Dansk valspecial: tre röda partier kämpar om posten som överborgmästare i Köpenhamn – kommun- och regionvalen den 18 november påverkar samarbetet över Öresund

På tisdag den 18 november hålls val i Danmarks 98 kommuner och landets kvarvarande fyra regioner. Ett valdrama utspelar sig om posten som överborgmästare i Köpenhamn där Socialdemokratiet riskerar att förlora sitt mer än 100-åriga maktinnehav till två partier på vänsterkanten – Enhedslisten och Socialistisk Folkeparti, SF. I den kommande storregionen Östdanmark utmanar Dansk Folkepartis grundare Pia Kjærsgaard nuvarande Region Hovedstadens socialdemokratiske ordförande Lars Gaardhøj. 

Danska valet påverkar samarbetet över Öresund

Valet påverkar även oss som bor i Skåne, därför har Øresundsinstituttet tagit fram denna rapport.

Att Köpenhamn får en ny överborgmästare nästa år är redan klart eftersom den nuvarande inte ställer upp i valet. Samtidigt är det osäkert om Socialdemokratiet klarar av att behålla makten i den danska huvudstaden eller om det blir ett maktskifte. Utmanarna kommer från två röda partier till vänster om Socialdemokratiet.

Köpenhamns överborgmästare ingår i ordförandeskapet i det dansk-svenska politiska samarbetet Greater Copenhagen. Samma sak gäller regionrådsordföranden i kommande Region Östdanmark. Det innebär att det danska kommun- och regionvalet på ett konkret sätt påverkar samarbetet över Öresund.

Med en ny politiker på Köpenhamns tyngsta post följer ändrade politiska prioriteringar. Det kan till exempel påverka det danska intresset för att bygga en Öresundsmetro. Flera partier vill avveckla Köpenhamns stadsutvecklingsbolag By & Havn, som också är hälftenägare i dansk-svenska hamnbolaget Copenhagen Malmö Port. Ett maktskifte tar dessutom energi och kan under en tid minska fokus på samar­betet över Öresund.

Regionvalet innebär att invånarna i Region Själland och Region Hovedstaden ska rösta till den nya sammanslagna jätteregionen Östdanmark. Här kommer Öresundssamarbetet dels att påverkas av de nya spelregler som införs för de danska regionerna, dels av att även regionsammanslagningen kommer ta mycket energi och fokus.

Nästa år är det sedan dags för parlamenetsval i både Danmark och Sverige. I Sverige sker det samtidigt med kommun- och regionvalen den 13 september. I Danmark är det statsministern som utlyser val till Folketinget inom fyra år från det senaste valet. Det innebär att valet till Folketinget måste hållas senast den 31 oktober 2026.

De svenska och inte minst de skånska politikerna, och många andra, gör därför klokt i att följa de danska valen noga och knyta kontakter med de nya politiker som är på väg in i rådhusen, regionhusen och Folketinget.

Klicka här och läs hela analysen

_________________________________________________________________________

 

Tre röda partier strider om posten som Köpenhamns överborgmästare

I den danska huvudstaden ska en ny överborgmästare utses eftersom den nuvarande, Lars Weiss (S), inte ställer upp i valet. Tre huvudkandidater väntas göra upp om posten: socialdemokraten Pernille Rosenkrantz-Theil, ­Sisse Marie Welling från Socialistisk Folkeparti, SF, och Line Barfod från det gröna vänsterpartiet Enhedslisten.

Det kommer bli en röd majoritet, och det ser tufft ut för Socialdemokratiet. Så sammanfattar valforskaren Kasper Møller Hansen läget. Bostäder och p-platser är viktiga valfrågor och när det gäller nya metrolinjer talar Köpenhamns politiker snarare om en ny linje till Brønshøj än om en Öresundsmetro.

Valrörelsen i Köpenhamn handlar om ett möjligt politiskt maktskifte som kan gå till historien. Socialdemokratiet, som haft makten i Köpenhamn i över 100 år, riskerar att förlora posten som överborgmästare. Det är den mäktigaste kommunalpolitiska posten i Danmark.

De två största partierna till vänster om Socialdemokratiet, det gröna vänsterpartiet Enhedslisten (EL) och Socialistisk Folkeparti (SF), är utmanare till Socialdemokratiet och som enligt den senaste opinionsmätningen väntas få fler väljare än Socialdemokratiet. Precis som för Demokraternas vinnare av kommunalvalet i New York, Zohran Mamdani, är bostadspolitiken också en av profilfrågorna för de tre röda partiernas toppkandidater i Köpenhamn: Pernille Rosenkrantz-Theil (S), Line Barfod (EL) och Sisse Marie Welling (SF).

Socialdemokratiet och Det Radikale Venstre meddelade i början av oktober att de vill lägga ner Köpenhamns stadsutvecklingsbolag By & Havn som bl.a.utvecklar Ørestad, Nordhavn och Lynetteholm samt äger halva Copenhagen Malmö Port. Partierna menar att bolaget är för inriktat på att skapa vinster genom att utveckla nya stadsdelar. Istället vill de bilda Københavnernes Bolig- og Havneselskab med uppdrag att bygga fler bostäder som Köpenhamnarna har råd med, även i befintliga stadsdelar. För Socialdemokratiet innebär detta en politisk tvärvändning. När Det Radikale Venstre kom med ett liknande förslag i våras röstade Socialdemokratiet nej medan Enhedslisten, Socialistisk Folkeparti och Alternativet ställde sig bakom förslaget uppger Danmarks Radio.

Även när det gäller antalet parkeringsplatser, ett viktigt tema i valrörelsen, har Pernille Rosenkrantz-Theil gjort helt om. Hon går till val på att det ska bli fler av dem – inte färre – vilket hennes företrädare och nuvarande social- och bostadsminister Sophie Hæstorp Andersen (S) tidigare gick till val på när hon blev överborgmästare.

Utmaningar för Köpenhamns toppkandidater i valrörelsens slutskede
S-kandidatens försök att få fler röster genom att bland annat lova fler parkeringsplatser och att göra dagis och förskolor gratis för vissa barnfamiljer verkar inte få genomslag hos väljarna, att döma av den senaste opinionsmätningen från Epinion. Endast 12,2 procent av de tillfrågade i undersökningen skulle rösta på Socialdemokratiet om det var val i morgon.

Rosenkrantz-Theil har också mött kritik för att hon inte gjorde fler bostäder billigare i Köpenhamn när hon var bostadsminister – särskilt nu när den danska SVM-regeringen nyligen presenterat ett nytt bostadspaket som just ska göra bostäder billigare i dyra städer som Köpenhamn och Aarhus.

Sisse Marie Welling (SF), som är hälso- och överborgmästare i Köpenhamn, har också hamnat i blåsväder efter rapporter om brister på flera äldreboenden i kommunen. Det har mötts av kritik från miljöminister Magnus Heunicke (S).

Det har också väckt kritik att det nyligen blev känt att Enhedslistens Line Barfod har varit involverad i en kurs som undervisade i marxistisk-leninistiskt läromaterial, delvis genomfört i dåvarande Östberlin, DDR.

Opinionsmätning: De rödgröna partierna kan bilda majoritet utan Socialdemokratiet
De rödgröna partierna i huvudstaden kan bilda majoritet utan Socialdemokratiet enligt den senaste väljarundersökningen som Epinion har gjort på uppdrag av Altinget. Enhedslisten och SF ser där ut att få flest röster, med 24,8 respektive 21 procent. Det öppnar för möjligheten till en allians mellan de två partierna och vänsterpartiet Alternativet, vilket skulle ge dem nära majoritet av mandaten.

Vem som får överborgmästarposten och hur de övriga sex borgmästarposterna ska fördelas beror i hög grad också på processen efter att väljarna har lagt sina röster. Det är då partierna inleder förhandlingarna om de olika borgmästarposterna i de så kallade valförbunden som träffats mellan olika partier. Det sker ofta även förhandlingar över blockgränserna innan den polistiska fördelningen är klar. Läs mer om vägen till borgmästarposterna på sidorna 14-15.

Närmare 6 000 svenskar får rösta i Köpenhamns kommunval

I Köpenhamns kommun är det 5 862 svenska medborgare som uppfyller de formella kraven för att få rösta och till den blivande region Östdanmark är det 13 200.

Till skillnad från valet till Folketinget krävs inte danskt medborgarskap för att rösta i det danska kommun- och regionvalet. Förutom att man måste ha fyllt 18 år och ha fast bostad i kommunen (eller regionen), krävs det att man antingen har danskt medborgarskap eller är medborgare i ett EU-land eller i Norge, Island eller Storbritannien. Har man medborgarskap i ett annat land måste man ha bott i Danmark de senaste fyra åren för att få rösta.

Fakta: Regionalvalet

När det den 18 november är dags för kommun- och regionval ska danskarna rösta till fyra nya regionråd. Till blivande Region Östdanmark ska 47 ledamöter väljas, inklusive en ordförande och två vice ordförande, för en period om fyra år. 2026 kommer rådet att arbeta med förberedelserna inför att ta över det fulla ansvaret för de två nuvarande regionerna från och med 2027.

De sittande regionråden i Region Hovedstaden och Region Själland kommer att fortsätta ansvara för den dagliga verksamheten under övergångssåret 2026.

Dansk reform för mer jämlik vård på­verkar samarbetet över gränserna

De danska regionerna går från fem till fyra när Sundhedsreformen implementeras 2027. Region Hovedstaden och Region Själland ska slås ihop till en jätteregion – Region Östdanmark – och det danska sjukvårdssystemet ska omstruktureras. Reformen innebär dessutom att regionernas möjligheter att delta i gränsregionala projekt förändras.

Ett sjukvårdssystem med växande ojämlikheter och stora regionala skillnader i möjligheten att rekrytera och behålla läkare lyfts fram som huvud­orsaken till att det danska sjukvårdssystemet behövde reformeras. Resultatet blev sundhedsreformen, som enligt inrikes- och hälsominister Sophie Løhde (V) är ”den största hälso- och sjukvårdsreformen på 20 år”.

Det ursprungliga förslaget till sundhedsreformen innebar att det gränsregionala samarbetet helt skulle föras över till kommunerna. Förslaget väckte stark kritik, bland annat från Region Skånes politiska ledning som i ett brev till flera danska ministrar bad dem om att regionerna skulle få behålla möjligheten att samarbeta över Öresund. Farhågan var att samarbetet skulle tappa fart om det behövde samordnas med de 46 kommunerna i östra Danmark. När den danska regeringen och avtalsparterna (Danmarksdemokraterne, Socialistisk Folkeparti, Konservative och Radikale Venstre) presenterade det slutgiltiga avtalet i november 2024 stod det dock klart att regionerna även i framtiden kommer att kunna delta i och medfinansiera gränsöverskridande samarbeten, dock med några förändringar.

Eftersom regionernas möjlighet att delta i och finansiera gränsöverskridande samarbeten är kopplad till deras uppdrag inom regional utveckling, får reformen både direkta och indirekta konsekvenser för det gränsregionala arbetet när regionernas uppdrag nu krymper. Exakt vilken inverkan reformen får är dock ännu förknippat med flera frågetecken och mycket förväntas klarna först efter att det nya regionrådet tillträtt.

Klimatansvar flyttas från regionerna
Vad som står klart redan nu är att regionernas mandat att arbeta med klimatfrågor försvinner och samtliga klimatrelaterade projekt ska vara avvecklade vid årsskiftet 2025. Ett exempel är klimatprojekt LifeAct där regionerna haft en ledande roll.

Att klimatrelaterade projekt inte längre kommer kunna samordnas eller finansieras på regional nivå har även skapat en oro att EU-medel som kräver regional förankring kan gå förlorade och att klimatomställningen därmed blir lidande.

Handlingsutrymmet krymper när regionala utvecklingsstrategier försvinner
Ytterligare en punkt som förväntas få stor effekt på regionernas utvecklingsarbete är att möjligheten att utarbeta så kallade regionala utvecklingsstrategier helt försvinner.

Strategierna beskrivs av Danske Regioner som kärnan i det regionala utvecklingsområdet och har fungerat som ett verktyg för att koppla ihop olika delar av regionernas uppgiftsportfölj inom utvecklingsområdet, till exempel mobilitet, utbildning, miljö och kultur. Strategierna har också varit viktiga för att samordna samarbetet med lokala aktörer såsom kommuner, arbetsmarknadsorganisationer och civilsamhället i arbetet med att realisera regionens målsättningar. I praktiken innebär det att regionerna inte längre kommer kunna arbeta lika brett, utan ska i stället ”gå mer på djupet inom de områden vi får arbeta med”, säger David Meinke, direktör för Regional Utveckling i Region Hovedstaden.

Att utvecklingsstrategierna försvinner innebär också regionerna inte längre kan arbeta med de utvecklingsinsatser och projekt som tidigare varit kopplade till den regionala utvecklingsstrategin. Michael Koch-Larsen, som är chefsrådgivare och arbetar med regional utveckling på Danske Regioner, berättar att Region Hovedstaden har tvingat dra sig ur Interregprojektet Sprintcities eftersom det tar sin utgångspunkt just i den regionala utvecklings­strategin.

Klicka här och läs hela analysen