Tio nordiska gränshinder löstes 2015 – två är omöjliga

Den som jobbar i ett nordiskt land, men bor i ett annat, har numera rätt att få arbetsrehabilitering i sitt bosättningsland. Det är ett av tio lösta gränshinder som det nordiska Gränshinderrådet kan bocka av för 2015. Däremot har två problem som rör Öresundsregionen skrivits av som omöjliga att lösa.

De tio ledamöterna i Gränshinderrådet jobbade tillsammans med 36 gränshinder under 2015. På varje ledamots bord ligger 3-5 uppdrag om året och personen arbetar vidare med sina gränshinder tills de antingen är lösta eller måste skrivas av som olösbara. Det senare skedde med två stycken i fjol, bland annat ett som handlar om att den som flyttar till ett annat nordiskt land riskerar ”dubbel” skatt på pensionen om skattereglerna skiljer sig mellan länderna. Dessutom avskrevs ett gränshinder tills vidare – ett som handlar om att studiestöd beskattas olika i de nordiska länder, vilket gör att studenter vinner eller förlorar på saken beroende på åt vilket håll de rör sig över gränserna.

Målet för Gränshinderrådet är att lösa mellan fem och tio gränshinder per år, vilket gruppen alltså lyckades med under 2015. Bland de frågor som Sveriges och Danmarks representanter får jobba vidare med i år finns bland annat rätten till tjänstledighet för politiska uppdrag i ett annat nordiskt land, att anmälan till fel a-kassa kan göra att Öresundspendlare och andra förlorar rätten till ersättning och att fast anställda kulturarbetare som bor i Danmark och jobbar i Sverige får betala extra hög skatt.

– När det gäller exempelvis samordningsnummer för utländska fritidshusägare i Sverige och tjänstledighet för politiska uppdrag är man långt framme i processen. Där kan man vara hoppfull inför framtiden, säger Claes Håkansson, seniorrådgivare vid Gränshinderrådets sekretariat, till News Øresund.

I år får Sveriges representant Annika Hahn-Englund sällskap i gränshindersarbetet av Kim Andersen, med bland annat varit Venstres näringspolitiska och rättspolitiska talesperson och suttit i Nordiska rådet. Han efterträder Danmarks tidigare ledamot Ole Stavad.

News Øresund – Anna Palmehag

Fakta: Lösta/avskrivna gränshinder 2015 som har betydelse för Öresundsregionen

– Rätt till arbetsrehabilitering i bosättningslandet. En person som bor i ett land, arbetar i ett annat land och blir skadad eller på annat sätt oförmögen att arbeta under längre tid, kan ha svårt att få arbetsrelaterad rehabilitering i bosättningslandet efter den medicinska behandlingen. Det betyder att personen kan behöva resa dagligen till arbetslandet för att genomgå rehabilitering.

Gränshindret är löst, dels genom en EU-förordning som ger rätt till rehabilitering i bosättningslandet, dels genom avtal som tecknats mellan ”förbindelseorganen” i de nordiska länderna.

 

– Ingen rätt till studiestöd efter arbete utomlands

För att ha rätt till studiestöd i de flesta nordiska länder måste den som söker i regel ha bott två av de senaste fem åren i sitt hemland. Det gör att personer som rört sig över gränserna och jobbat i ett annat land kan ha svårigheter att få studiestöd om de sedan vill studera i ett annat nordiskt land.

Gränshindret håller på att lösas genom att de nordiska länderna inför nya kriterier för vem som kan få studiemedel. I Sverige ska den som söker vara ”samhällsintegrerad” och i Danmark ska den studerande visa att hen har en särskild anknytning till landet.

 

– Studerandes socialförsäkring i ett annat nordiskt land

När det gäller rätten för studerande från nordiska länder att bli socialförsäkrade i ett annat nordiskt land finns oklarheter kring vilket lands lagstiftning som gäller. I värsta fall anser det land som studenten kommer från att hen inte längre är försäkrad där, samtidigt som landet som studenten flyttar till anser att hen inte är bosatt eller försäkrad där.

Gränshindret är löst genom en EU-förordning och en ny nordisk konvention om social trygghet. Den nordiska socialförsäkringsgruppen har avtalat att om det uppkommer konkreta fall ska de nordiska länderna lösa dem i tätt samarbete.

 

– Beskattning av utländska pensioner i bosättningslandet. Personer som bor i ett nordiskt land och tar emot pension från ett annat nordiskt land blir i enstaka fall beskattade högre än om personen hade bott i utbetalningslandet. Det kan till exempel vara så att skatten eller avgifterna var höga när man betalade in till pensionen och/eller att man inte fick göra avdrag på skatten för inbetalningarna. Flyttar man sedan till ett land där skatten i stället läggs på när man tar ut pensionen får man betala ”dubbel” skatt.

Gränshindret är avskrivet, eftersom finansministrarna efter diskussion och utredning inte ser någon grund till att ändra skattelagstiftningen.

 

– Olika regler för beskattning av studiestöd. Olika regler gällande beskattningen av studiestöd kan leda till både för- och nackdelar, beroende på var en person är bosatt och var studierna bedrivs. Till exempel behöver en student som bor i Sverige men studerar i Danmark inte betala skatt på sitt danska studiestöd, trots att medstudenterna som bor i Danmark måste göra det. I gengäld måste en student som bor i Danmark men studerar i Sverige betala skatt på det svenska studiestödet, trots att medstudenterna som bor i Sverige slipper det.

Gränshindret skrivs av till dess Det nordiska dubbelbeskattningsavtalet revideras. Då är regeringarna beredda att lösa det, men de anser inte att frågan är tillräckligt stor för att den i sig ska motivera en revision.

 

Övriga lösta gränshinder:

– Långa handläggningstider (i EU-ärenden) (Norge/Island)

– Dubbelbeskattning Grönland och Sverige/Finland

– Rutiner för skatteinbetalning för äkta gränsgångare (Norge/Sverige)

– Erläggande av mervärdeskatt vid överförande av arbetsmaskin från Norge till Sverige

– Arjeplogavtalet

– Finskt krav på säkerhet vid tillfällig import av husvagnar, skotrar, etc

Övriga avskrivna gränshinder:

– Den norska faderskvoten (Norge)

Läs mer i Gränshinderrådets årsrapport 2015.