Ny analys: Mentala gränshinder påverkar företagarnas rörlighet i Öresundsregionen

Många företagare ser goda möjligheter att arbeta över gränsen i Öresundsregionen, som präglas av att den är en storstadsregion med korta avstånd och relativt goda kommunikationer. Men de upplever också hinder som relaterar till uppfattningar, upplevelser, vanor och känslor, som kan innebära att de avstår från att arbeta gränsöverskridande. Den här studien identifierar fyra så kallade mentala gränshinder i näringslivet mellan Danmark och Sverige.

Studien har utförts av Øresundsinstituttet på uppdrag av informationstjänsten Øresunddirekt och med finansiering från det svenska regeringskansliet. Den bygger på 30 djupintervjuer, främst med företagare inom olika branscher och chefer för kulturinstitutioner i både Danmark och Sverige, men också med gräns- och företagarorganisationer i båda länderna. Utifrån dessa har följande mentala gränshinder definierats: nationell gravitationskraft och känslan av ”vi och dom”, skillnader i affärskultur, att sociala nätverk mer sällan når över sundet och företagens upplevelse av en hög tröskel för att satsa i grannlandet.

| Klicka här för att läsa hela analysen |

 

Highlights från rapporten:

Fyra mentala gränshinder har identifierats:

  • En nationell gravitationskraft kan sägas uppstå genom bland annat språkskillnader, skola och utbildning, nationell nyhetsvärdering samt nationell kulturkonsumtion. Det bidrar till en större kunskap om det egna landet, nationella vanor och traditioner, samt en känsla av vi (i vårt land) och de (i det andra landet). Danskan och svenskan i sig beskrivs dock inte som något stort hinder av de intervjuade företagarna.
  • Skillnader i affärskultur mellan länderna kan skapa friktion i mötet mellan företagare och samtidigt bygga upp en bild av det finns något annorlunda och ibland skrämmande på andra sidan gränsen. Många företagare upplever skillnader i hur snabbt beslutsfattandet går, där svenskens konsensustänk gör att processen tar längre tid än i Danmark. Dessutom upplevs skillnader i avtal och förhandling, där danskar anses vara bättre på att göra affärer än svenskar, och där svenska företagare ibland har en mer negativ bild av den danska affärskulturen.
  • Sociala nätverk mer sällan når över gränsen mellan Danmark och Sverige. Det innebär att många av de möjligheter, tillfälligheter och den efterfrågan som vanligen uppstår genom vänner, affärskontakter och bekantas bekanta uteblir, och företagarna rör sig mer sällan över gränsen. Detta påverkar i synnerhet mindre företag.
  • Upplevelsen av en hög tröskel i form av bristande kunskap om det andra landets marknad och regelverk kan ge en känsla av osäkerhet eller otrygghet för den som funderar på att ta sitt företag över Öresund. Det kan även innebära att riskerna framträder tydligare än de potentiella vinsterna – och det första steget över sundet upplevs som stort. Detta kan leda till att företagarna hellre satsar i det egna landet.

Fler slutsatser:

  • Attraktionskrafter lockar företagare över Öresund. Intervjuerna visar samtidigt att det finns många drivkrafter som får danska och svenska företagare att satsa i grannlandet. Det handlar dels om konkreta omständigheter, som möjligheten till en större marknad och den geografiska närheten, men även om sådant som likheter i kultur och språk. I vissa fall kan också olikheterna i sig locka företagarna.
  • Emotionellt gränsarbete. I ett efterord resonerar Fredrik Nilsson, professor i etnologi vid Lunds universitet, om hur känslor kan användas för att förstå kulturella processer i Öresundsregionen. Han knyter även an till aktuell gränsforskning och vad som där benämns gränsarbete, och kallar denna sammanfogning emotionellt gränsarbete. Den som rör sig och vill göra affärer i regionen måste lära sig hantera den känslomässiga komplexitet och ambivalens som flödar genom olika former av reella och mentala gränshinder, menar han.

 

 

– Inte bara gränshinder som har att göra med lagstiftning och regelverk påverkar företagandet över Öresund, utan även mentala gränshinder. Denna analys visar att våra uppfattningar, föreställningar, vanor och känslor både kan begränsa och ibland driva på företagare som funderar på att ta sin verksamhet över gränsen, säger Johan Wessman, vd för Øresundsinstituttet.

– Jämfört med den liknande analys Øresundsinstituttet gjorde av mentala gränshinder mellan Norge och Sverige visar denna studie på svagare sociala nätverk och färre personliga kontakter mellan Sverige och Danmark. I Öresundsregionen tycks det också vara vanligare med negativa uppfattningar om ”de andra”, särskilt när svenskar beskriver den danska affärskulturen. Men det finns också många likheter – bland annat upplever både norrmän och danskar att svenskar har långsamma beslutsprocesser, säger Anna Palmehag, analytiker på Øresundsinstituttet.

 

Mer om analysen

Analysen ”Mentala gränshinder Öresund – danska och svenska företagares syn på hinder och möjligheter vid arbete över gränsen” har utarbetats av Øresundsinstituttet på uppdrag av informationstjänsten Øresunddirekt och med finansiering av det svenska regeringskansliet. Slutsatserna bygger på 30 intervjuer med företagare och kulturinstitutionschefer i Sverige och Danmark, med högst 1,5 timmes resväg till grannlandet, samt med representanter för gräns- och företagarorganisationer.

 

Fredrik Nilsson, professor i etnologi vid Lunds universitet, bidrar med ett reflekterande och fördjupande efterord.

 

| Klicka här för att läsa hela analysen |

 

För mer information kontakta:

Johan Wessman
vd Øresundsinstituttet
+46 (0) 702 52 32 41
johan.wessman@
oresundsinstituttet.org

Anna Palmehag
analytiker Øresundsinstituttet
+46 (0) 703 05 60 72
anna.palmehag@
oresundsinstituttet.org