Sveriges forskningsminister har höga förhoppningar på Malmö universitet

Sveriges forskningsminister Helene Hellmark Knutsson (S) besökte under tisdagen Malmö universitet och gjorde bland annat ett studiebesök på Internet of Things and People. David Cuartielles, lektor och forskare vid universitetet, visar upp ett av forskningscentrumets projekt för ministern och Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), kommunstyrelsens ordförande i Malmö stad. Foto: News Øresund

Under tisdagen besökte Sveriges forskningsminister, Helene Hellmark Knutsson (S), Malmö universitet för att avsluta seminarieserien Kunskap i Samverkan. Ministern har höga förhoppningar på att det nyblivna universitetet ska spela en viktig roll för att uppfylla regeringens mål att öka samverkan mellan forskarvärlden och resten av samhället.

Sedan mars förra året har Sveriges forskningsminister, Helene Hellmark Knutsson (S), besökt fem svenska lärosäten för en serie seminarier som tar sitt avstamp i regeringens forskningsproposition som riksdagen antog i april 2017. Sist ut var Malmö universitet som tog emot forskningsministern under tisdagen.

Besöket fokuserade på forskningens roll i att möta stora samhällsutmaningar som digitalisering, utbildning och ett hållbart samhällsbygge. Hon inledde tisdagens seminarium med att framhålla lärarutbildningen som ett av universitetens viktigaste verktyg för att målen i forskningspropositionen ska uppfyllas.

– Samarbetet ska bli bättre mellan våra högskolor och universitet. Men också mellan universitet och våra skolhuvudmän, det vill säga kommuner och friskolor. Det här är en av våra stora utmaningar som vi måste klara av om vi ska kunna ge våra medborgare de möjligheter de behöver, sade Helene Hellmark Knutsson till åhörarna på Malmö universitet.

– Jag vill understryka att förhoppningarna på Malmö universitet är höga. Men jag tror också att de kommer infrias.

Sveriges forskningsminister har höga förhoppningar på Malmö universitet

Sveriges forskningsminister Helene Hellmark Knutsson (S). Foto: News Øresund

Med forskningspropositionen vill regeringen göra Sverige till en kunskapsledande nation och öka forskningens samverkan med resten av samhället. Detta ser de som avgörande för att möta klimathotet och utveckla den sociala hållbarheten i samhället. En del av strategin för att uppnå målen var att göra Malmö högskola till Malmö universitet. Helene Hellmark Knutsson tror att den nya universitetsstatusen är viktig för lärosätets möjligheter att möta regeringens mål.

– Anledningen till att högskolan fick universitetsstatus berodde på att vi såg att det var den högskola som bäst klarade av att attrahera forskningsmedel till de områden som vi pekade ut i forskningspropositionen som särskilt viktiga, säger hon till News Øresund.

Finns det någon risk att man hoppas för mycket på forskningen – att den ska lösa alla våra problem?

– Ska vi kunna ta oss an de här utmaningarna och utveckla samhället måste vi göra det på forskningsbaserad kunskapsgrund. Sedan behöver vi politiska beslut också, men de måste vara förankrade i kunskap. (News Øresund – Mandus Örarbäck)

 

Fakta om forskningspropositionen Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft:

Forskningspropositionen togs fram av regeringen 2016 och antogs av Sveriges riksdag i april 2017.

I propositionen beskrev regeringen inriktningen på forskningspolitiken under de kommande tio åren, med särskilt fokus på satsningar mellan 2017 och 2020.

En rad prioriterade utmaningar för forskningspolitiken formulerades – klimat och miljö, hälsa, ökad digitalisering, ett hållbart samhälle och förbättrade kunskapsresultat i det svenska skol- och utbildningssystemet.

Målet med propositionen är att Sverige ska bli en ledande kunskapsnation, att öka jämställdheten i forskningsvärlden och att samverkan mellan forskning och resten av samhället ska stärkas.

En del i regeringens strategi för att uppnå målen var att ge lärosätet i Malmö universitetsstatus