Politisk rysare väntas när danska folket går till val idag

Idag röstar danskarna om vilka 179 politiker som ska sitta i folketinget och om det ska bli en blå eller röd regering. Tre veckors intensiv valkamp har berört asyl och invandring, nivån för kontanthjälp (socialbidrag), minskat bistånd och storleken på den offentliga sektorn. Opinionssiffrorna visar ingen tydlig vinnare. Men oavsett vem som får makten så finns det redan stora sprickor inom blocken.

 

De viktigaste valfrågorna

Asyl och integration har varit ett hett ämne i valkampen. Socialdemokraternes partiledare och statsminister Helle Thorning-Schmidt har framhållit att de har infört restriktivare asylregler medan det andra regeringspartiet, socialliberala Radikale, framhållit att de lättat på politiken. Fler av partierna inom det röda blocket vill mjuka upp asylreglerna ytterligare.
Det liberala partiet Venstre med statsministerkandidaten Lars Løkke Rasmussen i spetsen har lovat en mer restriktiv asylpolitik om de kommer till makten och partiet vill minska ersättningen till nyanlända flyktingar så att den kommer i nivå med studiebidraget och de vill sänka utvecklingsbiståndet med miljardbelopp för att få råd att satsa på den offentliga sektorn och förbättra välfärden utan att öka de offentliga utgifterna.
Dansk Folkeparti har hållit en låg profil i debatten och har istället haft annonser med texten ”du vet vad vi står för”. För första gången har partiet presenterat en budget och där framgår det att minskade utgifter för asyl och utvecklingsbistånd ska finansiera satsningar på höjd välfärd inom Danmark.

Kontanthjälpen (socialbidrag) har varit mycket omdiskuterad under valrörelsen. Venstres partiledare berättade på valrörelsens andra dag om en anställd i en städfirma som slutade arbeta för att det inte lönade sig jämfört med att få kontanthjälp. Även de andra borgerliga partierna, Liberal Alliance och Det Konservative Folkeparti, anser att konanthjälpen måste sänkas för att göra det mera lönsamt att arbeta.
Partierna inom det röda blocket vill däremot inte att sänka kontanthjälpen. Det nya partiet Alternativet föreslår istället att det införs en basersättning som kan utbetalas utan motkrav.

Den offentliga sektorns storlek har varit en het valfråga. Ska den få fortsätta växa för att öka den danska välfärden och förbättra sjukvården? Eller ska det införas ett offentligt utgiftsstopp? Regeringen hade redan innan valet utlystes lagt fram en plan för satsningar inom den offentliga sektorn fram till 2020. När Helle Thorning-Schmidt sedan utlyste valet var det med en fråga till danskarna om de vill ha mer eller mindre välfärd. De övriga partierna i det röda blocket vill också satsa mer på den offentliga sektorn och bland annat höja lönen för de offentliga anställda. Det gröna socialistiska partiet Enhedslisten har enligt opinionsundersökningarna lockat till sig många lärarröster med löften om en starkare offentlig sektor.
Venstre har istället pratat om nolltillväxt och utgiftsstop. Liberal Alliance och Konservative vill minska de offentliga utgifter kraftigt. Konservatives partiledare Søren Pape har sagt att partiet inte vill ingå i en regering som inte har som mål att minska den offentlige sektorn. Dansk Folkeparti vill däremot investera mer i bland annat sjukvård, på de arbetslösa och på polisen och ligger här närmare det röda blocket.

Några frågor som inte har varit så synliga i valkampen är försvar, klimat och miljö, skola och jämställdhet.

 

Det här är partierna inom blocken inte överens om

I det röda blocket är det fram för allt asyl- och invandringspolitiken som partierna inte är eniga om. Enhedslisten, Socialistisk Folkeparti, Radikale och Alternativet vill lätta på asylreglerna medan Socialdemokraterne vill föra en mera restriktiv politik. Statsminister Helle Thorning-Schmidt sträcker därför ut handen mot Venstre:
– Vi har behov för att bygga bro kring detta ämne. När jag hör Lars Løkke och Venstre tala om det här så är vi ju inte hundratals kilometer ifrån varandra. Jag tror inte att folk sitter därute och uppfattar sig själv som röda eller blå på detta område, sa Helle Thorning-Schmidt i partiledardebatten på DR under tisdagskvällen.

Inom det blå blocket finns skillnader i hur partierna ser på skattesänkningar och den offentliga sektorn. Dansk Folkeparti och Venstre vill inte sänka den så kallade toppskatten medan det framställs som ett krav från Liberal Alliance och Det Konservative Folkeparti. Likaså menar de två partierna att den offentliga sektorn ska bli mindre medan Dansk Folkeparti i likhet med det röda blocket vill låta den växa.
– Vi har öppet sagt att delar av vår politik kommer att genomföras med exempelvis Socialdemokraterne. Inom rätts-, asyl- och utlänningspolitiken är vi hög grad eniga med Venstre medan vi är mer eniga med de andra när det kommer till exempelvis äldre- och sjukvården, sa Dansk Folkepartis partiledare Kristian Thuelsen Dahl till Danmarks Radio efter att deras ekonomiska plan presenterats.

Det råder även en oenighet kring om de danska regionerna ska slopas. Venstre har sagt att de fem regionerna, som främst har hand om sjukvården, ska få fyra år på sig att förbättra vården innan ett beslut tas medan de tre övriga partierna i det blå blocket vill slopa regionerna direkt.

 

Fyra partierna är redan vinnare hos väljarna

Valet ser ut att bli en rysare och fortfarande på valdagens morgon det är omöjligt att säga om blå eller röda blocket vinner. Däremot har flera partier redan utpekas som vinnare i opinionsundersökningarna:

Dansk Folkeparti går framåt. Partiet fick 12,3 procent av rösterna i valet 2011 och får enligt senaste Berlingske Barometer 17,9 procent av rösterna. Det är därmed Danmarks tredjestörsta parti och kommer att få en kraftigt ökad makt om det blå blocket vinner valet. Partiledning har tidigare berättat att de inte vill ingå i en ny regering, men gärna agera som stödparti till en borgerlig regering. Partiet har fått gehör för sin EU skepsis i relation till bland annat den fria rörligheten hos de övriga blå partierna liksom för sin linje med en restriktivare asylpolitik och de har öppnat för möjligheten att träda ur internationella konventioner.

Liberal Alliance ökar från 5 procent i valet 2011 till 7,7 procent enligt senaste Berlingske Barometer. Partiet har presenterat en ekonomisk plan som Finansministeriet har tittat på och budskapen har de sedan framfört som ekonomisk vetenskap. Det relativt nya partiet har därmed vunnit röster som ett seriöst och liberalt alternativ till de gamla partierna Venstre och Konservative. Partiledare Anders Samuelsen har uttalat sig om att de inte är ute efter regeringsmakten, men att de däremot utanför en eventuell ny regering vill ha de avgörande mandaten inom det blå blocket.

Alternativet är det nya partiet som ser ut att komma in i folketinget med god marginal med stöd från väljare som i dansk media ibland definerats som den kreativa klassen. Partiet lovar att arbeta för ett helt annat systemtänk i Danmark med 30 timmars arbetsvecka, inga motkrav för socialbidrag samt högre avgifter på resurser och lägre skatt på arbete. Partiet stödjer en socialdemokratisk statsminister, men det är inte givet att de får så stor möjlighet att påverka politiken. Socialdemokraternes ledare Helle Thorning-Schmidt tittar åt höger i fler frågor, men hon har uttryckt att hon har sympati för partiets visioner.

Enhedslisten går fram enligt opinionsmätningarna. I Berlingske Barometer till 8,8 procent från 6,7 i valet 2011. Det socialistiska partiet har kritiserat regeringen hårt men pekar ändå på Helle Thorning-Schmidt som statsminister. Den populära politiska talesperson Johanne Schmidt Nielsen har gjort succé bland besvikna väljare hos de övriga partierna i det röda blocket. Om det röda blocket vinner vill socialistiska Enhedslisten försöka använda sitt ökade väljarstöd till att dra regeringen mot vänster, men under senaste mandatperioden fick partiet besviket se på när Socialdemokraterne och Radikale Venstre hade förhandlingar med de borgerliga partierna. (News Øresund – Thea Wiborg)