FAKTA: Vad händer med de danska regionerna?
En ny lag om det näringslivsfrämjande arbetet i Danmark trädde i kraft den 1 januari i år. Regionerna får inte längre arbeta med uppgifter relaterade till näringslivsutveckling och turism utan det ska en ny statlig, men decentral, styrelse och kommunerna göra. Regeringen presenterade nyligen även ett förslag till en ny hälsoreform där regionerna helt ska läggas ner som politisk enhet. Kollektivtrafiken och sjukvård kommer även att flyttas till statlig och kommunal nivå. Dock står ett folketingsval för dörren och utfallet kommer påverka om reformen blir verklighet. Hur danska regionernas framtid ser ut påverkar förutsättningarna för det dansk-svenska samarbetet.
De danska regionerna har varit under diskussion sedan de bildades 2007 efter den stora strukturreformen där 13 län blev till fem regioner och 271 kommuner till 98 kommuner. Statsminister Lars Løkke Rasmussen (V) var själv arkitekten bakom den reformen när han var inrikes- och vårdminister och när han nu lägger fram en ny reform säger han sig vara nöjd med regionernas funktion, men att Danmark nu behöver en annan struktur.
– Jag uppfann regionerna eftersom de var svaret på dåtidens utmaningar. Jag förbehåller mig även rätten att nu komma med mitt bud på vad jag tror Danmark behöver de kommande tio åren, sa han bland annat till DR Nyheder.
Regeringen vill bevara regionerna som administrativa enheter för sjukvården, men ta bort deras politiska styre. I de fem regionerna finns idag 205 folkvalda politiker. Den viktigaste uppgiften är, liksom som för de svenska länen och regionerna, att sköta sjukvården, men de danska regionerna har även uppgifter inom kultur och socialområdet samt regional utveckling och kollektivtrafik.
Enligt reformförslaget ska de regionala utvecklingsstrateginerna försvinna med regionerna.Regeringen ska ta över uppgifter som regionerna haft kring kultur, ungdomsutbildning och jordförorening medan kommunerna ska ta över regionernas uppgifter kring specialundervisning och inom socialområdet samt kollektivtrafiken. För huvudstadsregionen har regeringen samtidigt föreslagit att etablera en ny organisation, Hovestadens Offentlige Transport, HOT, som ska samordna buss, metro, spårväg och S-tåg genom ett samarbete mellan staten och de 34 kommunerna i huvudstadsområdet.
Det arbete som regionerna drivit kring näringslivsutveckling har redan flyttats genom att den nya ”erhvervsfremmeloven” trädde i kraft 1 januari. En ny nationell styrelse, Erhvervsfremmebestyrelsen, har etablerats och under denna ska sex nya tvärkommunala näringslivshus driva och samordna det decentrala arbetet med näringslivsutveckling. Regionerna får inte längre arbeta med näringslivsfrämjande arbete eller turism. Regionerna kan fortsatt driva gränsregionalt samarbete, men inte inom dessa två områden, som bland annat det politiska Greater Copenhagen samarbete delvis handlar om. Den nya styrelsen blir en ny aktör inom det gränsregionala samarbetet eftersom styrelsen kommer att ha möjlighet att finansiera gränsregionala projekt bland annat via medel från EU:s strukturfond.
Sjukvården kommer, enligt regeringens reformförslag, att delas upp i 21 enheter för den nära och allmänna vården. Fem vårdförvaltningar, som utgör samma geografi som de nuvarande regionerna, föreslås ta över driften av sjukhusen och dessutom bildas en ny nationell enhet, Sundhedsvæsen Danmark, som bland annat ska ansvara för kvalitet och patienträttigheter i hela landet. Samlat sett innehåller sundhedsreformen 22 olika satsningar.
Det har kommit kritik från regionerna själva – bland annat att det kommer drabba folkstyret om sjukvården ska styras av tjänstemän istället för folkvalda. Även internt i regeringspartiet Venstre finns det kritik av förslaget.
Den nya strukturen föreslås börja gälla den 1 januari 2021. Men om regionerna kommer att läggas ner beror på om regeringen får igenom sin reform innan nästa val – vilket ska äga rum senast den 17 juni i år – och om Løkke får fortsatt förtroende. Enligt ett uttalande till TV2, tänker statsministern, som bestämmer när valet ska ske, inte utlysa val förrän reformen är beslutad i Folketinget. Det har länge varit Dansk Folkepartis önskan att lägga ner regionerna och partiet, som har avgörande mandat för att rösta en sådan reform igenom, har varit positiv till förslaget ochsäger sig vilja gå till val på detta.
Danskarna vill dock gärna behålla regionerna. Enligt en opinionsundersökning som Norstat har gjort för Altinget vill 46 procent av danskarna ha kvar regionerna och 25 procent vill lägga ner dem. De senaste väljarundersökningarna tyder på ett dött lopp mellan det röda och blå blocket, dock med en liten ledning till de röda partierna. Det blir en spännande valkamp där vård och välfärd lär bli ett stort valtema.
