Jobbsprånget tror på praktik framför språkundervisning för nyanlända akademiker

Claudia Zunita läser kursen SFI för akademiker i Lund och studerar för att få sin tandläkarlegitimation i Sverige. Foto: News Øresund – Mandus Örarbäck

Akademiker är den grupp av nyanlända invandrare som etablerar sig snabbast på den svenska arbetsmarknaden. Men Alexandra Ridderstad, verksamhetsansvarig för praktikprogrammet Jobbsprånget, tror att det kan gå ännu fortare. Ingen språkundervisning eller vidareutbildning – bara praktik – det är Jobbsprångets idé. Skånska aktörer menar att det kan fungera för vissa yrkesgrupper, men att det är viktigt att ha en mångfald av satsningar.

I Skåne finns det en rad utbildningssatsningar för att korta nyanlända akademikers väg in på arbetsmarknaden. Bland annat driver Folkhögskolan Hvilan sedan två år tillbaka ett specialutformat program i Svenska för invandrare (SFI) på Folkuniversitetet. Lunds universitet erbjuder olika vidareutbildningar.

Men det är inte alla som tror att utbildning är rätt väg att gå för den här gruppen. Alexandra Ridderstad är verksamhetsansvarig för det nationella praktikprogrammet Jobbsprånget som matchar nyanlända akademiker med företag för fyra månader långa praktiktjänster:
– Vår syn är att man inte behöver strössla med massa utbildningar till just den här gruppen för de är ofta helt färdigutbildade. Där tänker vi ofta fel i Sverige. Många initiativ vill att du kan helt flytande svenska. Vi erbjuder istället praktik på engelska. Det räcker att få in en fot och man lär sig svenska på praktiken, säger hon till News Øresund.

Jobbsprånget tror på praktik framför språkundervisning för nyanlända akademiker

Alexandra Ridderstad, verksamhetsansvarig för Jobbsprånget, tror att praktik är nyckeln till att nyanlända akademiker snabbt ska hitta arbete i Sverige. Foto: press – Jobbsprånget

I veckan gick Sveriges regering ut med att de via Tillväxtverket kommer stötta Jobbsprånget ekonomiskt under 2018 och fram till 2021. 10 miljoner svenska kronor i år, och 15 miljoner de kommande åren.
Praktikprogrammet vänder sig till ingenjörer, arkitekter, naturvetare och ekonomer. Sju av tio av de som fullföljer sin praktik stannar antingen kvar på arbetsplatsen eller hittar jobb på annat håll, enligt Alexandra Ridderstad.

– Det viktiga vi gör är att matcha kandidaterna med arbetsgivare. Det är därför det blir sådan hög träffsäkerhet, säger hon.

Än så länge har det inte gjorts någon utvärdering av satsningarna på SFI för akademiker eller Lunds universitets olika vidareutbildningar. Vi vet alltså i dagsläget inte hur väl elever etablerar sig på arbetsmarknaden efter att de fullföljt vidareutbildningarna. Men Bo-Anders Jönsson, vice rektor vid Lunds universitet, tror att det kan stämma att vissa yrkesgrupper inte behöver vidareutbildning när de kommer till Sverige.
– Framförallt inom IT, som är en mer internationell marknad, kanske kompletteringstiden kan vara kortare, säger han.
Samtidigt menar han att vidareutbildning är en nödvändighet för alla legitimationsyrken och att grundläggande svenska krävs för att man ska kunna ta till sig språket på arbetsplatsen.
– Jag tror det är väldigt bra att man lär sig språket i den miljö där man befinner sig. Men man måste först ha fått grunderna, säger Bo-Anders Jönsson.

Jobbsprånget tror på praktik framför språkundervisning för nyanlända akademiker

Finn Malmgren, vide rektor folkhögskolan Hvilan, tror på en kombination av praktik och språkundervisning. Foto: News Øresund – Mandus Örarbäck

Bo-Anders Jönsson får medhåll av Finn Malmgren, rektor för folkhögskolan Hvilans SFI-undervisning. Han tror, liksom Bo-Anders Jönsson, att praktik är en bra väg att gå, men att det kan vara för personer som inte pratar någon svenska alls att hitta en praktikplats.
– Jag tror väldigt mycket på en kombination av praktik och språkundervisning. Jag önskar att folkhögskolan Hvilan kunde utveckla praktikdelen, så att man hade kunnat få komma ut i arbetslivet på ett annat sätt, säger Finn Malmgren.
Samtidigt menar även han att det kan vara svårare att erbjuda praktik utan vidareutbildning till vissa yrkesgrupper än till andra.
– Säg att man är läkare och ganska omgående vill ut… det är inte så enkelt. Det finns ju särskilda skyddsregler och liknande. Det kan vara knepigt för legitimationsyrken, säger Finn Malmgren.

Universiteten driver vidareutbildningarna i Skåne i samarbete med Arbetsförmedlingen. Utöver detta har Arbetsförmedlingen ett växande antal insatser och program för att korta vägen till arbete för nyanlända akademiker. Bland annat rör det sig om olika former av vägledning och språkpraktik – praktik som främst syftar till att lära ut hur svenska arbetsplatser fungerar. Till exempel kan en läkare göra språkpraktik på ett svenskt sjukhus eller vårdcentral för att lära sig hur arbetsplatsen fungerar innan hen har sin svenska läkarlegitimation.
Mehran Najafi, Arbetsförmedlingens samordnare för nyanländas etablering i Skåne, säger att det är viktigt med en mångfald av initiativ.
– Det är viktigt att det finns insatser som löper parallellt. Så att man till exempel kan göra språkpraktik samtidigt som man vidareutbildar sig eller lär sig svenska, säger han.

(News Øresund – Mandus Örarbäck)