Nästan 10 000 certifieringar har utfärdats för svenska fastigheter sedan 2007 – rapport om hållbarhetsregler för fastighetsbranschen

På drygt 15 år har den svenska fastighetsbranschens hållbarhetsarbete utvecklats i snabb takt. 2007 certifierades de första svenska byggnaderna genom EU-projektet Greenbuilding Programme. I dagsläget har det utfärdats närmare 10 00 hållbarhetscertifieringar av fastigheter i Sverige.
Även om det mesta hållbarhetsarbetet i dag bygger på frivillighet, kommer det från och med nästa räkenskapsår också skärpta EU-krav om hållbarhetsrapportering med EU-direktivet CSRD.

I ett första läge riktar sig den nya EU-lagstiftningen mot de stora börsnoterade företagen, men den kommer med stor sannolikhet att sippra ner i värdekedjan till deras mindre underleverantörer. Därför är rådet från experter att inte vänta, utan att börja i liten skala och få in hållbarhet som en naturlig del i det dagliga arbetet.

Det visar en ny analys som Øresundsinstituttet har tagit fram på uppdrag av Sparbanken Skåne.

HIGHLIGHTS FRÅN ANALYSEN

9 900 utfärdade certifieringar i Sverige

Miljöcertifieringar är ett sätt att bedöma byggnader ur ett socialt eller miljömässigt hållbart perspektiv. För lite mer än 15 år sedan certifierades de första byggnaderna i Sverige. I dag har närmare 9 900 certifieringar utfärdats. Antalet sköt i höjden efter att Swedish Green Building Council (SGBC) och Svanen började certifiera 2011. SGBC:s certifiering ”Miljöbyggnad” och Svanen står för cirka 62 procent av det totala antalet certifieringar i Sverige.

Hållbarhetscertifieringar: nya förutsättningar

• Ökat intresse ger fler certifieringar och nya inriktningar

Inriktningen på certifieringarna har blivit fler i takt med att intresset har ökat. Idag finns det närmare ett dussintal olika certifieringar på den svenska marknaden och exempel på fastigheter som är dubbel- eller till och med trippelcertifierade Från början var främst den miljömässiga hållbarheten i fokus, men på senare tid har social hållbarhet inkluderats, bland annat i en svensk anpassning av den amerikanska certifieringen Well. Well syftar till att förbättra hälsa och välmående för de som lever och vistas i miljöerna och har främst använts för kontorsfastigheter, men håller även på att utvecklas för bostäder.

• Osäkerhet hur kraven från EU:s taxonomi ska tolkas

Med kommande EU-regler som skärper hållbarhetsredovisningar för börsnoterade företag råder osäkerhet hur de ska tolkas och hur efterlevnaden ska dokumenteras, men också huruvida de certifieringar som finns idag uppfyller kraven. Flera av certifieringsbolagen bekräftar i rapporten att de för närvarande arbetar med att anpassa sina certifieringar efter EU:s taxonomis krav. De nya EU-kraven väntas öka behovet av aktörer som kan hållbarhetsområdet.

 

Nya EU-regler skärper kraven för hållbarhetsredovisningar för europeiska företag

2020 trädde EU:s taxonomi i kraft i unionen. Det är ett klassificeringsverktyg för att för att identifiera vilka verksamheter som kan ses som ”gröna”, alltså hållbara. CSRD står för Corporate Sustainability Reporting Directive och är ett EU-direktiv som börjar gälla från 1 januari 2024. I och med direktivet kommer i första hand stora börsnoterade företag att behöva ge ut en hållbarhetsredovisning från och med räkenskapsåret 2024. Direktivet kommer efterhand att trappas upp och gälla även mindre börsnoterade företag.

Experter är dock överens om att direktivet sannolikt kommer att få betydelse även för de flesta företag, oavsett storlek, eftersom de större företagen kommer behöva gå igenom sin värdekedja. I år antogs även de europeiska rapporteringsstandarderna ESRS, som beskriver hur företag ska upprätta en hållbarhetsrapport.

Svensk hållbarhetslagstiftning tog fart vid millennieskiftet

Runt millennieskiftet går det att se att hållbarhet har fått ett större fokus i svensk lagstiftning. Bland annat skrevs det in i regeringsformen att “det allmänna ska främja en hållbar utveckling”. Även för fastighetsbranschen viktiga lagar som plan- och bygglagen slår fast att byggandet ska främja en långsiktigt hållbar utveckling och att kommunerna ska beakta de allmänna, det vill säga samhällets, intressena i sina översiktsplaner.

Andra lagar med rent hållbarhetsfokus har tillkommit, som lagen om klimatdeklaration från 2022, som säger att alla byggherrar ska lämna in information om byggnaden i produktskedet.

Mindre företags undringar om hållbarhet gäller ofta förvaltningsnära frågor

Medan större företag i dagsläget är fokuserade på EU:s taxonomi och nya direktiv, är det mer konkreta frågor som upptar de små och medelstora företagen. Det menar Magnus Hulthe Andersson, som är näringspolitisk ansvarig på Fastighetsägarna Syd.

– De vill veta vad de kan göra här och nu, de lite mer förvaltningsnära frågorna, till exempel hur man installerar laddstolpar i fastigheten, eller hur man ska tänka kring fönster och solceller, säger han i en intervju.

Fastighetsägarna startade nationell nivå ”Hållbarhetsrådet”, där flera stora fastighetsägare ingår. Hållbarhetsrådet riktar in sig på olika hållbarhetsaspekter, som EU:s taxonomi, social hållbarhet och gröna hyreskontrakt.

Om rapporten

Fjärde delen i en rapportserie om hållbarhet i Skåne

Øresundsinstituttet genomför under fyra års tid ett analys- och kunskapsprojekt om hållbarhetsarbetet i Skåne och Öresundsregionen. Projektet har finansiellt stöd från Sparbanksstiftelsen Finn och med Sparbanken Skåne som rapporternas avsändare. Arbetet kommer att resultera i en årlig rapport, ett flertal temarapporter samt workshops med inriktning mot små- och medelstora företag. Detta är den fjärde temarapporten med fokus mot hållbarhetsforskning i Skåne. Från och med nästa år kommer Sparbanken Skåne och Øresundsinstituttet också att lägga fram en summerande årsrapport om statusen för klimatomställningen i vår region.

Detta är den fjärde temarapporten med fokus mot hållbarhetsforskning i Skåne. Från och med nästa år kommer Sparbanken Skåne och Øresundsinstituttet också att lägga fram en summerande årsrapport om statusen för klimatomställningen i vår region.