdatabasen offentliggjorde fram till år 2015 den officiella statistiken för antalet pendlare över Öresund. Statistiken utarbetades genom en sammankoppling av den danska registerbaserade arbetskraftsstatistiken (RAS) och den motsvarande svenska registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS). RAS och RAMS mäter befolkningens tillknytning till arbetsmarknaden under november. Statistiken följer, i största möjliga utsträckning, ILOs riktningslinjer för klassifikation av befolkningens tillknytning till arbetsmarknaden (ICSE). Statistiken avser endast anställda löntagare, vilket innebär att enskilda näringsidkare och medhjälpande makar inte ingår. Det bedöms dock inte ha någon större påverkan på Öresundspendlingen då en enskild näringsidkare oftast har sitt företag i bosättningslandet, och resor över Öresund kommer då vara tjänsteresor snarare än pendlingsresor mellan bostad och arbetsplats.

Örestat offentliggjorde både statistik för antalet pendlare och övriga inkomsttagare. Pendlare är personer som bor på ena sidan av Öresund och har sin huvudsakliga sysselsättning på den andra sidan. Inkomsttagare är personer som har ett extrajobb, eller som under året har haft intäkter i det andra landet.

Eftersom danska dataskyddsregler inte stämde överens med den svenska offentlighetsprincipen upphörde utväxling av mikrodata över gränsen och under åren 2016-2021 fanns det ingen officiell statistik för gränspendlings mellan Danmark och Sverige. Under 2021-2022 har Region Skåne tillsammans Danmarks Statistik och SCB arbetat på att ta fram en ny metod för att mäta utvecklingen i antalet pendlare över Öresund. Den nya statistiken omfattar pendlare från hela Sverige till Östdanmark för perioden 2015 -2020 och pendlare från hela Danmark till Skåne och Halland. Den bygger på en annan metod som inte tar utgångspunkt mikrodata utan använder nationell registerdata. Sysselsatta som är bosatta i utlandet identifieras och därefter samkörs flera olika adress- och nationalitetsregister för att hitta bosatta i Sverige respektive Danmark. Arbetet försvåras av att många arbetsgivare inte lämnar fullständiga adressuppgifter till skattemyndigheterna i respektive land. Pendlingen från Sverige till Danmark år 2015 är runt 2 600 personer högre enligt den nya metoden än enligt den äldre metoden. Skillnaden i nivå beror enligt Region Skåne på att värdena i den gamla statistiken från 1997-2015 endast omfattar pendling från Skåne, medan statistiken i den nya serien omfattar pendling från hela Sverige.

Statistiken kommer att finnas tillgänglig i den nya uppdaterade Öresundsdatabasen.

Statistiken från Styrelsen for Arbejdsmarked og Rekruttering (STAR), jobindsats.dk, baseras på information från Udlændingeregisteret, EstherH, CPR-registeret, CVR-registeret, Indkomstregisteret. Statistiken omfattar enbart svenska medborgare med löneinkomst i Danmark – arbetstagare och egenföretagare som är registrerade i  “registeret for udenlandske tjenesteydere (RUT)” ingår i mätningen från 1 januari 2011 och därmed ska jämförelser av nivåerna före och efter 2011 göras med försiktighet.

Statistiken för pendlarresor har tagits fram av Øresundsinstituttet på uppdrag av Øresundsbro Konsortiet inom arbetet med Øresundsindex. Genom samarbete med trafikoperatörerna Skånetrafiken, DSB, Forsea og Trafikverket har det tagits fram trafikstatistik som mäter den samlade trafik över Öresund, härunder antalet pendlingsresor (enkeltresor). Statistiken omfattar tågpendlarresor från Skånetrafikens försäljningsstatistik, pendlarresor med Forsea, rederiet som driver färjorna mellan Helsingborg-Helsingör samt bilpendlarresor via Öresundsbron. Denna statistik presenteras i Øresundsindex/Trafik kvartalsvist.