Ny analys i samarbete med Sparbanken Skåne: Splittrad bild av Skåne när konjunkturen passerar toppen
På uppdrag av Sparbanken Skåne med ägarstiftelser har Øresundsinstituttet tagit fram den nya konjunkturrapporten Skånsk konjunktur. Rapporten innehåller en genomgång av den ekonomiska utvecklingen i Skåne uppdelat på sju delområden, en överblick över hela Skåne samt en utblick mot dansk och global konjunktur.
Skånsk konjunktur belyser den ekonomiska utvecklingen i Skåne genom att se närmare på arbetsmarknaden, näringslivet och bostadsmarknaden i sju delområden. Rapporten visar bland annat att arbetslösheten i Skåne är högre än i riket, men att fler får jobb och att arbetslösheten under 2019 förväntas nå den lägsta nivån på tio år. Sysselsättningen växer snabbast inom den offentliga sektorn som stod för 55 procent av jobben som skapades i Skåne under 2016. I flera delområden minskade de anställda inom den privata sektorn under samma år.
Higlights från rapporten:
1. Sysselsättningen växer snabbast i offentlig sektor. Den offentliga sektorn stod för majoriteten av de nya jobb som skapades under 2016, vilket är det senaste året med tillgänglig statistik. Att de offentliga jobben växer snabbare än jobben inom privat sektor riskerar att dämpa BRP och invånarnas inkomster framöver då det är det privata näringslivet som drar tillväxten som mest. Samtidigt står sig de offentliga jobben oftast stabilt mot konjunkturförändringar när flera nationella BRP-prognoser nu tror på en dämpad tillväxt de kommande åren.
2. Skånes ekonomiska tillväxt tappar fart. I Skåne har tillväxttakten i både BRP och invånarnas disponibla inkomster mattats av under 2016 jämfört med tidigare år. BRP-tillväxten under 2016 stannade på 1,9 procent – vilket kan jämföras med Stockholms motsvarighet på 2,8 procent. Rapporten visar att det är i Lundaområdet (Lund, Staffanstorp och Kävlinge) som både BRP och den disponibla inkomsten ligger i topp – trots att delområdet uppvisar en svag tillväxt i privata jobb.
3. Stabil, men tvådelad bostadsmarknad. Den skånska bostadsmarknaden har stått emot den nationella prisnedgången det senaste året och antalet påbörjade lägenheter i Skåne stiger fortfarande. Men utvecklingen för bostadsrättspriserna skiljer sig åt mellan östra och västra Skåne. I västra Skåne, där prisnivån generellt sett är högre än i östra Skåne, syns en stagnering i prisutvecklingen – framförallt i storstadsområdena Malmö, Lund och Helsingborg. I östra Skåne ökar priserna på bostadsrätterna fortfarande.
4. Kompetensbristen tilltar. I stora delar av Skåne har traditionella näringar som industrin och jordbruket gått igenom stora strukturella förändringar på senare år, vilket i många fall resulterat i mindre personalintensiva verksamheter. På vissa håll, exempelvis i norra Skåne, ser den tidigare nedgången i sysselsättning inom industrin ut att stabiliseras. På andra håll har förändringen inom jordbruket kompenserats av satsningar på besöksnäring och innovation som höjer förädlingsvärdet. Förändringarna på arbetsmarknaden har också lett till att flera intervjupersoner vittnar om en utbredd kompetensbrist.
Rapporten är indelad i sju skånska delområden:
Nordvästra (Kristianstad, Östra Göinge, Bromölla)
Sydöstra (Ystad, Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla)
Mellanskåne (Eslöv, Svalöv, Höör, Hörby)
Lundaområdet (Lund, Staffanstorp, Kävlinge)
Sydvästra (Malmö, Burlöv, Trelleborg, Svedala, Skurup, Lomma, Vellinge)
Nordvästra (Helsingborg, Höganäs, Landskrona, Ängelholm, Perstorp, Bjuv, Klippan, Örkelljunga, Åstorp och Båstad)
Norra (Hässleholm, Osby)
– I takt med att den globala ekonomin mattas av, liksom en dämpad konjunktur börjar märkas i Danmark och Sverige, utgör den svaga svenska kronan en möjlighet för Skåne. En svagare svensk krona ger exporten till Danmark extra fart, gör Öresundspendlarna till valutavinnare och innebär att danska turister kan handla, bo och äta billigare i Skåne tack vare valutakursen, säger Johan Wessman, vd Øresundsinstituttet.
– Vi ser en splittrad bild av den skånska konjunkturen och att utvecklingen skiljer sig åt mellan delområdena. Exempelvis är det Lundaområdet som har lägst arbetslöshet och högst tillväxt i BRP, Nordöstra är det enda delområdet där nettoföretagandet ökar och prisutvecklingen för bostadsrätter skiljer sig åt mellan västra och östra Skåne. Det är också intressant att den offentliga sektorn står för jobbskapandet i flera kommuner, vilket både har för- och nackdelar, säger Sofi Eriksson, analytiker Øresundsinstituttet, och fortsätter:
– I Skåne syns en avmattning i tillväxttakten i både BRP och disponibel inkomst i Skåne samtidigt som arbetslösheten väntas nå sin lägsta nivå på tio år i slutet av 2019. Samtidigt vittnar flera intervjupersoner om att kompetensförsörjningen blir ett allt större hinder för fortsatt tillväxt i näringslivet.
Skånsk Konjunktur är en ny oberoende rapport om det ekonomiska läget i Skåne. Bakom rapporten står Sparbanken Skåne i samarbete med sina ägarstiftelser Sparbanksstiftelsen Finn, Sparbanksstiftelsen 1826 och Sparbanksstiftelsen Färs & Frosta. Analysen produceras av Øresundsinstituttet.
Rapporten presenterades vid tre pressträffar i tisdags som ägde rum i Lund, Sjöbo och Kristianstad och arrangerades av Sparbanken Skåne. Träffarna mediabevakades bl.a. av Sydsvenskan, SR P4 Kristianstad, Rapidus, Ystads Allehanda och Kristianstadsbladet.
Detta är den första rapporten i en serie konjunkturrapporter om Skåne som kommer att publiceras halvårsvis under de närmaste åren. Nästa rapport kommer våren 2019 med en fördjupning om näringslivet och sysselsättningen.
För mer information kontakta:
Johan Wessman
vd
mobil +46 (0) 702 52 32 41
Sofi Eriksson
analytiker
mobil +46 (0) 703 05 34 26
Kontaktperson hos Sparbanken Skåne:
Kristian Svensson
pressansvarig
046-162309