Inkomstskillnaderna ökar i Norden – men inte på grund av lönen

Liksom på många andra håll i världen ökar inkomstskillnaderna i Norden. Utvecklingen drivs framförallt av att skatte- och bidragssystemen har blivit mindre omfördelande. Det slår Nordiska ministerrådet fast i rapporten Nordic Economic Policy Review 2018.

Inkomstskillnaderna har historiskt varit små i Norden. Men de senaste decennierna har de ökat snabbare i Sverige, Finland och Danmark än genomsnittet i OECD.

I Norden beror utvecklingen framförallt på att skatte- och bidragssystemen har blivit mindre omfördelande, enligt rapporten från Nordiska ministerrådet. Det hänger ihop med att olika bidrag inte har ökat i samma takt som lönerna.

– Det har funnits en medveten strävan – särskilt i Sverige, men även i de andra nordiska länderna – att stärka drivkrafterna till arbete genom att göra det mer lönsamt att arbeta i förhållande till att inte arbeta och vara bidragsförsörjd, säger Lars Calmfors.

Men de ökade skillnaderna i inkomster beror inte bara på att de lägsta inkomsterna har ökat långsamt. Inkomsterna har också ökat kraftigt för den procent av befolkningen som tjänar allra mest.

– Vi vet att det hänger ihop med två saker: kapitalinkomsterna är väldigt ojämnt fördelade och deras andel av de totala inkomsterna har ökat. Toppinkomsttaggarna får alltså en större andel av inkomsterna eftersom den största andelen av kapitalinkomsterna går till dem. Dessutom verkar kapitalinkomsterna i sig ha blivit mer ojämnt fördelade.

Trenden med ökande inkomstklyftor är internationell men orsakerna bakom kan variera. I USA och andra anglosachsiska länder har klyftorna framförallt ökat på grund av större skillnader i löner och andra marknadsinkomster.

– Den teknologiska utvecklingen brukar anses vara den viktigaste faktorn. Den har gynnat välutbildade, samtidigt som den har missgynnat mer lågutbildad arbetskraft. Men utvecklingen hänger också ihop med globaliseringen och svagare fackliga organisationer i de här länderna, säger Lars Calmfors, professor emeritus i nationalekonomi vid Stockholms universitet och en av redaktörerna för Nordic Economic POLICY Review 2018.

I de nordiska länderna verkar den teknologiska utvecklingen, globaliseringen och fackföreningarnas ställning inte ha påverkat inkomstfördelningen särskilt mycket.

– Fackföreningarna i Norden har visserligen också tappat medlemmar, men de har bevarat sin styrka bättre. Vi kanske också har ett utbildningssystem som – även om vi är missnöjda med det – har fungerat bättre än på många andra håll. Vi har förmodligen varit bättre på att skola om personer som har förlorat jobbet på grund av den teknologiska utvecklingen.

Även om inkomstklyftorna har ökat snabbt i de nordiska länderna visar rapporten från Nordiska ministerrådet också att offentliga välfärdstjänster har en utjämnande effekt. Om man inkluderar konsumtionen av sådant som skola, vård och omsorg när man beräknar inkomster minskar den relativa fattigdomen – andelen av befolkningen som tjänar mindre än 60 procent av medianinkomsten – kraftigt.

(News Øresund – Mandus Örarbäck)