Ny analys: Vår framtid – utbyggnaden av förnybar energi bromsar in
Utbyggnaden av solceller i Skåne bromsar in, samtidigt som vindkraften står mer eller mindre still. 
Det är en trend som inte bara gäller Skåne utan hela landet. Däremot har Skåne sedan 2023 en större installerad effekt från solceller än från vindkraft, och avståndet drygades ut i fjor. Det visar rapporten Vår framtid som Øresundsinstituttet tagit fram på uppdrag av Sparbanken Skåne.
Rapporten kommer ut en gång om året och tar tempen på klimatomställningen i södra Sverige. Årets tema är transportsektorn, som står för en dryg tredjedel av Skånes klimatutsläpp – men också inför stor omställning.
Efter sol och vind: Nu behöver batterierna utvecklas för nästa steg
Det är mer sol än vind i Skåne. Vid årsskiftet fanns det 799 MW installerade solceller jämfört med 642 MW vindkraft. I hela landet finns nästan fyra gånger mer installerad vindkraft än solkraft. Det framgår av statistik från Energimyndigheten som sammanställts i rapporten Vår framtid.
Utbyggnaden mattas av – förra året installerades 18 procent mer solceller än året innan. Jämfört med 65 procent mellan 2022-2023.
Solcellsutbyggnaden Skåne fortsätter, men i lägre takt än förut. Förra året installerades 18 procent mer effekt än året innan i hela länet. Då var ökningen i stället 65 procent jämfört med 2022. Mest ökade utbyggnaden i nordvästra Skåne, med 25 procent. Installationen av ny vindkraft – som stått stilla sedan 2018 – ökade förra året med blygsamma 1 procent. Där är det nordöstra Skåne som står för lejonparten av ökningen, efter att ett vindkraftsföretag i Kristianstad ökat sin inrapporterade installerade effekt.
Om den nationella vindkraftsstrategin ska nås krävs en ökning med 67 procent till år 2040. Under året stoppade regeringen 13 planerade vindkraftparker till havs. De långa beslutstiderna för vind- och solkraft har fått EU-kommissionen att stämma Sverige. Enligt EU skulle lagstiftning finnas på plats förra året. Regeringen har dock lagt fram förslag om att underlätta tillståndsprocessen i kustnära områden.
När allt mer av elen kommer från icke-planerbara källor, som sol och vind, blir det svårare att balansera förbrukningstoppar mot produktionstoppar. Under 2024 var utbyggnaden av vindkraft närmast noll och utbyggnadstakten för solcellsanläggningar sjönk kraftigt, från närmare 50 procent om året till under 20 procent. Det är här nästa steg i energikedjan kommer in: energilagring.
Från och med i år publicerar SCB årlig statistik över nätanslutna batterier. För 2024 uppgår den totalalagringskapaciteten till 567 MWh varav hälften är stora anläggningar mellan 10 och 100 MWh. Batterier som kompletterar solceller på villatak (ofta runt 10 KWh) finns i kategorin ”under 1 MWh”som står för 17 procent av kapaciteten. SCB påpekar att batterilagring är ett snabbt växande område och siffrorna troligen är underrapporterade.
Vid årsskiftet slopas den så kallade sextioöringen, skattelättnaden för mikroproduktion av el. Idag får småskaliga producenter av solel (upp till 30 MWh per år) 60 öre tillbaka för varje kilowattimme de bidragit med till elnätet, dock aldrig mer än för den el de själva köpt från elnätet. Regeringens mål med att ta bort subventionen är att öka stabiliteten i nätet och gynna egen energilagring. När tillgången på el i systemet är god är priset på el lågt. Idag kan det ändå löna sig för mikroproducenter att skicka ut sin el på elnätet på grund av skatterabatten, trots att elen inte behövs utan bidrar till obalans mellan tillgång och efterfrågan. När skatterabatten tas bort blir det lönsammare att vid sådana tillfällen lagra elen i ett eget batteri för att sedan antingen använda den själv eller skicka ut på nätet när behovet är större.
Tema: Lägre bensinpris bromsar klimatomställningen – och kan försvåra storskalig elektrifiering av transportsektorn
Skånes transportsektor, temadelen i rapporten, står för en dryg tredjedel av utsläppen av växthusgaser.
Efter flera år av minskade utsläpp gick Sverige åt andra hållet under 2024. Det är regeringens fokus på lägre drivmedelspriser genom bland annat sänkt reduktionsplikt som fick genomslag i form av högre utsläpp från vägtrafiken. Sverige är nu långt ifrån att nå sina EU-åtaganden för utsläpp år 2030.
Årets tema i rapporten är Skånes transportsektor, som står för en dryg tredjedel av utsläppen av växthusgaser. För att nå de nationella klimatmålen ska sektorn ha minskat utsläppen med 70 procent till år 2030. Den årliga minskningen sedan 1990 har legat kring 1 procent. Förra året ökade utsläppen igen, efter att minskat flera år i rad. Det beror till stor del på regeringens infriade vallöfte om sänkt reduktionsplikt.
Samtidigt som andelen bensin- eller dieseldrivna bilar i Skåne förra året var 81 procent, ökar laddstationerna runt om i länet snabbt. Marknaden för laddhybrider, som kombinerar el med andra drivmedel, växer också.
Fram till och med sista juli 2025 stod laddhybriderna för 25 procent av de nyregistrerade bilarna, vilket är en ökning med två procentenheter jämfört med hela 2024. Osäkerheter kring elbilars räckvidd, laddning, modellutbud, skattemässiga fördelar och ett lägre pris för hybrider än för elbilar lyfts fram som orsaker till återhämtningen. Även en ny typ av teknik, så kallad EREV (Extended Range Electric Vehicle), skulle också kunna bädda för återhämtning. De har större batteri och hjulen drivs enbart aven eller flera elmotorer. Förbränningsmotorn används för att ladda batteriet.
Andelen eldrivna personbilar, lätta lastbilar och tunga lastbilar av den totala fordonsflottan i Skåne. *Avser inte elhybrider och laddhybrider. Källa: Trafikanalys
Marknaden för elfordon växer
För att minska utsläppen i transportsektorn kan en åtgärd vara att elektrifiera transporterna. Tekniken, som redan finns i stor skala på personbilssidan och även för lätta lastbilar, är nu på gång för tyngre transporter. Laddinfrastruktur byggs ut i hela landet, men flera åtgärder saknas innan elektrifieringen kan bli storskalig, enligt experter. Bland annat är ledtiderna för långa om man vill bygga en depåladdning, och osäkerheten för den publika laddningen är för stor.
Marknaderna för de olika segmenten av eldrivna fordon befinner sig i olika faser.
Mognadsfas: Eldrivna personbilar har funnits i flera år och då även som hybridversioner. Det finns ett stort utbud och flera tillverkare.
Tillväxtfas: Försäljningen av lätta ellastbilar ökar stadigt och tar en allt större del på bekostnad av dieseldrivna.
Etableringsfas: Markanden för eldrivna tunga lastbilar är liten, men tekniken börjar bli ett alternativ till fossildrivna. De används mest av early adopters och i liten skala än så länge.
Antalet laddstationer i Skåne har utökats kraftigt sedan 2020, och duggar nu tätt framförallt i västra Skåne, med lite fler vita fläckar i Mellan- och östra Skåne. Datan är hämtad från den norska databasen Nobil, som samlar in informationfrån elbilsägare, laddstationsägare och laddoperatörer. Nobil.no initierades av Norsk elbilforening, men administreras numera statligt av Enova som sorterar under det norska Klima- og miljødepartementet. För den svenska datan ansvarar Energimyndigheten sedan 2021. Källor: nobil.no, enova.no och energimyndigheten.se Kartan är framtagen med Openstreetmap av Øresundsinstituttet.
Så utvecklas hållbarheten i Skånes delområden
I ”Vår framtid” sammanfattar vi varje år hållbarhetsutvecklingen i Skånes olika delområden. Där kan man se, delområde för delområde, hur det går med utbyggnaden av förnyelsebar energi, hur utsläppen av växthusgaser minskar eller ökar och vilka branscher som står för största delen av utsläppen.
Kartläggning av hållbarhetsinitiativ
Ett exempel på hållbarhetsinitiativ är arbetet med att förbättra vattenkvaliteten i Malmös hamnbassänger, som inleddes 2022. Nu kan man se resultat av insatserna. Den nya botten har gynnat ålgräset som brett ut sig. Abborrar, tång, musslor och andra arter kan nu trivas i vattnet inne i centrala Malmö. Utvecklingen av bottenarbetet följs av Marint Kunskapscenter som får hjälp av forskare från Göteborgs universitet.
Runt om i Skåne pågår hållbarhetssatsningar. Från lokala initiativ som att låna ut balkläder till studenter eller samordning av transporter på mindre orter till stora, internationella samarbeten mellan städer som driver på varandra för att minska utsläppen. I rapporten kartläggs 40 nya hållbarhetsinitiativ i länet, med syftet att lyfta dessa initiativ för att ge en uppfattning om bredden och visa ett axplock av allt som pågår inom hållbarhetsområdet i Skåne.
Om rapporten
Øresundsinstituttet genomför under fyra års tid ett analys- och kunskapsprojekt om hållbarhetsarbetet i Skåne och Öresundsregionen. Projektet har finansiellt stöd från Sparbanken Skånes ägarstiftelse Finn och med Sparbanken Skåne som rapporternas avsändare. Tidigare har fyra temarapporter och en årsrapport publicerats. Arbetet har även resulterat i workshops med inriktning mot små- och medelstora företag.
I denna andra årsrapport ges en överblick över utvecklingen inom hållbarhet och klimatomställning i Skåne och Öresund. I tidigare analyser har blicken vänts mot hållbarhetsarbetet i Skånes kommuner, fastighetsbranschen, hållbarhetsforskningen och regelverken som omfattar företagen med nya direktiv från bland annat EU.
