Ny analys: Konjunkturvändningen i Skåne tar fart
Den skånska konjunkturen ljusnar allt mer. Arbetslösheten minskar betydligt mer än i övriga storstadslän och fler utrikes födda kommer i arbete. Skillnaderna i arbetslöshet mellan Skånes olika delområden krymper samtidigt som sysselsättningen börjar växla upp, inte minst inom försvarssektorn och företagstjänster. Men jobbtillväxten sker huvudsakligen i västra Skåne, medan östra Skånes arbetstillfällen har blivit allt färre. På bostadsmarknaden är återhämtningen desto mer dämpad, med avtagande prisuppgångar och ett bostadsbyggande som inte riktigt tagit fart – förutom i Lund.
Det visar rapporten Skånsk konjunktur som Øresundsinstituttet har tagit fram på uppdrag av Sparbanken Skåne.
I rapportens temadel har två pågående fenomen på den svenska arbetsmarknaden studerats närmare:
– Den kraftigt ökade sysselsättningstillväxten bland utrikes födda
– Den ovanligt höga arbetslöshetsuppgången bland inrikes födda med eftergymnasial utbildning under den senaste lågkonjunkturen
Utrikes föddas andel av sysselsättningstillväxten i Skåne och Sverige har ökat markant under det senaste decenniet. Sysselsättningen i gruppen har växlat upp under åren efter pandemin och bland förklaringarna lyfts bland annat tilltagande arbetskraftsbrist och att de utgör en resurs på arbetsmarknaden med förbättrade språk- och yrkeskunskaper.
Samtidigt har lågkonjunkturen slagit hårdare mot inrikes födda med högre utbildning, framför allt män, jämfört med lågutbildade och utrikes födda. Denna utveckling är mera svårtolkad och bland förklaringarna hörs såväl AI som så kallad övervintring av personal.
Den skånska arbetsmarknaden har börjat röra sig ur lågkonjunkturen – med besked. Sysselsättningen på arbetsplatserna ökar i flera branscher och arbetslösheten sjunker snabbare än rikssnittet och övriga storstadslän. Men trots att utvecklingen går i rätt riktning, är arbetslösheten, inte minst bland utrikes födda, fortsatt klart högre i Skåne än i övriga delar av landet.
Samtidigt krymper arbetslöshetsgapet inom länet, med relativt större arbetslöshetsnedgångar i Skånes nordliga delområden och Malmöområdet. Från Malmöområdets 9,9 procent till Lundaområdet och sydöstra Skånes 5,7 procent är skillnaden idag drygt 4 procentenheter. Det kan jämföras med 2019 då skillnaderna inom länet var uppe på nästan 6 procentenheter
Under de senaste tolv månaderna har arbetslösheten i Skåne minskat med 0,6 procentenheter till 8,6 procent i mars i år. Det innebär nästan 3 900 färre inskrivna arbetslösa.
Utrikes födda står för nästan 60 procent av Skånes arbetslöshet, men det är inom denna grupp som arbetslösheten minskar mest. I mars var det drygt 2 900 färre inskrivna arbetslösa utrikes födda jämfört med ett år sedan, motsvarande en nedgång på 2 procentenheter till drygt 17 procent i arbetslöshet.
Efter ett tyngre 2024 har sysselsättningen i det skånska näringslivet börjat växa igen. Fler branscher växer, med offentlig förvaltning och försvar tillsammans med företagstjänster som står för den klart största ökningen. Samtidigt kvarstår utmaningarna inom byggindustrin, även om nedgången har saktat in något under fjoråret.Sysselsättningen i det skånska näringslivet växte med över 2 000 anställda under 2025. Det innebär en ökning på 0,5 procent. Men siffran ska tas med viss försiktighet, då näringslivet i Landskrona växte ovanligt mycket på grund av bolagiseringen av en kommunal verksamhet.
Men bortsett från den statistiska teknikaliteten syns en tydlig återhämtning i jobbtillväxten – men huvudsakligen i Skånes västra delar. Undantaget den höga utvecklingen i nordvästra Skåne, där Landskrona ingår, är det Lundaområdets näringsliv som procentuellt växte mest, med drygt 1 procent, motsvarande nästan 700 fler anställda.
I Skånes två östra delområden, i sydost och nordost, minskar fortfarande sysselsättningen, såväl totalt som i enbart näringslivet. Tillsammans står de två delområdena för ett sysselsättningstapp på över 1 000 anställda, som delvis förstärks av att anställda i ett Ystadbolag har blivit placerade på ett annat företag i samma koncern i en annan kommun.
Bostadsbyggandet ökar för andra året i rad i Skåne. Men uppgången är begränsad och i de flesta delområden har aktiviteten ännu inte börjat vända – förutom i Lund.Drygt 4 200 nya bostäder påbörjades under 2025 i Skåne, vilket var cirka 400 fler än året innan. Uppgången från 900 till 1 665 nya bostäder i Lundaområdet under perioden innebar att byggtakten hölls uppe i länet, samtidigt som byggandet minskade i övriga fem delområden. Dock var nedgången relativt marginell både i Malmöområdet och i nordvästra Skåne.
Trots uppgången i Lund är byggnivåerna i Skåne kvar på historiskt låga nivåer. Men givet den långsammare befolkningstillväxten bör dagens byggtakt på drygt 4 000 bostäder inte stiga nämnvärt framöver. Under kommande tioårsperiod fram till 2034 väntas befolkningstillväxten stanna på knappt 6 200 personer per år. Det är en markant nedväxling som kommer att få effekter på bostadsbehovet framöver.
Prisuppgångarna på den skånska bostadsmarknaden saktar in, framför allt på villamarknaden där antalet försäljningar minskar. Det rekordhöga utbudet har minskat och bland mäklare finns en optimism om att en starkare konjunktur och nya bolåneregler ska sätta fart på bostadsmarknaden.Det är framför allt på den skånska villamarknaden som prisuppgångarna har saktat in. Under den senaste tolvmånadersperioden steg villapriserna med bara 1 procent jämfört med föregående tolvmånadersperiod – och utvecklingen skiljer sig inte nämnvärt mellan delområdena.
Även på den skånska bostadsrättsmarknaden växlade prisuppgångarna ned under slutet av 2025. Något större prisuppgångar noterades i sydöstra Skåne och i Malmöområdet, där priserna steg med 3 respektive 2 procent under den senaste tolvmånadersperioden.
Under tidigare lågkonjunkturer har lågutbildade och utrikes födda drabbats hårdast av stigande arbetslöshet. Den här gången är bilden omvänd.
Framför allt noteras en tydlig minskning vad gäller gapet i sysselsättningsgrad mellan inrikes- och utrikes födda, såväl i Skåne som på riksnivå. 2009, mitt under den globala finanskrisen, var sysselsättningsgraden bland inrikes födda hela 31,9 procentenheter högre än utrikes födda i Skåne. 2025 hade gapet krympt till 17,9 procentenheter.
Även om arbetsmarknadsinträdet för utrikes födda har varit svårare i Skåne än i många andra regioner, syns en tydlig förbättring under de senaste åren.
För utrikesfödda har vård- och omsorgssektorn passerat industrin som den viktigaste arbetsgivaren. Sedan 1990 har antalet anställda utrikes födda i sektorn ökat med nästan 23 000 anställda, från knappt 10 600 till 33 500 sysselsatta.
Tilltagande arbetskraftsbrist, arbetsmarknadspolitiska reformer och förbättrade språk- och yrkeskunskaper är tre viktiga faktorer bakom utvecklingen.
Men medan personer med förgymnasial och gymnasial utbildning stod för merparten av arbetslöshetsuppgången i Skåne både under finanskrisen och pandemin är det personer med eftergymnasial utbildning som står för det största bidraget till ökningen under denna konjunkturnedgång.
Den högre arbetslöshetsuppgången bland personer med högre utbildning syns i hela landet. Men uppgången har varit lägre i Skåne. Och trots den högre arbetslöshetsuppgången inom gruppen har personer med högre utbildning en fortsatt stark ställning på arbetsmarknaden.
Implementering och effektiviseringar med hjälp av AI har lyfts bland flera som en tänkbar förklaring bakom uppgången. Men än går det inte att peka ut AI som någon avgörande kraft, säger Konjunkturinstitutets generaldirektör Albin Kainelainen i en intervju.
