FAKTA: Pendlingen över sundet
PENDLING. Just nu påverkar coronakrisen givetvis pendlingen mätt i antal resor över Öresund eftersom många jobbar hemifrån samtidigt som en stor del av pendlarna arbetar i de värst drabbade branscher så som hotell- och restaurang, handel samt på flygplatsen och därmed kan uppsägningar och permitteringar ha berört många pendlare. Statistik Styrelsen for Arbejdsmarked og Rekruttering (STAR) visar att minskningen i antalet svenska medborgare med löneinkomst i Danmark har minskat med fyra procent under 2020 jämfört med 2019. Den officiella statistiken finns enbart till och med 2015 och sedan dess har det införts gränskontroller i flera omgångar som kan ha haft effekt på pendlingen. I vilken riktning pendlarna åker förväntas dock inte ha påverkats – flest pendlar från Sverige till Danmark.
2015, det senaste året med helårsstatistik för pendlingen över Öresund, fanns totalt ca 18 500 personer med någon form av inkomst på andra sidan sundet, härav 15 200 gränspendlare. Siffran var betydligt lägre än toppnoteringen på närmare 26 000 under 2008, men fortfarande väsentligt högre än åren efter brons öppnande i början på 2000-talet. Det har hela tiden varit mer attraktivt att pendla från Skåne till Östdanmark, och 2015 var inget undantag. 1 690 personer pendlade från Danmark till Sverige, medan 16 892 pendlade i motsatt riktning (se diagram och tabell längre ner på sidan).
Sedan 2015 har flera stora händelser påverkat Öresundspendlingen. I november 2015 infördes gränskontroll för resande mot Sverige, och den 4: e januari 2016 infördes en id-kontroll på tågstationen vid Köpenhamns flygplats, och en i färjeläget i Helsingör. Detta förlängde resetiden och gav färre avgångar i rusningstrafiken, vilket också försvårade för pendlare. Särskilt tågpendlarna påverkades av dessa kontroller, och antalet sålda periodkort minskade under 2016 med 8,3 procent jämfört med 2015, enligt Skånetrafiken. Samtidigt ökade antalet bilpendlare över Öresundsbron. Id-kontrollen upphörde den 4 maj 2017, men det finns fortfarande gränskontroll i Hyllie och även Danmark har i flera omgångar infört gränskontroll och reserestriktioner i samband med ökat gränsöverskridande kriminalitet och coronapandemin. Läs mer om id- och gränskontroll här.
Under 2019 ökade Skånetrafikens försäljning av pendlarkort med 5,7 procent jämfört med 2018, och var då nästan på nivån som innan kontrollerna infördes. Samtidigt visade Öresundsbrons siffror att bilpendlingen minskade med 3,4 procent över bron under 2019. Under 2020 påverkade coronakrisen trafiken över Öresund markant. Den genomsnittliga försäljningen av pendlarkort (30 dagars biljetter) per månad har, enligt siffror från Skånetrafiken, gick ner med 43 procent under 2020 jämfört med 2019. Det genomsnittliga antalet bilpendlar-resor över Öresundsbron per dag minskade med 27 procent i 2020 jämfört med året innan. På färgerna mellan Helsingborg och Helsingör minskade antalet passagerare med månadsbiljett med 9 procent under 2020 jämfört med 2019, enligt siffror från ForSea.
| Öresundsbrons bilpendlarresor (årligt genomsnitt av antal resor per dag med BroPass Pendlare-avtal) |
|
| 2013 | 5879 |
| 2014 | 5818 |
| 2015 | 5779 |
| 2016 | 6067 |
| 2017 | 5970 |
| 2018 | 5691 |
| 2019 | 5496 |
| 2020 | 4025 |
Källa: Øresundsbro Konsortiet, siffran avser genomsnittligt antal bilresor per dag med BroPass Pendlare-avtalet
| Skånetrafikens sålda månadskort till Öresundståget (årligt genomsnitt av antal sålda månadskort per månad) | |
| 2015 | 7682 |
| 2016 | 7044 |
| 2017 | 6789 |
| 2018 | 7182 |
| 2019 | 7590 |
| 2020 | 4303 |
Källa: Skånetrafiken. Siffrorna avser ett årligt genomsnitt av antalet sålda månadskort till Danmark per månad.
Antalet svenskar som arbetar på andra sidan Öresund minskade med fyra procent under coronaåret 2020 jämfört med 2019. Och under de första månaderna av 2021 har antalet svenskar med jobb i Danmark fortsatt att minska. Det visar statistik från Styrelsen for Arbejdsmarked og Rekruttering (STAR). Minskningen är dock inte så stor som under finanskrisen.
Statistik från Styrelsen for Arbejdsmarked og Rekruttering (STAR) redogör för antalet svenska medborgare som arbetar, men inte är bosatta i Danmark. Statistiken baseras på löneinkomst och påverkas därför inte heller av hur många som arbetar hemifrån under coroapandemin, så som trafikpendlingssiffrorna gör. Men samtidigt säger statistiken inte heller något om hur många som rent faktiskt pendlar till sitt jobb på andra sidan Öresund. I siffrorna ingår dessutom enbart svenska medborgare och därför omfattas inte danskar eller personer med annat medborgarskap som bor i Sverige och arbetar i Danmark. Den officiella statistiken för gränspendling från Örestat är, på grund av ett datautbytesproblem mellan Danmarks Statistik och SCB, inte uppdaterad sedan 2015. Enligt den statistiken fanns totalt 18 582 pendlare och övriga inkomstmottagare, härav arbetade 16 892 i Danmark. (se nedan)
Enligt denna statistiken hade 10 315 svenskar ett jobb i Region Huvudstaden eller Region Själland under 2020. Det var fyra procent färre än under 2019 då antalet svenska gränspendlare ökade för första gången sedan 2009. Under de första månaderna av 2021 har antalet fortsatt minska. Under januari såväl som februari minskade antalet svenskar med jobb på andra sidan Öresund med åtta procent jämfört med motsvarande månad under 2020.
Antalet svenska pendlare på den danska sidan Öresund var högst 2008 och minskade med nio procent 2009, vilket kan förklaras av finanskrisen. Under alla år därefter har de svenska pendlarna blivit färre. Först under 2018 stabiliserades antalet och under 2019 ökade antalet lite, med en procent. Men med coronakrisen föll pendlingen återigen under 2020. Under pandemin har alltså inte lika många svenska gränspendlare förlorat sitt jobb som under finanskrisen utan i stället har många haft möjlighet att behålla sitt jobb och arbeta hemifrån.
Svenska Öresundspendlare
Antal svenska medborgare med löneinkomst i Region Huvudstaden och Region Själland (som ej är bosatta i landet) 2008-2020
| Antal svenska Öresundspendlare | Förändring ett år | |
| 2008 | 16 392 | |
| 2009 | 14 909 | -9% |
| 2010 | 13 711 | -8% |
| 2011* | 13 070 | |
| 2012 | 12 184 | -7% |
| 2013 | 11 571 | -5% |
| 2014 | 11 414 | -1% |
| 2015 | 11 155 | -2% |
| 2016 | 10 796 | -3% |
| 2017 | 10 609 | -2% |
| 2018 | 10 622 | 0% |
| 2019 | 10 772 | 1% |
| 2020 | 10 315 | -4% |
Källa: Styrelsen for Arbejdsmarked og Rekruttering (STAR), jobindsats.dk, som baserar statistiken på information från Udlændingeregisteret, EstherH, CPR-registeret, CVR-registeret, Indkomstregisteret.
* Utländska arbetstagare och egenföretagare som är registrerade i ”registeret for udenlandske tjenesteydere (RUT)” ingår i mätningen från 1 januari 2011 och därmed ska jämförelser av nivåerna före och efter 2011 göras med försiktighet.
Gränspendlare och övriga gränsöverskridande inkomsttagare efter riktning, 1997 – 2015 (officiell statistik):
Gränspendlare och övriga gränsöverskridande inkomsttagare 1997 – 2015 (officiell statistik):
| Pendlare | Övriga inkomsttagare | Totalt | |
| 1997 | 2296 | 775 | 3071 |
| 1998 | 2553 | 996 | 3549 |
| 1999 | 2788 | 1150 | 3938 |
| 2000 | 3291 | 1384 | 4675 |
| 2001 | 4290 | 1672 | 5962 |
| 2002 | 5230 | 1785 | 7015 |
| 2003 | 6219 | 1906 | 8125 |
| 2004 | 7852 | 1978 | 9830 |
| 2005 | 9517 | 2375 | 11892 |
| 2006 | 13494 | 3368 | 16862 |
| 2007 | 18513 | 4564 | 23077 |
| 2008 | 19805 | 5884 | 25689 |
| 2009 | 19020 | 5411 | 24431 |
| 2010 | 18414 | 4849 | 23263 |
| 2011 | 17053 | 4725 | 21778 |
| 2012 | 16048 | 4239 | 20287 |
| 2013 | 15509 | 3839 | 19348 |
| 2014 | 15377 | 3649 | 19026 |
| 2015 | 15182 | 3400 | 18582 |
Källa: Örestat
Om pendlingen
Hur stor pendlingen över sundet är beror på flera olika faktorer. Tillgänglighet är den tydligaste av dessa, vilket går att se då antalet pendlare var på väldigt låga nivåer innan Öresundsbrons öppnande, medan de vid toppen 2008 hade mångdubblats, och totalt 25 689 personer pendlade. Därefter påverkade först finanskrisen oh därefter id- och gränskontrollerna pendlingen.
Valutaskillnad, skillnad i bostadspriser samt utbud och efterfrågan på arbetsmarknadens båda sidor är också viktiga faktorer för pendlingen. En del av pendlarna är danskar som har flyttat till Skåne, men som har behållit sitt jobb i Danmark. Det var extra populärt att flytta till Skåne omkring år 2006 och 2007, då bostadspriserna skiljde sig markant innan den danska bostadsbubblan sprack. Under samma år var behovet av arbetskraft också som störst i Danmark, och efterfrågan var därmed stor på svenska medarbetare. Då arbetslösheten steg med finanskrisen föll också antalet gränspendlare. Idag är det brist på arbetskraft i samma branscher på svensk och dansk sida. Ytterligare en faktor som också påverkar pendlingen, utöver vanlig löneskillnad mellan länderna, är skillnaden mellan valutakurserna. När skillnaden växer så stiger den faktiska löneskillnaden mellan länderna, vilket kan öka incitamenten för att ta ett jobb på andra sidan.
Färre unga gränspendlar
Under rekordåret 2008 hade 25 689 personer någon form av inkomst på motsatt sida sundet, av dessa var 9 728 under 30 år gamla. År 2015 hade det totala antalet personer med inkomst på andra sidan sundet minskat med drygt 7000 personer, och över 6000 av dessa tillhörde gruppen mellan 16–29 år. De unga är således de som stått för den största minskningen i gränspendlingen under de senaste tio åren.
I statistiken mäts dels gränspendlare, men också övriga inkomsttagare, det vill säga personer som inte permanent pendlar över sundet, utan har haft en inkomst under en del av året. Av dessa är unga en stor del, men även här har andelen minskat sedan rekordåren. Under det sena 00-talet utgjorde gruppen 16–29 knappt hälften av de i kategorin övriga inkomsttagare, medan andelen unga i denna kategori hade minskat till ca en tredjedel under 2014 och 2015.
Gränspendlare och övriga inkomsttagare efter ålder:
| 16–29 år | 30– år | |
| 1997 | 786 | 2285 |
| 1998 | 983 | 2566 |
| 1999 | 1177 | 2761 |
| 2000 | 1458 | 3217 |
| 2001 | 1839 | 4123 |
| 2002 | 2318 | 4697 |
| 2003 | 2685 | 5440 |
| 2004 | 3622 | 6208 |
| 2005 | 4466 | 7426 |
| 2006 | 6262 | 10600 |
| 2007 | 9005 | 14072 |
| 2008 | 9724 | 15965 |
| 2009 | 8170 | 16261 |
| 2010 | 7044 | 16219 |
| 2011 | 5938 | 15840 |
| 2012 | 5057 | 15230 |
| 2013 | 4190 | 15158 |
| 2014 | 4022 | 15004 |
| 2015 | 3672 | 14910 |
Källa: Örestat
Tidslinje över några av de viktigaste händelserna under coronapandemin som påverkat pendlingen över Öresund
(Uppdaterad 220127)
2020
27 februari: Det första coronafallet på Själland och samtidigt i Danmark.
2 mars: Det första coronafallet i Skåne.
11 mars: Danmark stängde ner samhället, bland annat genom att stänga skolor och barnomsorg, samt genom att uppmana alla som kan att arbeta hemifrån.
14 mars: Danmark stängde gränsen mot Sverige, med undantag för bland annat gränspendlare. Under våren infördes successivt flera undantag och förtydliganden av reserestriktionerna. Bland annat tilläts affärsresenärer och personer med nära familjemedlemmar på andra sidan gränsen att passera.
17 mars: Sverige uppmanade arbetsgivare att överväga att rekommendera sina anställda att arbeta hemifrån. Samtidigt uppmanades gymnasieskolor och högre utbildningsinstitioner att införa distansundervisning. Fler rekommendationer och restriktioner infördes under våren.
20 mars: Danmark och Sverige enades om att införa undantag så att den som är gränspendlare inte riskerar att socialförsäkringstillhörigheten flyttar mellan länderna om hen arbetar hemifrån.
15 april: Danmark började återigen öppna skolorna och barnomsorgen. Nedstängningen lättade på olika områden under våren och sommaren.
15 juni: Sverige tog bort rekommendationen om distansundervisning i gymnasieskolorna.
27 juni: Danmark införde en modell som öppnade gränsen för boende i regioner med mindre smittspridning, med färre krav om det gällde boende i gränsregionerna Skåne, Blekinge och Halland.
11 juli: Smittspridningen i Skåne var så låg att Danmark öppnade gränsen för boende i regionen.
1 augusti: Danmark öppnade gränsen för inresor från hela Sverige.
15 augusti: Danmark införde krav på munskydd i offentlig transport.
3 september: Danmark tog bort den permanenta gränskontrollen mot Sverige och återgick till stickprovskontroller.
10 oktober: Danmark stängde återigen gränsen mot Sverige, men med undantag för bland annat arbetspendlare och boende i regioner med mindre smittspridning.
24 oktober: Smittspridningen i Skåne översteg den godkända nivån och gränsen stängdes därför, med undantag för bland annat gränspendlare.
7 december: Sverige rekommenderade gymnasieskolorna att övergå till distansundervisning.
16 december: Danmark skärpte restriktionerna ytterligare. Det innebar bland annat stängda skolor för äldre barn. Några dagar senare stängde skolorna även för yngre barn.
22 december: Sverige stängde gränsen mot Danmark, med undantag för gränspendlare, på grund av att den så kallade ”brittiska mutationen” av covid-19 förekom i Danmark.
24 december: Sverige öppnade gränsen för bland annat transitresor till Bornholm och personer med trängande familjeskäl.
2021
9 januari: Danmark införde krav på negativt covid-19-test för de utländska medborgare som tillåts resa in i landet. För gränspendlare skulle testet ha tagits för högst en vecka sedan och för övriga inresande för högst 24 timmar sedan. Även övriga krav för inresa skärptes.
6 februari: Sverige införde krav på negativt covid-19-test för de utländska medborgare som tillåts resa in i landet.
8 februari: Danmark öppnade skolorna för barn upp till och med fjärde klass. Under våren minskade restriktionerna gradvis inom de delar av samhället som varit nedstängda.
31 mars: Sverige slopade reserestriktionerna för inresande från Danmark. Kravet på ett negativt covid-19-test kvarstår dock.
1 april: Sverige tog bort rekommendationen om distansundervisning i gymnasieskolan.
1 maj: Danmark tillät inresa för personer som kan visa upp ett intyg på att de är färdigvaccinerade mot covid-19.
14 maj: Danmark tog bort kraven på “särskilda skäl” för inresa från Sverige och slopade karantänskraven för boende i gränsregioner mot Danmark.
31 maj: Sverige tog bort alla reserestriktioner för inresa från Danmark och övriga nordiska länder
26 juni: Danmark lättade på reserestriktionerna från Sverige och tog bland annat bort kravet om karantän efter inresa.
10 september: Danmark slutade att klassificera covid-19 som en samhällskritisk sjukdom.
29 september: Sverige tog bort rekommendationen om att arbeta hemifrån.
25 oktober: Danmark tog bort den coronarelaterade gränskontrollen och återgick till att enbart genomföra de stickprovskontroller som gällde före pandemin.
8 december: Sverige införde krav på munskydd i kollektivtrafiken vid trängsel och uppmanade till att anställda ska ges möjlighet att jobba hemifrån. Några veckor senare skärptes uppmaningen till att alla som kan ska arbeta hemifrån.
19 december: Danmark införde en tydligare uppmaning om hemarbete.
27 december: Danmark införde krav på negativt covid-19-test för utländska medborgare som ville resa in i landet. Undantag gavs för svenska resenärer till Köpenhamns flygplats, samt boende i gränsregionerna Skåne, Blekinge, Halland och Västra Götaland.
28 december: Sverige införde krav på negativt covid-19-test för utländska medborgare som ville resa in i landet. Undantag gavs för danska transitresenärer mellan Själland och Bornholm, gränspendlare och gränsstudenter, som även kunde visa upp vaccinationsintyg.
2022
21 januari: Sverige avskaffade kravet på ett negativt covid-19-test för danskar och andra EU-/EES-medborgare som ville resa in i landet, förutsatt att de kunde visa upp ett intyg på att de vaccinerats mot covid-19 eller tillfrisknat från sjukdomen under de senaste sex månaderna.
Om den använda statistiken
Örestat/Öresundsdatabasen offentliggjorde fram till år 2015 den officiella statistiken för antalet pendlare över Öresund. Statistiken utarbetas genom en sammankoppling av den danska registerbaserade arbetskraftsstatistiken (RAS) och den motsvarande svenska registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS). RAS och RAMS mäter befolkningens tillknytning till arbetsmarknaden under november. Statistiken följer, i största möjliga utsträckning, ILOs riktningslinjer för klassifikation av befolkningens tillknytning till arbetsmarknaden (ICSE). Statistiken avser endast anställda löntagare, vilket innebär att enskilda näringsidkare och medhjälpande makar inte ingår. Det bedöms dock inte ha någon större påverkan på Öresundspendlingen då en enskild näringsidkare oftast har sitt företag i bosättningslandet, och resor över Öresund kommer då vara tjänsteresor snarare än pendlingsresor mellan bostad och arbetsplats.
Örestat offentliggjorde både statistik för antalet pendlare och övriga inkomsttagare. Pendlare är personer som bor på ena sidan av Öresund och har sin huvudsakliga sysselsättning på den andra sidan. Inkomsttagare är personer som har ett extrajobb, eller som under året har haft intäkter i det andra landet. Sedan 2015 finns det inte en officiell helårsstatistik, men genom att följa trafiken på Öresundsbron och Skånetrafikens pendlarkortsförsäljning går det fortsatt att skapa en bild av utvecklingen. Detta blir dock inte fullständigt eftersom det för tågpendlingen även finns pendlare som köper sina pendlarkort hos DSB, och då personer i den norra delen av regionen även pendlar med färja mellan Helsingborg och Helsingör. Dessutom kan det vara så att valutaskillnad kan påverka valet mellan att köpa sitt pendlarkort hos svenska Skånetrafiken eller danska DSB vilket kan bidra till en ökning i en eller andra försäljningen som inte beror på ökat pendling. För bilpendlingen går det inte att säga hur många personer det finns i varje bil utan siffran anger ett genomsnitt av hur många bilar med BroPass Pendlare som passerar bron dagligen.
Statistiken från Styrelsen for Arbejdsmarked og Rekruttering (STAR), jobindsats.dk, baseras på information från Udlændingeregisteret, EstherH, CPR-registeret, CVR-registeret, Indkomstregisteret. Statistiken omfattar enbart svenska medborgare med löneinkomst i Danmark – arbetstagare och egenföretagare som är registrerade i “registeret for udenlandske tjenesteydere (RUT)” ingår i mätningen från 1 januari 2011 och därmed ska jämförelser av nivåerna före och efter 2011 göras med försiktighet.
