OK18: Danska storkonflikten avblåst – avtal för statsanställda blev klart lördag kväll – aktuella fakta om avtalsförhandlingarna för 750 000 offentligt anställda i Danmark

Under slagord som ”Vi är mer värda” och ”En lösning för alla” demonstrerade flera tusen människor i Köpenhamn till stöd för de offentliganställda under tisdagen den 10 april. Foto: News Øresund – Nicklas Bunck Sørensen Andersen

SENASTE NYTT 29 APRIL.  Det blir ingen storstrejk och lockout i Danmark och det innebär även att tågpendlarna över Öresund kan andas ut. Efter 34 timmars förhandlingar landades på lördagskvällen ett nytt avtal för de statsanställda och därmed har merparten av de 750 000 offentligt anställda fått nya kollektivavtal som innebär en genomsnittlig löneökning på 8,1 procent undet tre år. Men lärarna fick inte sina arbetstider reglerande i det nya avtalet.

Ännu återstår att de nya avtalen ska godkännas av fackföreningarnas medlemmar. Därför kan det ännu inte helt uteslutas att det kan uppstå en konflikt. Men arbetsmarknadsforskaren Henning Jørgensen från Aalborg Universitet uppger till Danmarks Radio att risken för en storkonflikt är över. En känslig omröstning gäller lärarnas nya kollektivavtal. Bland lärarna har det hörts ett visst missnöje eftersom förhandlingarna inte slutade med ett nytt arbetstidsavtal utan med en kommission som ska utreda frågan fram till nästa avtalsförhandling. Sedan avtalsförhandlingen 2013 slutade med lockout och ett regeringsingripande regleras de danska lärarnas arbetstider av Lag 409, inte av ett kollektivavtal.

Avtalsförhandlingarna för de omkring 750 000 offentliganställda i Danmark har varit utdragna. I slutet av februari bröt förhandlingarna samman och i början av mars varslade fackföreningarna för de kommunalt, regionalt och statligt anställda om att ca 100 000 medlemmar skulle tas ut i strejk. Arbetsgivarna kontrade med att varsla om lockout av 440 000 offentliganställda. Det skulle ha inneburit att stora delar av Danmark hade stannat av och att även tågtrafiken över Öresund hade stoppats.

Förhandlingarna har varit extra svåra när det gällt löneökningarna storlek, rätten till fri lunchrast samt om lärarnas arbetstid ska regleras av kollektivavtalet istället för lag.

Medlingarna inleddes av den danska Forligsinstitutionen och forligsmanden Mette Christiansen utnyttjande sin möjlighet att i två omgångar skjuta fram konfliktvarslen för att ge tid för förhandlingar. Efter många och långa förhandlingar lyckades parterna nå en överenskommelse innan deadline den 1 maj.

Första genombrottet kom natten till onsdag 25 april när LO kom överens med regionerna om ett nytt avtal. Överenskommelsen fick kritik inom fackföreningsrörelsen och LO anklagades för att ha övergett en överenskommelse om att fackföreningarna förhandlade tillsammans, den så kallade musketörseden.

Strax före lunch fredag 27 april fick de omkring 500 000 kommunalanställda ett nytt kollektivavtal följt av de övriga regionalanställda och nu på lördagskvällen de statsanställda. (News Øresund)

Avtalen i korthet enligt Politiken:

Statsanställda

  • Löneökningar på i genomsnitt 8,1 procent under tre år inklusive olika fördelningssatsningar. De största vinnarna är lärlingar inom det statliga området som enligt Fagbladet 3F får lärlingslönerna höjda med i genomsnitt 2 000 danska kronor i månaden.
  • Privatlønsværnet som reglerar de offentliganställdas löneutveckling i förhållande till de privatanställdas tas bort och ersätts av symmetrisk reguleringsordning som ska säkra att löneutvecklingen för offentligt och privat anställda någorlunda följs år.
  • Den fria lunchpausen skrivs in i kollektivavtalet.

Regionanställda

  • Löneökningar på i genomsnitt 8,1 procent under tre år, varav 6,1 procent går till egentliga löneökningar och resten fördelar sig på satsningar på likalöner och lågavlönade.
  • Privatlønsværnet som reglerar de offentliganställdas löneutveckling i förhållande till de privatanställdas tas bort och ersätts av symmetrisk reguleringsordning som ska säkra att löneutvecklingen för offentligt och privat anställda någorlunda följs år.
  • En rekryteringspott på 500 miljoner kronor avsedd för social- och vårdpersonal.
  • Den fria lunchpausen har skrivits in i Akademikernas avtal medan tjänstemännen i FTF och LO-grupperna nöjt sig med en försäkran från arbetsgivarna om att de inte kommer att ta bort de fria lunchpauserna.
  • Ett nytt semesteravtal samt regler om en rad olika ledigheter.

Kommunanställda

  • Löneökningar på i genomsnitt 8,1 procent under tre år, varav 6,1 procent går till egentliga löneökningar och resten fördelar sig på en rad satsningar.
  • Privatlønsværnet som reglerar de offentliganställdas löneutveckling i förhållande till de privatanställdas tas bort och ersätts av symmetrisk reguleringsordning som ska säkra att löneutvecklingen för offentligt och privat anställda någorlunda följs år.
  • Den fria lunchpausen har skrivits in i Akademikernas avtal medan tjänstemännen i FTF och LO-grupperna nöjt sig med en försäkran från arbetsgivarna om att de inte kommer att ta bort de fria lunchpauserna.
  • Lärarna har inte fått ett nytt arbetstidsavtal. Istället tillsätter parterna en kommission som fram till 2021 ska utreda möjligheterna att ersätta Lag 409, som infördes efter lockouten 2013, med ett nytt avtal.

Uppemot en halv miljon offentliganställda berörs av den arbetsmarknadskonflikt som under mars-april 2018 var under uppsegling i Danmark. Den varslade strejken omfattade cirka 100 000 personer och den varslade lockouten cirka 440 000, men varslen överlappade delvis varandra. Totalt berörde avalsförhandlingarna OK18 villkoren för omkring 750 000 offentligt anställda i Danmark  En storkonflikt påverkar även personer i Skåne genom att tågtrafiken över Öresundsbron upphör och genom att uppemot 2 400 Öresundspendlare som bor på den svenska sidan bron arbetar inom offentlig sektor i Danmark (tal från 2015) och därmed kan bli uttagna i strejk eller bli lockoutade.

Om strejken och den efterföljande lockouten brutit ut hade det fått stora konsekvenser för hela det danska samhället. I och med att tågtrafiken väntades bli inställd, även över Öresundsbron, och flygtrafiken till och från Kastrup också kan komma att påverkas, skulle en storkonflikt även ha påverka hela södra Sverige. Skånetrafiken och SJ har beslutade att sätta in ersättningsbussar om en konflikten skulle stoppa tågtrafiken över Öresund.

Strejk: varslad till 4 april men nu framflyttad i två omgångar till den 6 maj enligt beslut av forligsmanden (medlaren) Mette Christensen. Strejkvarslet omfattade omkring 100 000 offentligt anställda.

Lockout: varslad till den 10 april men nu framflyttad i två omgångar till den 12 maj enligt beslut av forligsmanden Mette Christensen. Lockoutvarslet omfattade 440 000 offentligt anställda.

Förhandlingarna: Avtalsförhandlingarna OK18 omfattade totalt omkring 750 000 offentligt anställda inom kommuner, regioner och stat.

Varslen kunde inte skjutas upp fler gånger: Forligningsmanden hade nyttjat sin rätt att skjuta fram de varslade stridsåtgärderna i två gånger 14 dagar. Deadline för att ha nått fram till nya kollektivavtal var därför den 1 maj. Nu blev det sista avtalet klart lördag kväll den 28 april.

Sammanbrott kunde utlösa strejk inom fem dagar: Även om forligsmanden skjutit fram stridsåtgärderna till den 6 respektive 12 maj kunde de utlösas innan dess. Forligsmanden kan vid vilken tidpunkt som helst förklara att förhandlingarna brutit samman och då hade stridsåtgärderna utlösts efter fem dagar. Det uppgav Laust Høgedahl, arbetsmarknadsforskare vid Aalborg universitet, till Danmarks Radio.

27 APRIL. Strax före lunch fredag 27 april fick 500 000 kommunanställda i Danmark ett nytt avtal. Det rapporterar Danmarks Radio. Därmed ser hotet om en storstrejk vara undanröjt.

Detaljerna var inte helt klara vid lunchgtiud men fack och arbetsgivare uppges ha träffat ett avtal om löner, garantier för fortsatt betald lunchpaus samt om lärarnas arbetstider. Senare har det framkommit att lärarnas arbetstid inte har reglerats utan att man kommit överens om att tillsätta en kommission för att ”undersöka problematiken”. Detta har väckt mycket kritik från lärarleden uppger Danmarks Radio.

Nu återstår en uppgörelse för de statsanställda samt för de anställda i regionerna med undantag för LO-medlemmarna som redan tidigare i veckan fick ett nytt avtal.

Med tanke på att konflikthotet ser ut att vara undanröjt stoppar Øresundsinstituttet denna löpande faktarapportering. Här nedan kan du följa de många turerna i avtalsförhandlingarna.

25 APRIL: Natten till onsdag 25 april skedde ett genombrott i den danska arbetsmarknadskonflikten. LO kom överens med regionerna om ett nytt avtal samtidigt som FTF och Akademikerna sade nej. Det innebär att den fackliga enigheten börjar spricka nu när deadline den 1 maj närmar sig. Hittills under konflikten har de fackliga parterna för kollektivanställda, tjänstemän och akademiker i LO, FTF och Akademikerna varit eniga om en så kallad musketörsed som innebar att avtalsförhandlingarna skulle gälla alla områden och för såväl anställda i kommunerna som regionerna och staten.

”Splittelse hos lønmodtagerne” sammanfattar altinget.dk nattens första överenskommelsen som då gäller mellan LO och de danska regionerna.

24 APRIL: Efter helgens långa och resultatlösa förhandlingar med samtliga tre förhandlingsgrupper för anställda inom stat, regioner och kommuner blev det en paus sedan forligsmanden (medlaren) bröt förhandlingarna vid midnatt natten till måndagen. När förhandlingarna återupptogs kl 14 måndag den 23 april hade forligsmanden endast kallat in förhandlarna på det statliga området. Men redan efter fem timmar sändes förhandlarna hem från Forligsinstitutionen. I danska medier har detta väckt spekulationer om att förhandlingarna är på väg att bryta samman. ”Endast forligsmanden kan förklara ett sammanbrott i förhandlingarna. Men när förhandlarna på det statliga området sändes hem efter endast fem timmars förhandlingar nu till kvällen är det svårt att göra en annan bedömning än att det är på randen till ett sammanbrott”, kommenterade DR Nyheters ekonomikorrespondent Casper Schrøder.

Motgångarna började på allvar nu i helgen. Förhandlingarna mellan fack och arbetsgivare för de offentliganställda i Danmark fortsatte långt in på natten mellan fredag 20 april och lördag 21 april. Danska medier rapporterade om hur madrasser och tältsängar bars in hos Forligsinstutionen där förhandlingarna pågår. Men efter ännu en till synes resultatlös långförhandling gick de omkring 100 personerna som arbetar med förhandlingarna hem för några timmars sömn innan förhandlingarna fortsatte lördag 21 april kl 10. Det rapporterar Danmarks Radio. Fackföreningen FOA:s ordförande Dennis Kristensen uppgav att ”vi är absolut inte där man kan föreställa sig att vi når ett resultat”.

Det har varit en hård vecka för förhandlarna. Natten mellan tisdag 17 april och onsdag 18 april var det deadline för forligningsmandens första förlängning av förhandlingar. Efter 20 timmars förhandlingar som tilläts passera deadline vid midnatt meddelade Forligsinstitutionen (medlingsinstitutet) den 18 april att den beslutat skjuta upp den danska storkonflikten för offentliganställda i ytterligare två veckor. Meddelandet är daterat den 17 april eftersom forligsmanden lät stanna klockan strax innan midnatt vid deadline natten mellan tisdagen och onsdagen men meddelandet sändes i verkligheten ut morgonen den 18 april. Det innebär att strejken för omkring 100 000 offentliganställda skjuts fram till den 6 maj och lockouten av 440 000 offentliganställda till den 12 maj. Forligningsmanden har även möjlighet att besluta om att strejken och lockouten inleds samma dag.

– Jag har idag – efter att ha rådgjort med de två andra forligsmænden – beslutat att de varslade stridsåtgärderna skjuts upp i två veckor, skriver forligsmanden Mette Christensen i ett meddelande.

Förhandlingarna återupptogs fredag 20 april, se ovan.

Innan dess hade förhandlingarna pågått in i det sista. Klockan 10 på tisdagen den 17 april hade forligsmanden (medlaren) Mette Christensen bjudit in de tre förhandlingsgrupperna för statligt, regionalt och kommunalt anställda till parallella förhandlingar i ett sista försök att nå fram till ett nytt avtal för de 745 000 offentligt anställda i Danmark. Klockan 23.59 på kvällen löpte fristen ut för forligsmandens arbete men forligsmanden nyttjade då möjligheten att stanna klockan och lät förhandlingarna pågå i ytterligare ett antal timmar.

Dagarna innan hade bjudit på tuffa förhandlingar och uteblivna resultat även om det hördes mer optimistiska kommentarer efter måndagens förhandlingar. Pessimismen tog fart redan i mitten av veckan som gått. ”Ingen talar om lösningar, alla talar om konflikt”, sammanfattar Danmarks Radio läget onsdagen den 11 april när det gäller arbetsmarknadskonflikten för de 745 000 offentliganställda. ”Jag har gått från att vara fullständigt övertygad om att det aldrig kommer att sluta med konflikt till att verkligen vara orolig. Det är jag eftersom solidaritetspakten uppenbarligen är så stark att den får hindra att vi kan nå fram till en överenskommelse”, säger danska Kommunernes Landsforenings direktör Kristian Wendelboe till Politiken onsdagen den 11 april. Solidaritetspakten innebär att fackföreningarna för de offentligt anställda i stat, regioner och kommuner är överens om att gemensamt nå de tre huvudmålen om lönenivåer, arbetstidsregler för lärarna samt garantier om att den fria lunchrasten för statligt anställda inte kan slopas. I intervjun ifrågasätter han om den danska arbetsmarknadsmodellen överlever ifall det blir en konflikt. ”Det enda alternativ jag kan se är att Folketinget tar ett större ansvar och det är ju den modell man har i stora delar av Europa”, säger Kristian Wendelboe. Uttalandet väckte starka reaktioner hos fackföreningarna. Utanför Forligningsinstitutionen uppgav fackföreningen FOA:s ordförande Dennis Kristensen enligt Danmarks Radio att: ”avtalsförhandlingarna är slut, det är inte mer att tala om, kommunerna önskar uppenbarligen en konflikt”.

Michael Ziegler, ordförande i lön- och personalutskottet i Kommunernes Landsforeningen menar att en försvårande omständighet i förhandlingarna är den pakt som fackföreningarna för de anställda i kommuner, regioner och stat ingått om att de ska uppnå såväl löneavtal som en överenskommelse om lärarnas arbetstider och de statligt anställdas rätt att äta lunch på betald arbetstid. I danska medier benämns detta som den fackliga Musketör-eden.

Vi kommer löpande att uppdatera vår bevakning på vår hemsida och via News Øresund. 

Historik:

I början av mars varslade flera fackföreningar om strejk för offentliganställda i Danmark, efter att avtalsförhandlingarna brutit samman. Konflikten handlar framför allt om hur stora löneökningarna ska bli under kommande tre åren, men även om mer specifika frågor som lärarnas arbetstid. Totalt har facket varslat om strejk för omkring 100 000 personer anställda i staten, regionerna och kommunerna (uppgifterna om antalet som uppges omfattas av strejkvarslet varierar och är därmed osäker), från och med den 4 april men som forligningsmannen beslutade att skjuta upp till den 22 april. De offentliga arbetsgivarna har svarat genom att varsla om lockout från och med den 10 april och som forligningsmanden skjutit upp till den 28 april, för omkring 120 000 statsanställda, 70 000 regionanställda och 250 000 kommunanställda. Medlarna har dock möjlighet att skjuta upp stridsåtgärderna i två gånger 14 dagar, där den ena möjligheten nyttjades den 28 mars (se nedan).

Sent på kvällen onsdagen den 28 mars beslutade forligsmand (medlaren) Mette Christensen att flytta fram de varslade konfliktåtgärderna två veckor. Enligt Danmarks Radio var det väntat att påskförhandlingarna skulle bli dramatiska trots att det verkar som om parterna närmat sig varandra när det gäller frågan om löneökningarna storlek. Det som återstår är två känsliga frågor: garanti för fortsatt betald lunchrast för statligt anställda samt avtalsförhandlade arbetstider för lärarna.

Om medlaren Mette Christensen värderar att det finns en möjlighet att nå ett resultat kan hon besluta om att flytta fram stridsåtgärderna ytterligare en gång med två veckor. Den danska Forligsinstitutionen kan liknas vid det svenska Medlingsinstitutet.

Enligt Danmarks Radio berör avtalsförhandlingarna totalt 745 000 offentligt anställda i stat, regioner och kommuner.

 

Vad handlar konflikten om:

Lönen: de offentliganställda vill ha 8,2 procent i löneökning över de kommande tre åren. Staten erbjuder mellan 6,4 och 6,8 procent.
Lunchrast: de flesta offentliganställda har betald lunchrast, men det står inte i kollektivavtalen och fackföreningarna är därför oroliga för att den rätten kommer att försvinna om den inte blir inskriven i avtalen.
Röda dagar: julaftonsdag, nyårsdagen och grundlovsdagen (nationaldag)
Arbetstidsregler: lärarnas arbetstidsregler förändrades av lagstiftningen i samband med konflikten 2013 och nu vill lärarna ha möjligheten att förhandla kring reglerna.
Skillnad på privat och offentlig lön: 2015 avtalades det att löneutvecklingen i det offentliga och privata ska vara parallella. Under senare tid har lönerna i den offentliga sektorn gått om de privata och staten hänvisar till att lönen inte kan öka så mycket medan arbetstagarna gärna vill ta bort ”privatlønsværnet”.

 

Så drabbas det danska samhället av en storkonflikt:

• Sjukhusen måste skjuta upp operationer för icke livshotande åkommor

•  Stora delar av den kollektiva trafiken kan komma att stå stilla.

•  Skolor kan behöva stänga och undervisningen kan kanske inte tas igen.

•  Studentexamensprov kan skjutas upp och elevernas förberedelser lär försämras.

•  Universitetsundervisning och tentor kan skjutas upp.

•  Många förskolor kommer att stänga.

•  Polisen kommer inte att kunna utreda mindre brott lika snabbt och uppkörningar kan exempelvis skjutas upp.

•  Medborgarservice som utfärdande av pass och körkort, flyttregistrering och andra administrativa uppgifter kan ta längre tid.

• Färre parkeringsvakter kan patrullera gatorna – om de inte undantas från konflikten.

• Rättegångar kan skjutas upp – om domstolarna inte undantas från konflikten.

• Gränskontrollerna mot Tyskland kan påverkas.
(Källa: DR och News Øresund)

 

Så här påverkar konflikten Öresundsregionen, med fokus på boende i Sverige:

13 800 pendlar dagligen över Öresund. Enligt senaste preliminära helårsstatistiken från 2016 pendlade 13 800 personer dagligen över Öresund, varav 93 procent bor i Skåne och jobbar på Själland. Av Öresundspendlarna som bor i Skåne och som jobbar på Själland är omkring 2 400 offentliganställda (senaste tal från 2015) och kan därmed direkt bli berörda av strejk och lockout. Klicka här för att läsa mer om resandet över Öresund.

Viktigt att lockoutade Öresundspendlare anmäler sig till svensk a-kassa. Den som bor i Sverige och blir lockoutad från sitt arbete i Danmark – och som inte får bidrag i form av strejkstöd från sin fackförening – bör genast anmäla sig till en svensk a-kassa. Annars riskerar personen att bara få grundersättning från a-kassan i stället för inkomstbaserad ersättning, om hen skulle bli arbetslös inom ett år. Orsaken är att det i Danmark ses som att anställningen tillfälligt upphör under den period som en person är lockoutad. Strejkstöd från den danska fackföreningen innebär att personen fortsätt är socialförsäkrad i Danmark, men om fackföreningen inte erbjuder det kan det komma att räknas som ett avbrott i a-kasseperioden. Många fackföreningar erbjuder sina anställda att ta konfliktlån vid en lockout och det kan även personer bosatta i Sverige ta. En Öresundspendlare som väljer att ta ett danskt konfliktlån riskerar dock en ekonomisk smäll om hen väljer att sluta jobba eller förlorar sitt arbete i Danmark innan lånet är avbetalt. Då måste hen nämligen betala tillbaka hela lånet på en gång och går miste om möjligheten att betala av på det genom sin fackföreningsavgift, något som annars är den normala proceduren i Danmark. Klicka här för att läsa mer i News Øresund.

Viktigt att veta är att konflikten bara gäller dem som är fackligt anslutna.

Tågtrafiken upphör både i Danmark och över Öresundsbron och ersätts av bussar om den varslade strejken bland offentliganställda inleds den 4 april. Det beskedet har Banedanmark givit. Petter Essén, affärschef på SJ, uppger till Øresundsinstituttet att resenärer till eller från Köpenhamn och som berörs av en eventuell strejk kommer att erbjudas att avboka eller omboka beställda tågbiljetter. Såväl SJ som Skånetrafiken har beslutat att sätta in ersättningsbussar om det blir en dansk strejk och lockout som innebär att tågtrafiken över Öresund stoppas. Skånetrafiken planerar att låta upp till ett 50-tal bussar köra mellan Hyllie och Köpenhamns flygplats i Kastrup där passagerarna kan byta till Metron (som inte ska drabbas av en eventuell konflikt på arbetsmarknaden). SJ uppger till Øresundsinstituttet att de beslutat sätta in egna bussar Malmö-Kastrup-Köpenhamn som anpassas till antalet bokade på SJ-tågen.

Skånetrafiken, DSB Drift, DSB Transport, Transdev och Öresundståg har avstämningsmöte varje tisdag och torsdag där effekterna av en eventuell strejk och lockout kan diskuteras. Enligt Anna Fjellner, pressansvarig vid Skånetrafiken, planerar man nu som om det blir en dansk arbetsmarknadskonflikt.

Osäkert hur flygtrafiken till och från Kastrup påverkas. Danmarks Meteorologiske Institut, DMI, berörs av det offentliganställda strejkvarslet och levererar väderdata till landets flygplatser.  Nästan alla meteorologer är uttagna i strejk. Även det statliga flygledningsbolaget Naviair omfattas av de varslade strejkåtgärderna. Enligt Kasper Hyllested, presschef vid Köpenhamns flygplats i Kastrup, är det ännu osäkert hur flygtrafiken påverkas om det utbryter konflikt hos DMI och Naviair.

Inte den första storkonflikten i Danmark:

I Danmark finns som i Sverige en trepartsmodell med avtal (overenskomster) mellan arbetsgivare, arbetstagare och staten. Ungefär vart tionde år bryter en storkonflikt med strejk och/eller lockout ut i flera olika branscher, enligt Magisterbladet.

Den sista stora strejken inträffade 2008, då 75 000 pedagoger och vårdpersonal strejkade för ökade löner och bättre arbetsförhållanden.
Under den dåvarande socialdemokratiskt ledda regeringen  blev år 2013 omkring 67 000 lärare lockoutade under 25 dagar och Folketinget avbröt konflikten genom att stifta en ny lag. En del av den nuvarande konflikten bottnar i det som skedde då, eftersom lärarnas arbetstidsregler förändrades genom lagstiftning och inte som ett resultat av förhandlingar. Lärarna vill få upp reglerna på förhandlingsbordet, medan den kommunala organisationen (KL) inte vill det. Den dåvarande socialdemokratiska finansministern Bjarne Corydon hade upprättat Moderniseringsstyrelsen med uppdrag att effektivisera den offentliga sektorn. Den ganska tuffa hållningen gentemot offentliga utgifter kallas för Corydon-doktrinen och omfattar även en tydlig styrning av offentliganställdas löner.

Läs mer:
Om tidigare storkonflikter i Danmark
Om att danskar har flest arbetsmarknadskonflikter i Norden

Av: Anna Palmehag, Johan Wessman, Thea Wiborg

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nyheter från News Øresund om den stundande danska arbetsmarknadskonflikten

Inför storkonflikten – facken samlas för det största fackliga mötet i Danmarks historia

Lockoutade Öresundspendlare måste anmäla sig till a-kassan

Stundande storkonflikt påverkar inte danskarnas förväntningar på ekonomin

Danskar strejkar mest i Norden – mycket mer än svenskar

Källor:

https://www.altinget.dk/artikel/holstein-mistillid-kan-spaende-ben-for-en-ok-aftale

https://www.magisterbladet.dk/news/2018/januar/storkonflikttruer2018kanblivehistorisk

http://nyheder.tv2.dk/politik/2017-12-04-i-2013-endte-det-med-lockout-nu-skal-laerernes-overenskomst-igen-forhandles

https://www.dr.dk/nyheder/penge/aflyste-tog-operationer-og-boernepasning-10-steder-en-lockout-kan-ramme

 

Andra länkar

https://www.altinget.dk/artikel/holstein-mistillid-kan-spaende-ben-for-en-ok-aftale

https://www.altinget.dk/artikel/jarl-cordua-dfs-ok-melding-er-politisk-disruption?ref=newsletter&refid=26981&SNSubscribed=true&utm_source=nyhedsbrev&utm_medium=e-mail&utm_campaign=altingetdk

https://www.altinget.dk/artikel/region-hovedstaden-hvem-er-omfattet-af-strejke-og-lockout-i-din-kommune