Ny analys: 9 av 10 större fastighetsbolag i Skåne har en hållbarhetschef – rapport om hållbarhetsarbetet i Skånes fastighetsbransch
Från en inledande fokus på energieffektiviseringar har fastighetsbranschens hållbarhetsarbete allt mer utvecklats med blicken riktad mot byggmaterialens och byggprocessens inverkan på klimatet.
Det kan handla om återvinning, återbruk, byte av byggmaterial från betong till trä eller om transformering av befintliga byggnader. Genom certifieringar har arbetet systematiserats och även växt till att omfatta människors hälsa. Allt fler bostadsbolag arbetar i ett socialt perspektiv gentemot hyresgäster och samhälle.
Det visar en ny analys som Øresundsinstituttet har tagit fram på uppdrag av Sparbanken Skåne.
Nationell lagstiftning och kommande EU-direktiv kommer att ställa ytterligare krav på fastighetsbolagens arbete med hållbarhet och hållbarhetsredovisning. Men det är inte bara lagarna som styr. Investerarnas och hyresgästernas krav har också stor betydelse. Nio av tio större fastighetsbolag som är verksamma i Skåne har en hållbarhetschef. Det är några av resultaten från denna analys som omfattar en kartläggning av 68 fastighetsbolag verksamma i åtta skånska städer samt av projekt, samarbeten och statistik. När det gäller klimatmålen är tiden knapp. Ska Region Skånes klimatmål nås måste utsläppen av växthusgaser totalt sett i regionen minska med ytterligare 66 procent från 2021 – 2030.
Tio resultat från analysen
* 86 procent av de större fastighetsbolagen har en hållbarhetsansvarig
* EU-direktiv, lagar och kriser driver på hållbarhetsarbetet
* Krav från finansiärer skärper bolagens mål när det gäller hållbarhetsfrågor
* Företagen är öppna för samarbeten
* Vanligast med satsningar på miljöprofilhus i större städer
* Det finns stora möjligheter men också utmaning att arbeta med nya hållbara material
* Behov att skala upp marknaden för återbruks-material
* ”Modernt att vara hållbar”
* Branschen svarar för en femtedel av utsläppen
* Ont om tid – 66 procent kvar att minska utsläppen innan Skåne når klimatmålen
Läs analysen här
9 av 10 större fastighetsbolag i Skåne har en hållbarhetschef
Hållbarhetsarbetet i fastighetsbolagen är prioriterat genom att 86 procent av de större fastighetsbolagen, med ett kontor i någon av åtta skånska städer, har en hållbarhetschef, hållbarhetsansvarig eller en motsvarande tjänst med hållbarhetsansvar. Bland mindre bolag, med mellan 25-49 anställda, är det få bolag som har en chefstjänst inom hållbarhetsområdet.
Till rapporten har 68 fastighetsbolag med lokalt anställd personal och kontor i Skåne identifierats i åtta städer som geografiskt representerar Öresundskusten, inlandet samt de nordöstra och sydöstra hörnen. De är Lund, Malmö. Helsingborg, Kristianstad, Ystad, Hässleholm, Landskrona och Ängelholm. När det gäller Malmö ingår bolag med minst tio anställda. 36 av de identifierade bolagen har fler än 50 anställda och benämns i rapporten som större fastighetsföretag. Avsikten med urvalet av städer och bolag är att visa på branschens utveckling i ett brett geografiskt perspektiv. Resultaten i analysen bygger på fakta om de identifierade bolagen, intervjuer samt statistik.
Foto: Corem
Teresa Mattisson, hållbarhetschef Corem: ”Jag tror att hållbarhetsarbetet kommer att bli mer affärskritiskt”
Beroendet av externa finansiärer gör att det är vanligt med hållbarhetschefer i fastighetsbranschen. Det menar Corems hållbarhetschef Teresa Mattisson, som tror att nästa steg blir att hållbarhetsarbetet kommer att delas upp mellan de som jobbar med rapportering och governance och de som leder projekt och driver utvecklingen framåt. Trycket på finansiärerna när det gäller hållbarhetsfrågor väntas öka ytterligare med den nya EU-taxonomin.
Hållbarhetsrapportering och ökade krav från lagstiftning
Nya EU-direktivet CSRD börjar gälla från 1 januari 2024 för stora bolag och kommer därefter stegvis att även omfatta mindre börsnoterade bolag. Men direktivet väntas få en större indirekt effekt eftersom stora bolag i branschen måste rapportera kring hur de arbetar med sina underleverantörer. Med CSRD ökar kraven på hållbarhetsrapportering både kring de miljömässiga och sociala hållbarhetsaspekterna. Den nya EU-taxonomin väntas sätta press på fler fastighetsbolag att behöva agera hållbart, särskilt eftersom branschen har ett stort behov av kapital från investerare. Ny svensk lagstiftning om klimatdeklaration för byggnader från 1 januari 2022, samt bolag och samverkansprojekt som tar egna initiativ för att uppnå sina mål är andra faktorer som driver på utvecklingen i branschen.
Vanligast med satsningar på miljöprofilhus i större städer
Efterfrågan på miljöprofilerade byggnader är inte lika stor när man tar sig utanför de skånska storstäderna.
– Jag skulle vilja säga att det är högre kravställan där intäkterna är större. I Malmö kanske det är något tuffare jämfört med om vi bygger i till exempel kranskommunerna, säger Björn Niklasson, vd på Byggfirman Otto Magnusson, i en intervju till rapporten.
Exempel på kontor och bostadshus med hållbarhetsprofil:
* Kontorshuset Kvartetten och kontors- och parkeringshuset Vista, båda i Hyllie i Malmö, som har trippelcertifierats med Miljöbyggnad guld, WELL och NollCo2.
* Kontorshuset Hyllie Terrass som har trippelcertifierats med Leed version 4 (en certifiering för mindre materialåtgång och inomhusmiljökvalitet), WELL och NollCo2.
* Bostadshuset Kungsörnen i Helsingborg som har uppförts med nästan halverat koldioxidutsläpp jämfört med Boverkets referensvärde för en nybyggnad.
* Bostadshuset Xplorion i Brunnshög i Lund som har byggts med bland annat flexibla planlösningar och behovvstyrd ventilation
* Brf Det goda vattnet i Brunnshög i Lund där vatten har fått spela en framträdande roll för att öka den sociala trivseln.
* Landets första NollCo2-certifiering för en byggnad med laboratorium gäller fastigheten
Space i Science Village i Lund.
* Kontorshuset Trikåfabriken vid Möllevången i Malmö som har byggts om till ett modernt kontor och med fokus på återbruk.
* Helsingborgs stads förskola Villa Canzonetta har till stor del byggts med återbrukat material i form av tegel men också handfat och klinker till toalettgolv.
* Spritfabriken, ett gammalt industriområde i centrala Eslöv, byggs om till bostäder samt nytt kontor och de närmare 200 000 tegelstenarna från byggnaderna ska tas om hand och återbrukas.
* Börshuset i centrala Malmö byggs om till ett modernt kontor med fokus på återbruk.
* I Malmö ska området runt den gamla travbanan i Jägersro utvecklas till en ny hållbar stadsdel med 4 000 bostäder.
Hållbarhetsutmaningar får konkurrenter att samarbeta
– I det här forumet kan vi ta reda på hur och det vi inte vet, det får vi generera tillsammans. Det blir en best practice-kultur på något vis i det, säger Jennifer Cronborn, kanslichef och kunskapssamordnare för LFM30, i en intervju till rapporten.
Fastighetsbolag vittnar om att det finns ett samarbete och en öppenhet i branschen kring hållbarhetsarbetet, där man delar erfarenheter och utmaningar. Inom samverkansorganisationerna sprids och genereras kunskap och kring goda exempel och det tycks kunna ske utan att det uppfattas som en konkurrenssituation. Ett tydligt exempel är bygg- och fastighetsbranschen i Malmös initiativ, LFM30, för att skapa en hållbar byggsektor i Malmö. Drygt 200 företag och organisationer inom bygg- och fastighetsbranschen samverkar bland annat kring cirkulär ekonomi och utvecklingen av nya material.
Bygg- och fastighetssektorn står för cirka en femtedel av inhemska utsläppen
Totalt stod bygg- och fastighetssektorn för 21 procent av de inhemska utsläppen i Sverige år 2020 (vilket är det senaste året med statistik över utsläpp per bransch från Boverket). Det motsvarar 9,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Inkluderas även sektorns utsläpp som kommer från import av utländska varor och tjänster, så var bygg- och fastighetssektorns utsläpp 15,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter.
Mellan 2008-2020 har de inhemska utsläppen från uppvärmning minskat med 29 procent, medan de inhemska utsläppen från nyproduktion har minskat med cirka fyra procent. Boverkets beräkningar över sektorns utsläpp utgår från ett livscykelperspektiv och förutom utsläpp från byggskedet (utsläpp från produkter, material och byggnation) så inkluderas även utsläppen kopplade till drift, renoveringar, underhåll samt rivning och deponi. Bygg- och fastighetsbranschen har nu ett ökat fokus mot att arbeta mer med klimatvänliga material, transformation/ombyggnationsprojekt och inblandning av återbrukat material i projekten.
62 procent färre bostäder påbörjades i Skåne förra året – Boverket lyfter behovet av fler
Antalet nyproducerade lägenheter i Skåne minskade väsentligt under det första halvåret 2023 jämfört med första halvåret 2022. Cirka 62 procent färre lägenheter påbörjades – från 3 898 lägenheter år 2022 till 1 466 lägenheter 2023. När byggandet av nya lägenheter nådde en topp 2021 ökade även utsläppen av växthusgaser från byggsektorn. I år förväntas utsläppen minska till följd av avmattningen på nyproduktionsmarknaden där inflation och höga räntor ligger bakom den minskade efterfrågan. Boverket anger i en reviderad beräkning kring bostadsbyggnadsbehovet för 2023-2030 att byggtakten behöver öka och att 67 300 nya bostäder behövs årligen i Sverige för att möta den ökande befolkningsutvecklingen.
Samtidigt är kontorsmarknaden i Malmö särskilt het och många nya projekt tillförs, visar statistik för rapporten. Under 2023 beräknas 102 000 kvm ny kontorsyta färdigställas i Malmö, enligt siffror från Forum Fastighetsekonomi, vilket är den högsta nivån under den senaste tioårsperioden. Totalt har cirka 322 000 kvm tillkommit 2012 och senare, det motsvarar 31 procent av den totala kontorsstocken i Malmös A-lägen.
Nästa steg är att fokusera mer på social och ekonomisk hållbarhet
Fastighetsbolagen arbetar med social hållbarhet på olika sätt, men det har startats färre samverkansprojekt i Skåne jämfört med kring klimatmässig hållbarhet. Två exempel i rapporten när det gäller samverkansinitiativ inom näringslivet är föreningarna BID Malmö samt LFM30, som har initierat en förstudie för att inkludera social hållbarhet i sin färdplan. Social hållbarhet är något som är mer komplext som bolag att hantera än den miljömässiga, till exempel eftersom den är svårare för bolagen att mäta, framkommer i intervjuer. Flera fastighetsbolag tar initiativ för ökad social hållbarhet i bostadsområden, kvarteren och i bostadshuset, bland annat genom att anställa boende som fastighetsskötare och ge feriejobb till ungdomar.
Om rapporten
Øresundsinstituttet och Sparbanken Skåne genomför under fyra års tid ett analys- och kunskapsprojekt om hållbarhetsarbetet i Skåne och Öresundsregionen. Arbetet kommer att resultera i en årlig rapport, ett flertal temarapporter samt workshops med inriktning mot små- och medel-stora företag. Projektet har finansiellt stöd frånSparbanksstiftelsen Finn.
Detta är den andra temarapporten med fokus mot hållbarhetsarbetet i fastighetsbranschen i Skåne. I nästkommande rapporter vänds blicken mot hållbarhetsforskningen och arbetet med att certifiera fastigheter.
