Ny rapport: Skåne har gått från lägst till högst utsläpp i Öresundsregionen
Skånes utsläpp av växthusgaser ökade mer än rikssnittet i 2024, till stor del som en följd av den sänkta reduktionsplikten. Därmed har nu Skåne gått från att vara den del av Öresundsregionen som släpper ut minst till att släppa ut mest. Det visar årets upplaga av Vår framtid som Øresundsinstituttet tar fram på uppdrag av Sparbanken Skåne. 
Vår framtid publiceras en gång om året och tar tempen på klimatomställningen i Skåne och Öresundsregionen. I årets rapport har inriktningen breddats och innehåller också en kartläggning av Skånes beredskapsarbete och den demografiska utvecklingen.
KLIMAT
Utsläppen ökar i Skåne och Sverige…
Skånes utsläpp ökar mer än Sverigesnittet, till stor del drivet av länets tyngsta branschsektor: transporterna. Totalt ökade utsläppen med 12,2 procent i länet under 2024 jämfört med året innan. I transportsektorn steg utsläppen med hela 26 procent.
Efter att regeringen sänkte reduktionsplikten för två år sedan syns siffrorna nu i den regionala statistiken. Utsläppen ökar också inom andra branscher, inte minst jordbruket, även det en tung sektor i Skåne.
… samtidigt som utsläppen minskar på danska sidan Öresund
Trots att utsläppen ökar i Skåne, minskar fortsatt de samlade utsläppen i de tre regionerna som utgör Öresundsregionen. Totalt minskade utsläppen med 4,7 procent under samma period.
Att utsläppen ändå minskar beror på de relativt större minskningarna i Region Hovedstaden och Region Själland där utsläppen minskade med 13,2 respektive 11,9 procent.
Skånes relativt höga utsläppsökning 2024, samtidigt som övriga två regioner minskar sina utsläpp, innebär att Skåne nu släpper ut mest ton koldioxidekvivalenter i Öresundsregionen: 5 miljoner, medan de danska regionerna står för 4 respektive 4,5 miljoner ton.
För lite och för mycket vatten i klimatkrisens spår
Översvämningar, låga grundvattennivåer och otjänligt vatten är tre risker som klimatförändringarna för med sig.
Skyfallen väntas öka både öka i kraft och frekvens och särskilt södra Sverige är utsatt, inte minst på grund av större påverkan från större skyfallsområden från Europa.
Samtidigt ökar riskerna för vattenbrist. En miljon skåningar får sitt vatten från småländska Bolmen eller Vombsjön, som i våras hade extremt låga vattennivåer. Det bäddade för vattenbrist under den torra sommarperioden.
Vattnet riskerar också att bli mer förorenat av klimatförändringarna. Detta i takt med att förändrade flöden och grundvattennivåer påverkar rörligheten hos föroreningar.
I Danmark, där största delen av hushållens vatten kommer från grundvattnet, förhandlas det just nu om ett besprutningsförbud i sårbara områden.
En ny lag om gödsling som antagits av Folketinget har väckt lantbrukarvrede. Lagen reglerar hur lantbrukare får gödsla sin mark och syftar till att minska utsläppen av kväve till vattendrag och hav. Lantbrukarna menar att deras verksamhet riskerar att drabbas ekonomiskt.
Danmarks vattenförbrukning är också betydligt lägre än i Sverige. Medan svenskar i genomsnitt förbrukar 140 liter vatten per person och dygn, ligger den danska genomsnittssiffran på 97 liter.
Enligt branschorganisationen Danva är det framför allt ökad miljömedvetenhet och högre priser som ligger bakom danskarnas lägre vattenförbrukning. Hårdare danska regler har också lett till att ledningsnätet läcker betydligt mindre. Bland annat är danska vattenverk med en vattenförlust över 10 procent skyldiga att betala en statlig straffavgift.
BEREDSKAP
Evakuering av Bornholm på agendan när dansk-svenska beredskapen intensifieras
Just nu pågår diskussioner om hur en dansk-svensk evakueringsplan för att flytta invånare på Bornholm till Ystad kan komma att se ut.
– Hur ska vi samarbeta med de danska myndigheterna både på kommunal nivå och på statlig nivå och hur kan man stötta varandra i det här, säger Kajsa Helmbring, Länsstyrelsen Skånes försvarsdirektör i rapporten.
Kajsa Helmbring, försvarsdirektör vid Länsstyrelsen Skåne.
Enligt Kajsa Helmbring har det varit svårt för svenska myndigheter att hitta rätt kontakter på den danska sidan, men nu det har lossnat och flera möten är på gång.
Med finansiering från Myndigheten för civilt försvar finns det nu en gemensam arbetsgrupp tillsammans med Styrelsen for Samfundssikkerhed (SAMSIK) som ska ha sitt första möte i november.
I Ystad stärker kommunen samtidigt beredskapsdialogen med kommunens företag, bland annat hamnen, berättar kommunens säkerhetschef Per Björkman.
Stadens läge i Skånes sydöstra hörn gör den till en viktig knutpunkt, inte bara för bornholmarna, utan även till Polen.
– Polentrafiken är särskilt viktig eftersom det är den enda färjeförbindelsen som i dagsläget kan transportera tåg till Polen, säger Per Björkman.
Nytt näringslivsråd ska tydliggöra företagens roll i beredskapen
Näringslivsrådet i Skåne har fått en tydligare roll i regionens beredksap. I år inrättade Länsstyrelsen Skåne ett beredskapsroll där 17 företag i regionen ingår, som till exempel kemiföretaget Kemira.
Att länsstyrelsen nu involverar näringslivet i beredskapsfrågor mer strukturellt är ett sätt för företagen att både bidra och få med sig kunskap, enligt Kemiras vd Björn Linde. Han anser dock samtidigt att det finns mer att göra när det kommer till tydligheten mellan statliga och regionala myndigheter.
– Enligt min uppfattning är det inte helt klart med befälsordningen vid en kris, säger han.
Försvarsdirektören efterlyser mer statsstöd till näringslivet
Länsstyrelsens nya beredskapsråd kommer som en direkt konsekvens av den nationella näringslivspolitiken, som har genomgått stora förändringar under den avgående Tidöregeringen. Näringslivet ingår i Sveriges totalförsvar på alla myndighetsnivåer. Det är dock inte tillfället på den danska sidan av Öresund, som har en helt annan struktur för sitt försvar och beredskap än vad Sverige har.
Trots att Sverige har ett tydligare uttalat samarbete mellan den offentliga och den privata sektorn än Danmark, bör den svenska staten fortfarande göra mer för att stödja näringslivet. Det menar Kajsa Helmbring:
– Då måste man ju antingen jobba med tydligare lagstiftning eller med investeringar från staten för att stötta företagen, och där är vi inte ännu.
DEMOGRAFI
Stora samhällsförändringar stundar när befolkningstillväxten saktar in
Befolkningstillväxten bromsar in i hela Sverige. En majoritet av landets län krymper redan, medan en allt större del av befolkningstillväxten koncentreras till de större städerna.
För Skånes del väntas en allt större del av ökningen ske i länets större orter, framför allt Malmö och Lund. Detta samtidigt som framför allt Skånes östra delar krymper, enligt Region Skånes senaste befolkningsprognos.
Särskilt tydlig är nedväxlingen i den arbetsföra delen av befolkningen, de mellan 20-64 år. I Skåne väntas väntas antalet 20-64-åringar växa med nästan 23 100 personer fram till och med 2035. Föregeånde tioårsperioden växte gruppen med 62 100 personer.
Åsa Hansson, docent i nationalekonomi som leder utredningen ”Framtid med barn”.
Personalbristen är redan akut för många arbetsgivare, inte minst i vården, och den lär växa när arbetskraften inte ökar i samma takt längre. Mycket pekar på att det kommer bli allt svårare att hitta rätt kompetens.
Framtidens behov av samhällsfastigheter påverkas också av de demografiska förändringarna: Fler skolor kommer behöva rivas samtidigt som behovet av äldreboenden ökar. I mindre kommuner finns en ökad risk för bostadsöverskott.
En förändrad åldersstruktur kommer få stora effekter på hela samhällsekonomin, enligt Åsa Hansson, docent i nationalekonomi och utredare i den statliga utredningen ”Framtid med barn”. Men det kommer att krävas anpassningar.
– Istället för att se det som en kris kan vi se det som en enorm möjlighet till att ställa om och undvika de värsta scenarierna. Vi har en låg statsskuld och vi har ett samhälle som har många fördelar med en förhållandevis väl utbyggd familjepolitik, bra infrastruktur, välutbildad arbetskraft samt en relativt ung befolkning. Det är stora konkurrensfördelar för Sverige, säger hon.
Tio skånska kommuner förväntas krympa kommande decennium
Det är de mindre kommunerna den lägre befolkningstillväxten märks allra tydligast. Tio skånska kommuner förväntas minska under kommande tioårsperiod och en majoritet av dessa ligger i de nordöstra delarna av Skåne.
I Östra Göinge har man redan märkt av effekterna av vikande befolkningsunderlag. Där har man redan stängt skolor och rivit bostäder med höga vakansgrader. Men kommunstyrelsens ordförande Patric Åberg (M) ser ändå optimistiskt på framtiden:
Patric Åberg (M), kommunstyrelsens ordförande i Östra Göinge.
– Det kommer inte gå åt helvete, men det kommer bli annorlunda, säger han i rapporten.
Nu handlar det för gamla bruksorter som Östra Göinge att ställa om, få i gång jobbmotorn, locka kvalificerad arbetskraft och göra det attraktivt att flytta ut på landsbygden.
Till det behöver de hjälp från staten och Åberg lyfter bland annat fram olika regelverk i olika delar av landet som ett konkret förslag för att få fler att flytta till mindre kommuner.
