Fler dansk-svenska gränshinder ser ut att lösas
Eva Tarselius Hallgren, Sveriges representant i Gränshinderrådet, ser att det finns goda förhoppningar om att lösa ett gränshinder som gäller rätten till tjänstledighet i arbetslandet för politiska uppdrag i bostadslandet. Foto: News Øresund – Anna Palmehag
Förhoppningen är att svenskar som jobbar i Danmark snart ska få rätt till tjänstledigt för att ta politiska uppdrag i Sverige. Redan från 1 maj har personer med körkort med lång giltighetstid från andra EU/EES-länder fått rätt att behålla dem längre än två år även om de bosätter sig i Danmark. Båda frågorna har varit prioriterade gränshinder för det nordiska Gränshinderrådet.
Som News Øresund tidigare berättat har Gränshinderrådet under våren valt att arbeta med de cirka 30 gränshinder som man redan har på prioriteringslistan, för att antingen lösa dem eller avskriva dem utan lösning. Det är frågor som ledamöterna har prioriterat sedan starten 2014, men som ännu inte kommit till något avslut. Först därefter, när rådet möts den 19 juni i år, ska nya gränshinder prioriteras.
Ett av problemen som berör Sverige och Danmark är alltså att personer som bor i det ena landet och jobbar i det andra hittills inte haft rätt till tjänstledigt för att ta ett politiskt uppdrag på hemmaplan. Enligt Eva Tarselius Hallgren, Sveriges representant i Gränshinderrådet, går arbetet med att hitta en lösning framåt genom bilateralt avtal som Danmark tagit fram ett utkast till. För att lösa gräsnhindret kommer även en lagändring krävas i Sverige.
– Det är en bilateral överenskommelse. Det tar lite tid, men vi ser lösningen hägra, säger hon till News Øresund.
En annan fråga handlar om att Danmark tidigare krävt att personer med ett EU/EES-körkort som är giltigt mer än 15 år skulle byta in det mot ett danskt senast två år efter att de bosatt sig i Danmark. Det har betraktats som ett gränshinder eftersom de andra nordiska länderna inte ställt samma krav. Frågan löstes alltså 1 maj i år, genom att Danmark ändrade sina regler.
Ytterligare tre prioriterade gränshinder, som handlar om att de nordiska länderna har olika krav på yrkeskvalifikationer, skilda byggregler och att varje nordiskt land byggt upp ett eget nationellt digitalt system som inte fungerar över gränsen, kommer att lyftas till en högre instans.
(News Øresund – Anna Palmehag)
