Oenighet i de danska regeringsförhandlingarna

Radikale Venstre dök inte upp på onsdagskvällens regeringsförhandlingar om klimatet, vilket har slagit en kil i det röda blocket. Partiledaren Morten Østergaard meddelade att han inte vill presentera delavtal med breda leenden, och att det är viktigt att den stora konfliktfrågan i det röda blocket, ekonomin, är med i avtalspaketet om en ny regering.

Regeringsförhandlingarna har gått framåt sedan valet, och tongångarna har mestadels varit muntra när partierna har talat om att förhandlingarna. Men under onsdagen uppenbarade sig orosmoln på Mette Frederiksens (S) himmel, när Radikale Venstres partiledare, Morten Østergaard, inte dök upp till förhandlingarna om klimatet då han vill se att blocket presenterar ett samlat avtal för en ny regering, och inte några delavtal. Han menar att man inte kan lova för mycket innan ekonomin är på plats. Samtidigt presenterade de övriga tre partierna i förhandlingarna, Socialdemokratiet, Socialistisk Folkeparti och Enhedslisten, en överenskommelse om att Danmark ska minska sina koldioxidutsläpp med 70 procent innan 2030.
– Vi har gjort stora ansträngningar för att skapa en god atmosfär kring förhandlingarna, och här måste jag säga att onsdagen inte har varit bra för det projektet. Det har varit bra för den gröna omställningen, det var det redan igår när det stod klart att det var hit vi nått. Men för det samlade projektet måste jag säga att sättet framgången nås idag inte är ett sätt som skapar tillit till den kungliga undersökaren (Mette Frederiksen), säger Morten Østergaard till Berlingske.

Som längst har det tagit 35 dagar att bilda en regering i Danmark. Det var 1975 när Anker Jørgensen (S) skulle samla ihop en ny regering. Nu har det gått två veckor sedan folketingsvalet och den kungliga förhandlingsledaren Mette Frederiksen (S) förväntas inte kunna presentera en ny regering denna veckan.

Socialdemokratiets förhandlingar med Radikale Venstre, Enhedslisten och SF har inte varit helt enkla. De tre partierna har framfört krav om ändringar av bland annat flykting- och invandringspolitiken och slopning av det så kallade bidragstaket. Samtidigt står Radikale Venstres ekonomiska politik långt från de två övriga röda partierna och det är därför svårt att komma överens om gemensamma riktlinjer för den kommande mandatperioden. Hos de inblandade parterna finns fortfarande en tro på det röda regeringsalternativet.
– Vi är fyra partier med många oenigheter, men vi gick även till val med många likheter. Välfärd, en snabbare grön omställning, mer utbildning. Det är väldigt mycket vi kan komma överens om, sa Enhedslistens politiska talesperson Pernille Skipper till Politiken innan tisdagens förhandlingar. (News Øresund)

Fakta: Fyra partiledare i regeringsförhandling

Mette Frederiksen (Socialdemokratiet): född 1977 i Aalborg. Hon har studerat administration och samhällskunskap och har en master i Afrika-studier. Sedan 2001 har hon suttit i Folketinget och har tidigare varit arbetsmarknadsminister och justitieminister. Hon blev partiledare juni 2015 efter Helle Thorning Schmidt som avgick efter valförlusten. Socialdemokratiet har sagt att de vill bilda en en-parti-regering, fortsätta den flykting- och invandringspolitik som den tidigare regeringen och Dansk Folkeparti har fört, och samtidigt prioritera välfärden.

Morten Østergaard (Radikale Venstre):  född 1976 i Aarhus och utbildad till statsvetare. Han har jobbat som marknadschef i ett privat företag, har varit ekonomi- och inrikesminister och blev 2014 partiledare efter Margrethe Vestager som utnämndes till EU-kommissionär. Radikale har tidigare suttit i regering med Socialdemokratiet men Socialdemokratiet har inför dessa förhandlignar sagt sig vilja bilda en en-parti-regering. Radikale har genom valrörelsen varit en högljudd kritiker av den tidigare regeringens flykting- och integrationspolitik och meddelat att om partiet ska ge sitt stöd till en ny regering kräver det en ”ny riktning” för den politiken. Samtidigt har Radikale en mer blå ekonomisk politik och är inte överens med övriga röda partier om skattehöjningar.

Pernille Skipper (Enhedslisten):född 1984 i Aalborg och utbildad jurist med inriktning på straffrätt och mänskliga rättigheter. Partiet har inte en partiledare men den politiska talespersonen är ofta den mest framträdande. Pernille Skipper tog över rollen 2016 efter Johanne Schmidt Nielsen. Enhedslisten är det parti som befinner sig längst ut på vänsterkanten i dansk politik och under valrörelsen har Enhedslisten pratat mycket om förbättring av välfärden, bekämpning av barnfattigdom och klimatet. Partiet har svårt att komma överens med framför allt Radikale kring den ekonomiska politiken. Ett annat område där Enhedslisten står långt från de andra partierna är EU-politiken, där partiet är kritiskt.

Pia Olsen Dyhr (Socialistisk Folkeparti): född 1971 i Vallensbæk på Nordsjälland. Hon är statsvetare och har bland annat tidigare jobbat för Danmarks Naturfredningsforening. 2014 tog hon över partiledarposten efter Annette Vilhemsen och några turbulenta år i regering med Socialdemokratiet och Radikale Venstre som slutade med att partiet lämnade regeringen. SF har under valrörelsen framfört några krav till Mette Frederiksen, bland annat slopning av det så kallade bidragstaket och att införa en gräns för hur många barn det får vara per lärare i förskolorna.