Ny analys: Ont om tid att nå klimatmålet – kartläggning av hållbarhetsarbetet i Skånes kommuner
Skåne har minskat utsläppen av växthusgaser snabbare än Sverige som helhet. Men för att nå de skånska klimatmålen måste utsläppen minska med ytterligare 66 procent räknat från 2021 till 2030 visar statistik från SMHI. Skåne rymmer flera olika strukturer för hur kommunerna jobbar med hållbarhet. Ett exempel är att arbetet leds av en hållbarhetschef, vilket fyra kommuner har valt. Majoriteten av Skånes kommuner har inte antagit en heltäckande hållbarhetsstrategi som täcker in alla tre hållbarhetsdimensioner: ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet.
Med över 50 mil lång kuststräcka är Skåne särskilt sårbart för stigande havsnivåer och kusterosion. Det har lett till många hållbarhetssamarbeten inriktade mot att förhindra klimat- och erosionsskador. Det visar en ny analys som Øresundsinstituttet har tagit fram på uppdrag av Sparbanken Skåne.
Läs analysen här
–
Highlights från rapporten
–
Sex olika strukturer för de skånska kommunernas hållbarhetsarbete
Lund, Kristianstad, Trelleborg och Ängelholm har alla tydligt uttalade hållbarhetschefer som har det övergripande ansvaret för kommunens samlade hållbarhetsarbete. Men en hållbarhetschef är bara en av flera olika strategiska upplägg för en kommun att organisera sitt hållbarhetsarbete. En kartläggning av Skånes kommuners hållbarhetsorganisering identifierar sex olika övergripande strategiska upplägg för hur kommunerna har valt att organisera sitt hållbarhetsarbete. Det är kommuner med:
* Hållbarhetschefer
* Strateger med övergripande hållbarhetsansvar
* Strateger med miljömässigt hållbarhetsansvar
* Mindre hållbarhetsenheter
* Utan hållbarhetsansvarig
* Delegerat ansvar till förvaltningar med bibehållen central avdelning
Kommunerna har olika lokala förutsättningar som påverkar både för hur de väljer och hur de kan organisera sitt hållbarhetsarbete. En knapp tredjedel av Skånes kommuner saknar en hållbarhetsansvarig. Hållbarhetsarbetet i dessa kommuner sker då vanligtvis löpande i den ordinarie verksamheten. Men att en kommun saknar en utpekad samordningsansvarig för kommunens hållbarhetsfrågor betyder inte att kommunen inte jobbar aktivt med hållbarhetsfrågorna. Vanligast är att hållbarhetsansvaret ligger hos en av kommunernas klimat- och/eller miljöstrateger, framför allt bland de befolkningsmässigt mindre kommunerna.
–
En tredjedel av Skånes kommuner har antagna hållbarhetsstrategier
En genomgång av Skånes kommuner genom direktkontakt med hållbarhetsansvariga visar att majoriteten av kommunerna inte har antagit en heltäckande hållbarhetsstrategi (eller dokument med motsvarande namn) som täcker in alla tre hållbarhetsdimensioner. Av de 29 kommuner som har lämnat in uppgifter till analysen så är det 10 kommuner som har en hållbarhetsstrategi som täcker in alla tre hållbarhetsdimensioner. Denna typ av hållbarhetsstrategi fångar in alla tre hållbarhetsdimensioner — social, ekologisk och ekonomisk och är också styrande för hela kommunkoncernen. Samtidigt behöver strategierna nödvändigtvis inte peka på att uppnå några konkreta folkhälso- eller klimatmål. Trots att bara tio kommuner har en antagen hållbarhetsstrategi för alla tre hållbarhetsdimensioner, bor sammantaget 63 procent av Skånes befolkning i dessa tio kommuner — totalt 890 268 invånare.
–
19 skånska kommuner har en lokal klimatplan
Allt fler kommuner i Sverige har hållbarhetsmål i sina mål- och budgetdokument och den övergripande mognadsgraden inom hållbarhetsarbetet ökar, enligt en rapport från PwC som har tagits fram på uppdrag av SKR. Samtidigt visar en genomgång från den ideella föreningen Klimatkollen att färre än hälften av Sveriges 290 kommuner har en tillgänglig klimatplan — totalt 140 kommuner. Klimatplaner är handlingsplaner som är direkt kopplade till att få ner utsläppen.
En genomgång av Klimatkollens undersökning visar att 19 av Skånes 33 kommuner har en antagen klimatplan. Majoriteten av de 14 kommuner som inte har en antagen klimatplan utgörs av befolkningsmässigt mindre kommuner, under 20 000 invånare.
–
–
Ont om tid att nå Skånes klimatmål
Siffror från SMHI visar att utsläppen minskar snabbare i Skåne än rikets genomsnitt. Sedan 1990 har de skånska utsläppen minskat med 41 procent till strax över 5 miljoner ton koldioxidekvivalenter, CO2e, år 2021. Under samma period har utsläppen i Sverige minskat med 33 procent.
Om bara sju år ska de skånska utsläppen, enligt klimatmålen i Skånes Klimat- och energistrategi vara 80 procent lägre år 2030 jämfört med 1990. Det innebär att utsläppen behöver minska med 66 procent räknat från 2021 års utsläppsnivåer — om målet ska uppnås om sju år.
–
_
7 skånska områden utpekade som riskområden för översvämningar
Klimatförändringarna ökar risken för översvämningar, både från stigande havsnivåer och intensiva regnfall. För Skånes kustnära kommuner är effekterna från stigande havsnivåer en särskild utmaning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har identifierat sju områden i Skåne där det finns betydande risker för översvämningar. De sju utpekade områdena är Falsterbo/Höllviken, Helsingborg, Kristianstad/Åhus, Landskrona, Malmö, Trelleborg och Ystad.
På flera håll i Skåne pågår det initiativ och projekt inriktade mot att skydda städer mot framtida klimathot. I höst kommer Vellinge kommun att börja bygga skyddsvallar kring Näset och i Kristianstad ska det byggas en högre vall innanför den nuvarande s.k. Hammarslundsvallen för att förstärka översvämningsskyddet.
På danska sidan Öresund bygger Köpenhamns kommun en konstgjord halvö, Lynetteholm, som ska ge plats till 35 000 invånare och lika många arbetsplatser, men som också ska skydda de inre delarna av Köpenhamn mot stormfloder.
Det är kommuner som har ansvaret för att klimatanpassa. Men fler kommuner och forskare tycker att staten behöver ta ett större ansvar. Tillsammans med Göteborg uppmanade Malmö regeringen i maj om att tillsätta en ny statlig offentlig utredning för klimatanpassning, främst översvämningsrisker.
–
Transportsektorn står för över en tredjedel av Skånes utsläpp
1,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter, CO2e, släppte den skånska transportsektorn ut 2021, enligt statistik från SMHI. Det motsvarar 36 procent av Skånes totala utsläpp samma år. Näst störst är jordbruket, med 1,1 miljoner ton CO2e och på tredjeplats ligger industrin med 883 000 ton CO2e. Sedan 1990 har utsläppen i den skånska transportsektorn endast minskat med 21 procent. Den skånska industrin däremot har minskat sina utsläpp mer än Skånes totala utsläpp under samma period, med totalt 52 procent. 2022 släppte Skånes tio största utsläppare av växthusgaser ut 889 298 ton CO2e. Det motsvarar nästan en femtedel av Skånes samlade utsläpp 2021. Sedan 2013 har de tio största utsläpparna i Skåne ökat sina utsläpp med fem procent.
–
–
Om rapporten
Sparbanken Skåne och Øresundsinstituttet genomför under fyra års tid ett analys- och kunskapsprojekt om hållbarhetsarbetet i Skåne och Öresundsregionen. Arbetet kommer att resultera i en årlig rapport, ett flertal temarapporter samt workshops med inriktning mot små- och medelstora företag. Projektet har finansiellt stöd från Sparbanksstiftelsen Finn.
I denna inledande temarapport är hållbarhetsarbetet i Skånes 33 kommuner i fokus. I nästkommande rapporter vänds blicken mot fastighetsbranschen, hållbarhetsforskningen och regelverken som omfattar företagen med nya direktiv från bland annat EU.
Läs analysen här
–
Kontakta:
Johan Wessman
vd på Øresundsinstituttet
johan.wessman@oresundsinstituttet.org
Kristian Svensson
pressansvarig Sparbanken Skåne
kristian.svensson@sparbankenskane.se
