Analys: Ny vardag för pendlarna över Öresund – konsekvenser av införandet av ID- och gränskontroller mellan Danmark och Sverige, del 1
I februari-mars 2016 genomförde KTH en omfattande undersökning av vad ID- och gränskontrollerna har fått för effekter för alla som pendlar över Öresund. Hur fungerar det för pendlarna? Hur mår de? Vad tycker de? Undersökningen fick brett genomslag och i storleksordningen var tionde tågpendlare deltog i enkätundersökningen. Till detta gjordes en intervjustudie som fördjupande kunskapen ytterligare.
Rapporten är utgiven av Øresundsinstituttet i samarbete med rapportförfattaren Karin Winter, doktorand vid avdelningen för Urbana och Regionala studier vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, KTH. Författaren står ensam för analys och slutsatser.
Denna rapport utgör den första av två analyser om konsekvenser av införandet av ID- och gränskontroller mellan Danmark och Sverige som Øresundsinstituttet publicerar under sommaren 2016. Del 2 är skriven av Øresundsinstituttets chefanalytiker Britt Andresen och kommer att publiceras den 3 juli under Almedalsveckan i Visby.
Klicka här för att läsa hela rapporten
ID- och gränskontrollerna har stor inverkan på Öresundspendlarnas vardagsliv och då främst de som pendlar med tåg över Öresundsbron.
85 procent av tågpendlarna är mycket påverkade av den försämrade turtätheten i rusningstid.
70 procent av av tågpendlarna påverkas mycket av att inte kunna vet när man är framme.
81 procent av pendlarna är besvikna över de politiska besluten.
71 procent av tågpendlarna uppger att de påverkas mycket av att ha fått mindre tid hemma.
64 procent av tågpendlarna är mycket påverkade av ökad stress och 56 procent är tröttare.
59 procent av pendlarna har börjat resa på andra tider, 23 procent tar oftare bilen och 12 procent har börjat samåka.
SAMMANFATTNING
- TÅGPENDLARNA DRABBAS HÅRDARE ÄN BILISTERNA. Tågpendlarna och de personer som på grund av förändringarna övergått till att bilpendla, påverkas i stor utsträckning i sin vardag av den nya trafiksituationen. De som sedan tidigare bilpendlat är i lägre grad påverkade.
- KONTROLLERNA HAR MEDFÖRT BETYDLIGT LÄNGRE RESTIDER MED TÅG mellan Själland och Skå- ne. Många har fått restider som i genomsnitt är en halvtimme längre. I era fall innebär det att restider- na kommit att överstiga de 45-60 minuter dörr-till-dörr som tra kforskning indikerar är smärtgränsen för de esta i storstad. 82 % påverkas mycket av de längre restiderna.
- RESTIDSOSÄKERHETEN I TÅGTRAFIKEN ÄR BETYDANDE och omkring 70 % av tågpendlarna påver- kas mycket av att inte kunna veta när man är framme. Denna hänger samman med den sämre turtätheten som så många som 85 % av tågpendlarna är mycket påverkade av.
- MER TID I TRAFIKEN ÖKAR PÅ OLIKA SÄTT TRYCKET PÅ ÖVRIG TID. Detta förstärks av att restiden för de esta har blivit mindre användbar. Pendlarna måste alltså kompensera för både den extra tid de är i trafiken och för de aktiviteter man tidigare kunnat använda restiden till, så som exempelvis arbete eller vila. 71 % av tågpendlarna uppger att man påverkas mycket av att ha fått mindre tid hemma.
- RESTIDENS KVALITET HAR SÄNKTS till följd av att det blivit trängre på tågen, att det är svårare att få sittplats, att stämningen i trafiken är mer stressad och irriterad samt att resan är mer upphackad med byten och kontroller. Det har gjort det svårare att använda restiden till något meningsfullt och att som resenär slappna av.
- STRESS OCH TRÖTTHET. Utöver att man påverkas av mindre tid hemma så är många pendlare påverkade av ökad stress och trötthet. Av tågpendlarna är 64 % mycket påverkade av ökad stress och 56 % av att vara tröttare. Det nns en tydlig samvarians mellan mindre tid hemma, stress och trötthet – och med hur mycket längre restid man har fått. Kvinnor tenderar att vara extra påverkande av stress och trötthet. Likaså är barnfamiljer mer sårbara för mindre tid hemma och mer trötta.
- PROBLEM MED DAGISHÄMTNING OCH ÖKADE KONFLIKTER. I barnfamiljerna märks också tydli- ga konsekvenser i form av problem med hämtning på dagis och fritids. Till det kommer ökad mängd kon ikter hemma och förändringar i rollfördelningen i barnfamiljerna. Generellt påverkas inte bara den som pendlar av förändringarna utan ofta hela familjen.
- TIDEN PÅ ARBETSPLATSEN PÅVERKAS OCKSÅ FÖR MÅNGA PENDLARE. Det kan handla om att man upplever behov av att vara mer effektiv när man är på arbetet. Det nns i studien också ett tydligt sam- band mellan å ena sidan ökat mått av distansarbete och å andra sidan stress och trötthet.
- ÄNDRADE RESTIDER OCH MER DISTANSARBETE. Pendlarna har försökt anpassa sig till den nya situ- ationen genom att bland annat resa på andra tider (59 %), mer ex- och distansarbete samt förändring- ar i färdmedel. 23 % tar oftare bilen och 12 % har börjat samåka. För de nytillkomna bilpendlarna har tåget varit förstahandsalternativet. En fjärdedel av dessa har fått det svårare att få sin ekonomi att gå ihop på grund av de ökade kostnader bilåkningen medfört.
- KAN UPPLEVAS KRÄNKANDE. Upplevelsen av kontrollerna påverkar ungefär hälften av de svarande. Jäm- fört med många av de övriga tra kförändringarna är således kontrollerna ett i sammanhanget mindre problem. Samtidigt har kontrollerna ett starkt symbolvärde som påverkar många pendlare. De kan exempelvis manifestera gällande asylpolitik, centralt maktutövande och en mindre trygg värld. Det nns också pendlare som upplever det som kränkande att behöva visa sin ID-handling och att kanske på grund av sitt utseende känna sig ifrågasatt som öresundsbo. Den gräns som upprättats uppfattas av många som mycket främmande.
- FÄRRE VILL PENDLA OM ID- OCH GRÄNSKONTROLLERNA BLIR LÅNGVARIGA. Några pendlare har redan bytt jobb eller yttat på grund av svårigheten att pendla. Flertalet förefaller dock tillsvidare att avvakta vad som händer under våren och sommaren. Många uppger samtidigt att man i högre utsträckning tänker på framtiden och olika lösningar. Blir förändringen långvarig pekar resultaten mot minskat pendlande. Även en snar återgång till normal trafikekan få långsiktiga effekter på grund av att tilliten till att samhället långsiktigt garanterar ett rimligt tra kutbud i regionen har skadats.
- MÅNGA FÅR SÄMRE EKONOMI OM DE SLUTAR PENDLA. För den enskilde varierar konsekvenserna stort av att eventuellt behöva söka nytt arbete eller boende. Har man familj är det er personer som berörs. De som i dag bor i Skåne och jobbar i Köpenhamnsområdet står många gånger inför en sämre ekonomisk situation om man skulle sluta pendla. Några vittnar också om att man är etablerad på en arbetsmarknad som endast nns på en sida sundet. Olikheter i språk och kultur bidrar till att göra ett uppbrott svårare.
- KRITIK MOT KONTROLLERNAS UTFORMNING. Pendlarna är mycket kritiska mot det sätt på vilket kontrollerna genomförts, bristen på samordnade lösningar och förbättringar. Man är upprörd över hur regionala intressen fått stå tillbaka och över av vad man uppfattar som nationellt ointresse för vad be- sluten får för faktiska konsekvenser. 81 % är besvikna på de politiska besluten.
- MÅNGA PENDLARE EFTERLYSER DIALOG OM HUR SITUATIONEN KAN HANTERAS PÅ BÄSTA SÄTT. Man vill få möjlighet att bidra med sin förstahandsinformation om nuvarande upplägg fungerar och många har också förslag på olika förbättringar. För tillfället upplever man inte att någon organisation är intresserad av att diskutera tänkbara åtgärder med de som påverkas av tra ksituationen.
Klicka här för att läsa hela rapporten
Karin Winter är arkitekt SAR/MSA med bred erfarenhet av svensk samhällspla- nering. Hon är anställd av Tra kverket som sakkunnig och doktorerar parallellt på KTH vid Avdelningen för Urbana och regionala studier. Karin är särskilt kunnig inom strategisk och långsiktig planering, samspelet mellan olika planeringsin- stanser och processledning. Avhandlingsarbetet fokuserar på sociala dimensio- ners omhändertagande i transportpolitiska beslutsprocesser.
ØRESUNDSINSTITUTTET är ett oberoende dansk-svenskt kunskapscentrum som genom analyser, fakta, konferenser och medieverksamhet bidrar till en ökad kännedom om utvecklingen i regionen. Verksamheten drivs utan vinstintresse och med finansiering av mer än 100 medlemmar från stat, regioner, kommuner, universitet, högskolor och det privata näringslivet.
www.oresundsinstituttet.org | www.newsoresund.org
För mer information kontakta:
Karin Winter
doktorand, KTH
mobil +46 (0) 730 361 413
karin.winter@abe.kth.se
Britt Andresen
chefanalytiker, Øresundsinstituttet
mobil +46 (0) 703 05 60 25
britt.andresen@oresundsinstituttet.org
Johan Wessman
vd, Øresundsinstituttet
mobil +46 (0) 702 52 32 41
johan.wessman@oresundsinstituttet.org
