De danska regionerna avvecklas – avtal klart om ny vårdreform
Ytterligare 2,5 miljarder danska kronor till sjukvården, men i övrigt ligger regeringens förslag om att lägga ner de politiskt valda regionerna och flytta ansvaret för sjukvården till stat och kommuner fast. Som en bieffekt slopas de regionala utvecklingsstrategierna. Det var resultatet när Danmarks statsminister Lars Løkke Rasmussen på tisdagen presenterade regeringens och Dansk Folkepartis avtal om en ny dansk vårdreform värd nio miljarder danska kronor. Vårdreformen kan ses som en del i den pågående valrörelsen och det är inte givet att den genomföras om det blir ett regeringsskifte i Danmark.
I stället för dagens politiskt valda regioner vill regeringen och Dansk Folkeparti att fem vårdförvaltningar från 2021 ska sköta driften av sjukhusen. Styrningen ska ske från staten och kommunerna, bland annat genom 21 vårdkluster, där även läkarmottagningar ska ingå. Dessutom inrättas 21 patient- och anhörigråd i anslutning till dessa. En ny myndighet, Sundhedsvæsen Danmark, ska enligt avtalet etableras i Aarhus med uppgift att säkra lika vård i hela landet.
Regionernas uppgifter inom den regionala kollektivtrafiken överförs till kommunerna, utom i Köpenhamnsområdet, där organet Hovedstadens Offentlige Transport (HOT) föreslås införas. De regionala utvecklingsstrategierna slopas, skriver Politiken.
Genom att vårdreformen innebär att dagens politiskt valda regioner läggs ner i slutet av 2020 kommer det även att påverka det dansk-svenska politiska samarbetet i Greater Copenhagen Committee. I dagsläget är Region Hovedstaden och Region Själland viktiga medlemmar i samarbetet tillsammans med Region Skåne, Region Halland samt 85 kommuner i Östdanmark och södra Sverige. Från 2021 kommer det enligt överenskommelsen inte längre att finnas regionpolitiker i Danmark.
Den danska vårdreformen, som presenteras mindre än tre månader innan Danmark måste gå till val till Folketinget, innehåller en satsning på totalt nio miljarder danska kronor för att förbättra sjukvården. Det är 2,5 miljarder mer än vad förslaget innehöll när statsminister Lars Løkke Rasmussen först presenterade planerna på en vårdreform. Merparten av det utökade beloppet, 8,5 miljarder, används under perioden 2020-2025 till en ny närhetsfond. Fyra miljarder ur närhetsfonden ska investeras i byggandet av nya vård- och psykiatrihus över hela landet. Resterande 4,5 miljarder satsas på att stärka driftsbudgeten hos de 21 vårdkluster som skapas kring landets akutsjukhus. Den utökade driftsbudgeten ska bli en del av den löpande finansieringen efter 2025.
Regeringen och Dansk Folkeparti skriver i ett pressmeddelande att vårdreformen ska skapa ett “nationellt vårdsystem som gör upp med regionala skillnader”. Samtidigt betonar de att reformen kommer att skapa ett mera nära vårdsystem. Bland annat ska de nya vårdmiljarderna användas till att placera ut 20 nya ambulanser, akutläkarbilar eller akutbilar i de områden i landet som har störst behov av att få snabbare akutvård. Ett nytt rikstäckande akutläkarnummer införs. Det nya numret 113 införs parallellt med nummer 112 som ska användas vid akut livsfara. Även psykiatrin ska stärkas. Allmänheten ska ges direkt tillgång till fysioterapeuter för allmänheten. Andra inslag i vårdreformen är att kvinnor som föder sitt första barn ska få rätt till två dagars vistelse på sjukhus eller patienthotell medan det ska öppnas upp för fler möjligheter till experimentell behandling av livshotande sjukdomar. Antalet platser vid utbildningarna till sjuksköterskor ska utökas.
De politiskt valda regionrådens verksamhet upphör den 31 december 2020 och dagens fem regioner ersätts av fem sjukvårdsförvaltningar som omfattar samma geografi. Den nya organisationen ska enligt överenskommelsen träda i kraft den 1 januari 2021 och från 1 april 2020 ska de nya vårdklustren och vårdförvaltningarna påbörja förberedelserna.
Flera danska medier noterar att vårdreformen inte ska ses som given utan att det snarast blir en valfråga. Danmarks Radio noterar att “om planerna ska realiseras krävs det högst sannolikt att det blå blocket (den nuvarande borgerliga regeringen) vinner valet”. Oppositionen med socialdemokratiet i spetsen har sedan tidigare lämnat förhandlingarna om vårdreformen. I Danmark finns ingen fast dag för valet till Folketinget utan valet ska hållas inom fyra år från föregående val. Statsministern bestämmer när valet ska utlysas och det sker vanligen med tre veckors varsel. Senast den 17 juni i år måste valet genomföras. (News Øresund)
FAKTA: De fem politiskt valda regionerna i Danmark läggs ner och från 2021 ska vården organiseras i tre nivåer:
En ny nationell vårdmyndighet, Sundhedsvæsen Danmark, skapas med säte i Aarhus och som lyder direkt under Sundhedsministeriet.
Fem sjukvårdsförvaltningar får ansvar för driften av sjukhusen och de organiseras efter samma geografier som de nuvarande politiskt valda regionerna som ska avvecklas. Den politiska makten flyttas till stat och kommuner. I framtiden kommer val endast att ske till Folketing och kommuner.
21 vårdkluster upprättas kring landets akutsjukhus och med i genomsnitt 4-5 medverkande kommuner och 160-170 praktiserande läkare. De ska stärka samarbetet mellan sjukhus, kommuner och läkarmottagningar (det danska alternativet till vårdcentraler).
Två följdeffekter när de politiskt valda regionerna avvecklas:
Ansvaret för den regionala kollektivtrafiken överförs till kommunerna förutom i Köpenhamnsområdet där man planerar att bilda det samordnande organet Hovedstadens Offentlige Transport (HOT)
Det dansk-svenska politiska samarbetet Greater Copenhagen Committee förlorar två viktiga medlemmar när Region Hovedstaden och Region Sjælland upphör i sin nuvarande form i slutet av 2020.