Ny analys: Mentala gränshinder Sverige-Finland. Upplevelser av hinder och möjligheter vid arbete över gränsen
En gränslös region, där gränsen ändå är tydligLadda ner analysen här
Analysen Mentala gränshinder lanserades vid ett evenemang som hölls av interregprojektet Arbeta tillsammans i Torneå på fredagen. Foto: Juhamatti Konttaniemi
Den gränslösa gränsen
Många människor upplever en nära och integrerad vardag och det finns gränsöverskridande sociala nätverk mellan orterna vid gränsen mellan Finland och Sverige – särskilt mellan Haparanda och Torneå. Många intervjupersoner uttrycker att det ”inte finns någon gräns” mellan länderna i Tornedalen.
”Vi och dom”
Samtidigt är uppfattningen om det nationella mycket närvarande, både i stereotypa bilder av ”de andra” och i en tydlig uppfattning om skillnader mellan arbetskulturen i de båda länderna, där den upplevs vara mer hierarkisk i Finland och mjukare i Sverige. Genom exempelvis utbildning, media och nyhetsrapportering, kultur och politik stärks kännedomen om det egna landet – den nationella gravitationskraften gör att tröskeln blir lägre för att hålla sig inom sitt eget land.
Språket har stor betydelse
Intervjupersonernas inställning till sina egna språkkunskaper spelar stor roll för deras bedömning av om det vore möjligt att arbeta på andra sidan gränsen. Finska och svenska – de språk som dominerar i den flerspråkiga regionen – talas och förstås på båda sidor om gränsen, men det tycks vara lättare att klara sig på finska på den svenska sidan gränsen än vice versa.
Nationalstaternas betydelse har blivit tydliga under coronakrisen och det gränslösa vardagslivet har satts på paus medan själva nationsgränsen blivit tydligare än på många decennier. Det har framför allt påverkat svenska medborgare som bor på den svenska sidan gränsen och det är också dessa intervjupersoner som i högst grad uttrycker irritation och besvikelse över situationen med reserestriktionerna. Många intervjupersoner tror dock att den stängda gränsen enbart kommer att ha en kortsiktig effekt.
Så kallade attraktionskrafter som lockar till arbete i grannlandet och mentala gränshinder som hejdar människor från att ta jobb eller anställa över gränsen är ofta olika sidor av samma mynt. Att ha eller inte ha sociala nätverk över gränsen påverkar exempelvis inställningen, liksom att olikheter över gränsen kan ses som något intressant och spännande – eller något otryggt och avskräckande.
• Nära gränsen, särskilt i Haparanda och Torneå, är den vardagliga integrationen stor, längre från gränsen är de sociala nätverken svagare, färre känner någon som jobbar över gränsen och kunskaperna om hur arbetsmarknaden ser ut och vilka regler som gäller i grannlandet är mindre.
• Arbetsgivare som rekryterar ny personal och arbetssökande som letar jobb finner ibland varandra genom de sociala nätverken. Därför har det betydelse för vem som anställs eller hittar ett arbete i grannlandet om nätverken sträcker sig över gränsen eller ej.
Där nationella, regionala och lokala berättelser korsas
• Utöver den vardagliga interaktionen är själva berättelsen om ett gränslöst Tornedalen och en nordlig gemenskap stark. Men parallellt med den uppfattningen finns också nationella stereotyper och berättelser om ”de andra”, som tenderar att skapa en känsla av distans mellan länderna och attityden att det är annorlunda på andra sidan gränsen.
• De stereotypa uppfattningar som kopplas till nationalitet handlar exempelvis om kärva men hemkära finländare och öppna men otrevliga svenskar. Viss friktion mellan nationaliteterna – från lokal retsamhet till en uppfattning om svenska storebrorsfasoner – framkommer i intervjuerna. Under coronapandemin har det nationella kommit att betonas.
afstand
Mjuk eller hierarkisk arbetskultur – men många likheter mellan länderna
• Hos många intervjupersoner finns en relativt samstämmig uppfattning om att arbetskulturen skiljer sig mellan Finland och Sverige, något som också understryker gränsen mellan de båda nationerna.• Den vanligaste uppfattningen är att arbetskulturen är mer hierarkisk i Finland och mjukare och mer diskuterande i Sverige. En annan skillnad är att tempot uppfattas som lugnare på svenska än finländska arbetsplatser.• Skillnaderna är något som vissa intervjupersoner säger sig ha upplevt, men många av de jobbsökande eller studerande har ingen personlig erfarenhet av att arbeta i båda länderna och har enbart hört andra berätta om det.
afstand
Den nationella gravitationskraften ökar kännedomen om det egna landet
• Det förekommer att intervjupersonerna tar del av exempelvis nyhetsrapportering och olika typer av kultur från grannlandet, men sällan i lika hög utsträckning som i det egna landet. Det leder till att de flesta inte på samma sätt känner till vad som sker i grannlandet, eller hur exempelvis arbetsmarknaden ser ut.• Den nationella gravitationskraften skapar gemensamma referensramar inom länderna, genom ett nationellt fokus inom exempelvis skola och utbildning, nyhetsrapportering, kultur och inte minst juridik och regelverk.
afstand
• Språken följer inte entydigt den finsk-svenska gränsen, utan det finns de som talar – eller inte talar – grannlandets språk på båda sidorna av gränsen. De har en speciell historia i den finsk-svenska regionen, och är laddade med känslor och betydelser som kan påverka människors vilja att tala dem.
Upplevelsen av en hög tröskel
• I intervjuerna är en majoritet positiva till att arbeta över gränsen, men samtidigt framkommer bland annat en osäkerhet inför språket, negativa uppfattningar om arbetskulturen i grannlandet, brist på kunskaper om det andra landets arbetsmarknad, avsaknad av ett socialt nätverk över gränsen, bryderi inför vilka regler som gäller som gränspendlare och/eller en oro för att drabbas av gränshinder. Obehaget behöver inte vara stort, men kan göra att det upplevs enklast och tryggast att stanna kvar där man är.
afstand
• Uppfattningen om byråkrati för dem som arbetar över gränsen kan avskräcka och det finns intervjupersoner som hört ”skräckhistorier” om problem.
anna.palmehag@oresundsinstituttet.org
