Øresundsinstituttets guide till folketingsvalet den 5 juni 2019

Foto: News Øresund

Danmarks statsminister har utlyst val till Folketinget på Danmarks grundlagsdag den 5 juni. Han har väntat in i det sista och nu hålls folketingsvalet kort tid efter valet till Europaparalamentet den 26 maj. Det ger god tid till att debattera partierna och statsministerkandidaterna emellan och det blir plats för debatt om Europa såväl som inrikespolitik, sa statsministern när han idag pratade i Folketingssalen i Christiansborg. Det blir en spännande valrörelse med inte mindre än 13 partier att rösta på.  

Statsminister Lars Løkke Rasmussen (Venstre) har väntat historiskt länge med att utlysa folketingsval. Inte sedan 1964 har ett val hållits så nära senast möjliga valdag, enligt en genomgång som Altinget har gjort. Valet ska utlysas senast 20 dagar före valdagen och valet ska hållas innan 17 juni 2019, då det gått fyra år sedan det senaste folketingsvalet. Idag meddelade statsministern att valet ska hållas den 5 juni.

En valrörelse kan gå väldigt snabbt i Danmark. Eftersom det är statsministern som bestämmer när valet ska hållas kan det komma ganska oväntat och då blir det en kort och intensiv valrörelse. Men denna gången har statsministern väntat in i det sista och partierna har sedan en tid kört i valrörelseläge. Nu blir det, i danska mått, en lång valkamp fram till den 5 juni vilket statsministern påpekade skulle ge danskarna gott om tid till att välja vem som ska leda Danmark.

Opinionsmätningarna visar på seger för vänsterblocket. Enligt Berlingske Barometer, som väger samman olika mätningar, skulle Socialdemokratiet, Radikale Venstre, Socialistisk Folkeparti, Enhedslisten och Alternativet tillsammans få runt 55 procent av rösterna. Den sittande regeringen, stödpartiet Dansk Folkeparti samt det nya partiet Nye Borgerlige skulle få runt 45 procent.

Men det går inte att prata om blockpolitik längre i Danmark. Statsminister Lars Løkke Rasmussen öppnar i en ny bok för möjligheten att bilda regering med Socialdemokratiet om en borgerlig liberal regering efter valet skulle bli beroende av de två nya partierna på högerkanten.

Även i vänsterblocket finns det sprickor. Socialdemokratiet har meddelat att partiet går till val på att sitta ensamt i regering och flera av de övriga partierna i vänsterblocket har uttalat krav för att stödja Socialdemokratiets partiledare Mette Frederiksen som statsminister. Bland annat vill Radikale Venstre att Socialdemokratiet lovar att inte de går med på Dansk Folkepartis så kallade paradigmskifte inom flyktingpolitiken – ett löfte som Mette Frederiksen inte har gett. Tvärtom har hon istället lovat att Socialdemokratiet inte förändrar flyktingpolitiken utan stöd från Venstre och Dansk Folkeparti om de får makten.

Två nya partier utmanar Dansk Folkeparti
Stödet för Dansk Folkeparti har rasat under det senaste året och det hänger delvis ihop med att två nya partier med en tydlig invandringskritisk profil ställer upp. Nye Borgerlige bildades 2015 och har med en kombination av borgerlig politik och restriktiv invandringspolitik attraherat väljare från det blå blocket. Partiet Stram Kurs, som nyligen meddelade att de samlat ihop tillräckligt med namnunderskrifter för att kunna ställa upp till valet, har med sin frontfigur Rasmus Paludans starkt islam-kritiska uttalanden och demonstrationer lyckats få stor medieuppmärksamhet och enligt en opinionsundersökning som YouGov gjort för BT skulle det nya partiet komma in i Folketinget. Men det är inte enbart de två nya partierna som hämtar väljare från Dansk Folkeparti. Även Socialdemokratiet har med sin nya restriktiva invandringspolitik – där de bland annat förespråkar att asylmottagningen ska flyttas utanför EU:s yttre gräns – vunnit en del av sina väljare tillbaka. Enligt Berlingske Barometer får Dansk Folkeparti runt 14 procent av rösterna vilket kan jämföras med 21 procent i valet 2015.

Valet kommer handla om välfärd, flyktingpolitik och klimatet
I förra valkampen 2015 pratades det mycket om offentliga utgifter och hur mycket eller lite den offentliga sektorn skulle växa. Inför detta val diskuteras mera kring kvaliteten i den offentliga sektorn och valet har föregåtts av regeringens reformutspel bland annat kring hälsa och sjukvård samt pension.

Som vid de flesta valen i Danmark kommer även invandrings- och flyktingpolitiken vara viktig i valrörelsen. I år står allt fler partier med denna fråga som deras viktigaste och det blåser nytt liv i debatten. Och det medför även risker för säkerheten, bedömer försvarsministern Claus Hjorth Frederiksen i en intervju med Berlingske, eftersom partiet Stram Kurs med sina islam-kritiska demonstrationer väcker liv i Mohammed-krisen och kan även leda till utländsk inblandning i valet med målet om att öka polariseringen och påverka valet.

Enligt opinionsmätningarna har även miljö och klimat seglat upp som ett allt mer viktigt valtema. Runt 40 procent av de danska väljarna ser klimatet som en av de tre viktigaste valfrågorna i en mätning som Voxmeter har gjort för Ritzau.

Danska regionernas framtid står på spel
I ett utspel kring en ny hälsopolitik som kom i januari föreslog regeringen att lägga ner regionerna som politisk enhet. Regionernas främsta uppgift är att driva sjukhusen och enligt reformförslaget ska administrativa enheter som motsvarar de fem regionerna istället driva sjukvården. Därmed skulle de politisk valda regionråden försvinna och med dem även den regionala utvecklingsstrategin. Regeringen kom överens med Dansk Folkeparti och vinner det borgerliga blocket valet kan det bli verklighet. Blir det däremot en socialdemokratisk regering är det inte säkert att regionerna läggs ner.

Thea Wiborg
Senioranalytiker


Läs mer om partierna längre ner:

• Huvudmotståndarna: Mette Frederiksen (S) och Lars Løkke Rasmussen (V)

• Partierna som ökar

• Partierna som tappar väljare

• Nya utmanare

• Fakta om det danska valsystemet


Opinionsmätning

Enligt Berlingske Barometer, som är en sammanvävning av olika opinionsmätningar, så ser det röda blocket ut att vinna. 

Genomsnitt av aktuella opinionsmätningar 15 maj 2019 (valresultatet 18 juni 2015) 

Socialdemokratiet: 27,2 (26,3)
Radikale Venstre: 7,0 (4,6)
Socialistisk Folkeparti: 7,4 (4,2)
Enhedslisten: 9,2 (7,8)
Alternativet: 3,5 (4,8)
Rött block: 54,3 procent

Venstre: 17,9 (19,5)
Konservative Folkeparti: 4,9 (3,4)
Liberal Alliance: 3,7 (7,5)
Dansk Folkeparti: 12,2 (21,1)
Nye Borgerlige: 2,8 (-)
Kristendemokraterne: 1,1 (0,8)
Klaus Riskær Pedersen:  0,5 (-)
Stram Kurs: 2,5 (-)
Blå block:  45,6 procent

Källa: Berlingske Barometer som gör ett genomsnitt av flera aktuella mätningar ch anger procent av rösterna i mätningen. I parantes valresultatet 2015.


De danska partierna och deras ledare

HUVUDMOSTÅNDARNA:
Mette Frederiksen och Lars Løkke Rasmussen

Även om de finns fler partier som lyfter fram alternativ till statsministerposten så handlar valet främst om Socialdemokratiets Mette Frederiksen och Venstres Lars Løkke Rasmussen.  I de opinionsundersökningar som Norstat har gjort för Altinget där danskarna tillfrågas om vilken statsministerkandidat de föredrar har Mette Frederiksen, som gör sitt första val som statsministerkandidat, fått mer stöd än Lars Løkke Rasmussen sedan hon tillträdde efter valet 2015. Men under senaste året har fler väljare svarat att de hellre ser en tredje kandidat.

 

Socialdemokratiets ledare Mette Frederiksen. Foto: News Øresund

Socialdemokratiet har medvind

Ökat väljarstöd för Socialdemokratiet som vill leda Danmark med en en-parti-regering, men det röda blocket är splittrat.

Socialdemokratiet meddelade förra året att de inte vill gå i regering med några andra partier utan att de söker väljarnas stöd för att ta regeringsmakten själva och lovar samtidigt ett brett samarbete. “Heldigvis har de seneste år gjort det klart, at blokpolitikken er i opløsning. Der findes ikke længere en fælles blå økonomisk politik. Og der findes ikke en fælles rød udlændingepolitik. Vi må finde nye samarbejdsformer.” står det på partiets hemsida där det även framgår att de två viktigaste punkterna för Socialdemokratiet är att fortsätta den restriktiva invandringspolitiken och att satsa mer på välfärden och grön omställning. På detta sättet riktar sig Socialdemokratiet både till partierna till vänster och höger.

Socialdemokratiet har under denna mandatperioden öppnat upp för mer samarbete med Dansk Folkeparti på flera områden och har även ändrat sin så kallade utlänningspolitik så att den står närmare Dansk Folkepartis. De fick bland annat mycket uppmärksamhet när de lanserade sin nya flykting- och invandringspolitik förra året. Den består bland annat av förslag om att etablera asylmottagningscenter utanför Europa, att förlänga gränskontrollen, införa ett tak för hur många icke-västliga invandrare som Danmark ska ta emot samt hårdare krav för anhöriginvandring. De övriga partierna i det röda blocket, särskilt Enhedslisten och Radikale Venstre, håller inte med om denna kursändring. Detta gör att även om partierna till vänster om mitten ser ut att leda i opinionsmätningarna så är det inte säkert att de kan komma överens om att stödja Mette Frederiksen som statsminister.

Partiledare: Mette Frederiksen, född 1977 i Aalborg. Hon har studerat administration och samhällskunskap och har en master i Afrika-studier. Sedan 2001 har hon suttit i Folketinget och har tidigare varit arbetsmarknadsminister och justitieminister. Hon blev partiledare juni 2015 efter Helle Thorning Schmidt som avgick efter valförlusten.

 

Venstres partiledare Lars Løkke Rasmussen. Foto: News Øresund

Stabilt väljarstöd för Venstre men samlat sett går blåa blocket tillbaka.

Venstre fick 19,5 procent av rösterna vid förra valet 2015 och förlorade rollen som Danmarks största borgerliga parti – denna titeln tog Dansk Folkeparti. Ändå fick Lars Løkke Rasmussen statsministerposten och väljarstödet för Venstre har varit ganska konstant under mandatperioden på någonstans runt 18-20 procent. Men det har inte varit lätt att leda en regering, först som en-parti-regering och sedan som del i treklöver-regeringen med Det Konservative Folkeparti och Liberal Alliance. Det har varit svårt att komma överens med stödpartiet Dansk Folkeparti, framför allt på grund av Liberal Alliance som i sin fördelningspolitik står långt från Dansk Folkeparti som under senare tiden allt mer profilerat sig som ett mittenparti.

Om Venstre ska behålla statsministerposten krävs det en markant framgång och ett svårt läge väntar i blåa blocket om några av de nya partierna kommer in. Just nu räknas inte mindre än sju partier till blåa blocket och det kan bli en utmaning att komma överens.

“Nu får vi en lång folketingsvalkamp där det blir god tid till att debattera, partierna emellan och statsministerkandidaterna emellan, så danskarna för en tydlig bild av vem som är bäst lämpad att leda Danmark” sa statsminister Lars Løkke Rasmussen i Folketingssalen när han utlyste valet.

Venstre är, trots namnet, ett liberalt parti som bildades som ett oppositionsparti till det konservativa högerpartiet 1870. De övergripande värdeorden för partiprogrammet är frihet och gemenskap. I denna valperioden har partiet haft fyra kärnfrågor; att skapa fler privata arbetsplatser, att fler ska försörja sig själva, bättre kärnvälfärd samt vad de benämner som en konsekvent och realistisk utlänningspolitik.

Partiledare: Lars Løkke Rasmussen, född 1964 i Vejle och uppvuxen på Nordsjälland. Han är utbildad jurist och har jobbat som egenföretagare. Han var ordförande för Venstres Ungdom 1986-89, blev medlem i folketinget 1994 och har även varit amtsborgmester i Frederiksborg. I den tidigare borgerliga regeringen har han varit inrikesminister, hälsominister och finansminister och 2009 blev han partiledare och statsminister när Anders Fogh Rasmussen lämnade sitt uppdrag för att bli generalsekreterare för Nato.


Foto: News Øresund

PARTIERNA SOM ÖKAR
Enhedslisten, Radikale, SF och Konservative

Vid förra valet var det ytterpartierna på var sin kant som fick fler väljare – Dansk Folkeparti, Liberal Alliance och socialistiska Enhedslisten. Men inför detta valet  är det enbart Enhedslisten som fortsatt attraherar fler väljare. Även Socialistisk Folkeparti och Radikale Venstre går fram – två små partier som historiskt upplevt svängning från rekordstöd till väljarflykt ett antal gångar. Det enda borgerliga partiet i Folketinget som går fram enligt opinionsmätningarna är Det Konservative Folkeparti, men det från en låg nivå. 

Radikale Venstreofta omtalade som Radikale, är trots sitt namn inte ett vänsterparti utan ett socialliberalt parti som bildades 1905 som en avknoppning av det liberala partiet Venstre. Partiets kärnfrågor kretsar kring miljö, jobb och utbildning utifrån devisen ”med personlig frihet kommer även ett personligt ansvar”. Historiskt sett har Radikale suttit i regering med både borgerliga partier och vänstern och senast de satt i regering var det med Socialdemokratiet 2011-2015. Enligt opinionsmätningarna ser partiet ut att få runt 7 procent av rösterna, jämfört med 4,6 procent i valet 2015 då de upplevde en tillbakagång.
Partiledare: Morten Østergaard, född 1976 i Aarhus och utbildad till statsvetare. Han har jobbat som marknadschef i ett privat företag, har varit ekonomi- och inrikesminister och blev 2014 partiledare efter Margrethe Vestager som utpekades till EU-kommissionär.

Socialistisk Folkeparti grundades 1959 och har frihet, gemenskap och jämlikhet som värdegrund. Partiet har upplevt en berg-och-dal-bana i väljarstödet under de senaste tio åren och gick tillbaka vid förra valet och fick enbart 4,2 procent, men ser nu ut att vinna lite fler röster igen – runt 6,5 procent enligt opinionsmätningarna. Under 2011-2014 satt partiet i regering med Socialdemokratiet och Radikale, vilket var första gången någonsin, men lämnade regeringssamarbetet eftersom de inte höll med om att staten skulle sälja sin del i energibolaget DONG Energy. Samtidigt bytte partiet partiledare.
Partiledare: Pia Olsen Dyhr, född 1971 i Vallensbæk på Nordsjälland. Hon är statsvetare och har bland annat tidigare jobbat för Danmarks Naturfredningsforening. 2014 tog hon över partiledarposten efter Annette Vilhemsen.

Enhedslisten har haft medvind under senare år och har blivit allt mer populärt. Enligt opinionsmätningarna får partiet runt 9 procent av rösterna vilket kan jämföras med 7,8 i valet 2015. Partiet bildades 1989 genom att tre socialistiska och kommunistiska partier slogs samman och beskriver sig idag som ett socialistiskt och demokratiskt gräsrotsparti. Än har partiet inte suttit i regering men inför detta val har partiet uttalat att de skulle vara beredda att ta statsministerposten om de övriga partierna i röda blocket blir större än Socialdemokratiet.
Politisk talesperson: Pernille Skipper, född 1984 i Aalborg och utbildad jurist med inriktning på straffrätt och mänskliga rättigheter. Partiet har inte en partiledare men den politiska talespersonen är ofta den mest framträdande. Pernille Skipper tog över rollen 2016 efter Johanne Schmidt Nielsen.

Det Konservative Folkeparti, ofta omtalade som De Konservative, har gått fram sedan förra valet, men jämfört med storhetstiden på 80-talet har partiet inte mycket uppbackning. Vid förra valet fick partiet 3,4 procent, det lägsta i partiets långa historia, och ser nu ut till att få runt 4,3 procent i opinionsmätningarna. Partiet för en klassisk borgerlig politik med vallöften om slopad arvsskatt, hårdare straff och mer trygghet.
Partiledare: Søren Pape Poulsen, född 1971 på Jylland och utbildad speditör och har även läst till lärare. Han var borgmästare i Viborg innan han blev partiledare efter Lars Barfoed 2014.


PARTIERNA SOM TAPPAR VÄLJARE
Dansk Folkeparti, Liberal Alliance och Alternativet

Efter många år med väljartillströmning har vinden för Dansk Folkeparti vänt. Väljarna går tillbaka till Socialdemokratiet eller till det nya invandringskritiska partiet Nye Borgerlige. För Liberal Alliance har det varit svårt att kompromissa med sin liberala ekonomiska politik i en treklöverregering som är beroende av stöd från Dansk Folkeparti. Alternativet som stormade in i Folketinget vid förra valet har varit präglat av negativa historier kring toppstyrning vilket inte väljarna till ett alternativt och kollektivistisk parti har tyckt om. 

Dansk Folkeparti har under senaste åren tappat väljare i opinionsmätningarna och jämfört med valresultatet på 21,1 procent och en position som Danmarks största borgerliga parti, ser partiet nu ut att få runt 14 procent av rösterna. Partiet har den så kallade ”udlændingepolitikken” som sin främsta kärnfråga, men har även bland annat vård och omsorg, rättspolitik, gränskontroll och en viss EU-skepsis som viktiga frågor. Under senaste mandatperioden har partiet samarbetat med regeringen men även öppnat upp för mer samarbete med Socialdemokratiet.
Partiledare: Kristian Thulesen Dahl, född 1969 i Brædstrup på Jylland, är utbildad inom företagsekonomi och juridik. Han tog över partiledarposten efter Pia Kjærsgård 2012.

Liberal Alliance har en lite krånglig, men inte så lång historia. 2007 grundades Ny Alliance av Anders Samuelsen och Naser Khader, båda tidigare radikala politiker, samt Gitte Seeberg, tidigare konservativ politiker. Partiet fick en bra start, men interna oenigheter ledde till att bland andra två av medgrundarna hoppade av. 2008 bytte partiet namn till Liberal Alliance. Partiet hade medvind vid förra valet och fick 7,5 procent av rösterna, men har haft en tuff tid i regering där de bland annat ställt krav om skattesänkningar som inte blivit infriade.
Partiledare: Anders Samuelsen, född 1967 i Hordens på Jylland, och är utbildad statsvetare. Han har varit partiledare sedan 2009 och är även utrikesminister i den sittande regeringen.

Alternativet tog plats i Folketinget för första gången vid förra valet där de fick 4,8 procent av rösterna. Partiet talar om klimat- empati- och systemkrisen och vill bland annat införa 30-timmars arbetsvecka och ändra BNP-begreppet så att det även omfattar livskvalitet, miljö och jämlikhet. Under senaste året har det varit en del negativ medieuppmärksamhet kring partiet till exempel kring toppstyrning vilket varit svårt för ett parti som sagt sig vilja ändra den politiska kulturen och inkludera fler i utvecklingen av ny politik. Idag skulle runt 3,5 procent av väljarna rösta på Alternativet, enligt opinionsundersökningarna.
Politisk ledare: Uffe Elbæk, född 1954 i Ry på Jylland. Han är utbildad socialpedagog och journalist och har bland annat grundat utbildningen Kaospiloterne och varit politiker och kulturminister för de Radikale. Han har varit politisk ledare för Alternativet sedan det bildades 2013.


Foto: News Øresund

NYA UTMANARE
Nye Borgerlige, Klaus Riskær Pedersen och Stram Kurs

På kort tid har det tillkommit två nya partier som ställer upp till folketingsvalet. I Danmark ska ett parti som vill ställa upp samla in cirka 20 000 namnunderskrifter som sedan ska godkännas av inrikesministeriet. Det brukar vara en långdragen process där partierna fått jaga underskrifter på gatan, men eftersom det numera blivit möjligt att genomföra med elektroniskt id har det gått fort – detta även för att de två partierna har kringgått en regel om en betänketid på sju dagar för de så kallade vælgererklæringer. Det tredje partiet Nye Borgerlige har funnits sedan 2015 och sannolikheten att de kommer få en plats i Folketinget har ökat det senaste året. 

Nye Borgerlige bildades 2015 och har tre ultimativa krav till en ny politik: total asylstopp, utlänningar ska försörja sig själva och kriminella utlänningar ska utvisas efter de dömts. Partiet har fått mycket uppmärksamhet och enligt mätningar av väljarsympatier har de hämtat en del av deras väljare från Dansk Folkeparti. Partiledaren är Pernille Vermund som tidigare varit medlem i Det Konservative Folkeparti. Vid kommun- och regionvalet 2017 fick partiet endast ett mandat i en kommun. Enligt de senaste opinionsmätningarna skulle partiet få runt tre procent och det är tillräckligt för att ta sig in i Folketinget.

Klaus Riskær Pedersen är en affärsman som startat ett parti med samma namn. Han har tidigare varit medlem av både Venstre och Alternativet, men har blivit utesluten från båda, och är mer känd som affärsman och entreprenör från en rad olika investeringsbolag och venture kapitalfonder, bland annat radiokanalen The Voice och internetbolaget Cybercity som under 90-talet var en av Danmarks största nätoperatörer. I samband med försäljningen av de sistnämnda, och andra affärer, blev Klaus Riskær Pedersen anklagat och dömt för gäldenärsbrott. Han har avtjänat fem år i det öppna fängelset Sønder Omme.

Stram Kurs grundats av Rasmus Paludan som är känd för att bränna koraner vid demonstrationer och har nyligen dömts för rasism. Stram Kurs vill förbjuda islam och har som politiskt mål att Danmark ska vara för danskar, vilket grundaren och partiledaren Rasmus Paludan definierar som ”etniska danskar, danska judar och personer, som har adopterats som spädbarn av danska föräldrar”.

Ytterligare ett parti ställer upp, men det är inte första gången: 

Kristendemokraterne har tidigare haft plats i Folketinget men är nu långt från spärrgränsen. Partiet etablerades 1970 och kallades Kristligt Folkeparti fram till 2003. De har gått från att ha mer än 10 000 medlemmar på 70 och 80-talet till runt 2 000 medlemmar. Deras politik bygger på kristna värderingar och fokuserar bland annat på kärnfamiljen, tro- och yttrandefrihet och bättre omsorg för äldre och sjuka. Partiledaren Stig Grenov är född 1961 och är lärare.

En del andra partier finns på listan över partier som är igång med att samla in väljarunderskrifter, så kallade vælgererklæringer.  | Läs mer här |


Foto: News Øresund

2-procentsspärr för att komma in i folketinget 

FAKTA OM DET DANSKA VALSYSTEMET:

Valet hålls den 5 juni. Om den sittande regeringen vinner valet fortsätter den, men förlorar den stödet blir det en ”dronningerunde” där alla partier kallas till samtal hos drottningen. Finns det ett tydligt stöd för en ny regering utpekar drottningen en statsminister som ska bilda regering. Saknas en tydlig majoritet utser hon istället en förhandlingsledare.

179 medlemmar sitter i Folketinget och härav väljs väljs två på Grönland och två på Färöarna. För närvarande finns nio partier representerade i Folketinget. Ytterligare fyra partier ställer upp i valet.

Spärrgränsen för att ett parti ska få ledamöter invalda i folketinget går vid 2,0 procent av rösterna. För att överhuvudtaget få ställa upp till val behövs drygt 20 000 namnunderskrifter, så kallade vælgererklæringer, där röstberättigade medborgare skriver under på sitt stöd till att partiet ställer upp i valet – därmed inte det samma som att man röstar på partiet.

Valdeltagandet i förra folketingsvalet 2015 var 85,9 procent.

Danskar i utlandet, i Skåne såväl som i resten av världen, kan enbart följa valet, men inte påverka resultatet. Utlandsdanskar, med undantag bland annat för diplomater och tidsbegränsade anställda i internationella organisationer, har inte rätt att rösta i danska folketingsvalet.

Två av de nio ledarna för partierna som redan finns i Folketinget går in i deras första valrörelse som partiledare. Det är Socialdemokratiets Mette Frederiksen och Enhedslistens Pernille Skipper. Alla övriga satt på posten som partiledare även vid förra valet 2015. Sex av de nio partiledarna är män, tre är kvinnor. Tre är 60-talister, fyra 70-talister, äldst är Alternativets politiska ledare Uffe Elbæk, född 1954, och yngst är Enhedslistens Pernille Skipper (som formellt är politisk talesperson). Hon är född 1984.

De danska partierna har olika bokstavsbeteckningar. Den ena är en förkortning och den andra en partibokstav som bland annat används på valsedlarna. Socialdemokraterne förkortas till exempel S och har partibokstaven A medan Dansk Folkeparti förkortas DF och har partibokstaven O.


Källor: Danmarks statistik, Folketinget, Gyldendals Den Store Danske, Politiken, Berlingske, Altinget, Information, Danmarks Radio, Wikipedia samt partiernas hemsidor
Bilder: Folketinget, News Øresund


Den ovanligt långa väntan på att det danska folketingsvalet skulle utlysas gjorde att valkampen startade i förväg även om det ännu inte har varit tillåtet att sätta upp valplakat. Socialdemokratiet valde till exempel att annonsera i Köpenhamns Metro. Foto: News Øresund