Ny analys: Skånsk privatekonomi

Unga bostadsköpare, hushåll utan marginaler och pensionärer med hög värmenota särskilt utsatta – men fortsatt god arbetsmarknad

–

Från låg inflation till den högsta inflationen på mer än 30 år med kraftigt höjda priser på livsmedel och energi. Från låga till högre räntor. Från stigande till fallande reallöner. Från en nästan ständig uppgång av bostadspriserna till prisfall på både villor och bostadsrätter. 2022 bjöd på en omtumlande förändring för såväl privat- som samhällsekonomin. Tre grupper drabbas nu extra hårt: den femtedel av invånarna i Sydsverige som saknar kontantmarginal, unga som köpte sin första bostad under pristoppen under pandemin och pensionärer med låg pension som äger bostäder med kraftigt ökade uppvärmningskostnader. Sänkta reallöner och fallande tillgångspriser på bostäder och värdepapper tvingar nu hushållen att hålla tillbaka konsumtionen och prioritera mellan olika kostnader. Men arbetsmarknaden ser fortsatt stark ut även om arbetslösten väntas öka något under 2023-24. Det visar den nya analysen Skånsk privatekonomi som Øresundsinstituttet tagit fram på uppdrag av Sparbanken Skåne.

Klicka här för att läsa hela analysen

 

När det sker så omvälvande förändringar av de ekonomiska förutsättningarna som vi upplevt under 2022 och 2023 ligger det nära till hands att tala om kris. Den fortsatt starka arbetsmarknaden är dock ett tecken på att Sverige ännu så länge inte hamnat i ett krisläge som kan jämföras med 1990-talskrisen eller finanskrisen kring 2008. Istället handlar det om en lågkonjunktur och kraftigt förändrade förutsättningar som hushåll, näringsliv och samhälle måste förhålla sig till och som både skapar förlorare och vinnare. Skillnaderna mellan olika grupper tenderar också att synas tydligare.

Fortsatt stabil arbetsmarknad i Skåne 

I Skåne var arbetslösheten i februari i år den lägsta sedan sommaren 2009. Pandemin drev upp arbetslösheten, som nådde en toppnivå på 11,5 procent i juli 2020. Därefter har arbetslösheten stadigt minskat fram till maj 2022 för att sedan stabiliseras på en nivå kring 8,5 procent. Under tolvmånadersperioden fram till mars i år har arbetslösheten i Skåne minskat med 0,5 procentenheter till 8,4 procent. I 28 av Skånes 33 kommuner har arbetslösheten minskat under det senaste året. Mest har arbetslösheten minskat i Eslöv, Östra Göinge, Malmö, Höganäs, Hörby, Landskrona och Lund. För utrikesfödda och ungdomar i Skåne har arbetslösheten minskat mer än för arbetsmarknaden totalt. 

 Sedan maj 2022 har arbetslösheten i Skåne slutat att minska, men har inte heller ökat. Det kan tolkas som ett tecken på en kommande uppgång i arbetslösheten. Men uppgången väntas bli måttlig enligt regeringen även om den i sin vårbudget talar om att Sverige är inne i en lågkonjunktur som förvärras under 2024. Regeringen räknar med att arbetslösheten i Sverige inte ökar med mer än 0,4 procentenheter mellan 2023 och 2024. Så länge jobben finns kvar är hushållen relativt trygga, även när reallönerna minskar.

Mer än var femte invånare i Sydsverige saknade kontantmarginal under 2022

Det finns en stor grupp hushåll som redan på förhand saknade tillräckliga ekonomiska marginaler. Med personer utan kontantmarginal avser SCB de som är minst 16 år och inte klarar att betala en oväntad utgift på 13 000 kronor utan att behöva stöd eller lån. Det kan handla om arbetslösa, studenter, ensamstående föräldrar med låglönejobb eller personer med låga pensioner. En grupp som synts i tidningsspalterna är pensionärer med lågt belånade hus, men där kraftigt ökade uppvärmningskostnader snabbt gröpt ur deras ekonomi. 

Enligt SCB uppgick andelen invånare i Sydsverige (Skåne och Blekinge) som saknade kontantmarginal under 2022 till 22,5 procent. Risken är att andelen hushåll utan kontantmarginal ökar ytterligare när kostnaderna för livsmedel och boende fortsätter att stiga i snabb takt. En återhållande faktor är den fortsatt relativt goda arbetsmarknaden.

Även köpstarka hushåll drabbas av fallande reallöner och tillgångsvärden

Det är inte enbart ekonomiskt svaga hushåll som drabbas av de kraftiga ekonomiska förändringarna. Även mer resursstarka hushåll som äger sina bostäder och som eventuellt sparar i olika former av värdepapper märker av att ekonomin försämrats. Denna grupp pressas dessutom från två håll. Höjda konsumentpriser som inte fullt ut kompenseras av höjda löner innebär sänkta reallöner och lägre köpkraft. Samtidigt minskar värdet på deras tillgångar när bostadspriser, obligationskurser och aktiekurser minskar. Tidigare har stigande tillgångsvärden kunnat omvandlas till konsumtion genom vinsthemtagningar eller ökad belåning. Nu har denna finansieringskälla åtminstone delvis stängts.

Större svängningar i samhällsekonomin ökar behovet av ekonomiska reserver

Migrationskris, pandemi, Rysslands krig i Ukraina och en svängning från globalisering till geopolitik är några faktorer som sedan 2015 bidragit till många och ovanligt snabba förändringar i samhället och då även för den privata ekonomin. Ett exempel är de starka fluktuationerna på världens aktiebörser och den oväntat kraftiga uppgången av bostadspriserna under pandemin följt av ett prisfall. Ett annat exempel är den kraftigt stigande inflationen med högre räntor och uppvärmningskostnader som förändrar boendeekonomin i grunden på mycket kort tid. Fluktuationerna skapar såväl vinstmöjligheter som ökad risk för förluster. Det sätter också fokus på att behovet av ekonomiska reserver är större i en tid av osäkerhet.

Skillnaden i hushållens disponibla inkomster har ökat mellan de skånska kommunerna

I Båstad var hushållens disponibla inkomst räknat per invånare i medeltal 304 000 kronor netto under 2021 och därmed högst i Skåne. Osby har Skånes lägsta disponibla inkomst med 197 000 kronor per invånare. Det innebär att den disponibla inkomsten per person är 54 procent högre i Båstad än i  Osby. Den procentuella skillnaden mellan invånarnas disponiblia inkomster var ungefär lika stor 2010. Men då var det Vellinge som hade de högsta disponibla inkomsterna och Perstorp de lägsta. 

Hushållens sparande minskar i Sverige

Nationell statistik visar hur hushållens likvida sparande minskade med 108 miljarder kronor til 56 miljarder kronor under 2022. Det innebär att hushållen med finansiella tillgångar tar av reserverna för att hantera de ökande kostnaderna.

Vellinge och Lomma i topp när det gäller fondsparande, disponibel inkomst, villapris och skuldkvot

Vellinge och Lomma tillhör inte bara det övre skiktet på listan över kommunerna i Skåne där hushållen har störst disponibel inkomst utan även listorna över kommunerna med högst villapriser, störst fondsparande och störst skuldkvot (störst lån i förhållande till sina inkomster). Hittills tycks hushållen i dessa, och en rad andra kommuner kring Malmö, Lund och Helsingborg, ha klarat de ökade kostnaderna. Vellinge och Lomma ligger i botten över listan över de kommuner där störst andel av befolkningen har skulder hos Kronofogden med 1,3 respektive 0,8 procent av befolkningen. Störst andel invånare med skulder hos Kronofogden har en grupp kommuner i norra Skåne – Perstorp, Bjuv, Åstorp, Östra Göinge, Klippan och Örkelljunga med mellan 6,1 och 8,8 procent av invånarna. Det behöver inte tolkas som att dessa kommuner drabbas hårdare av det ekonomiska läget än kommunerna där invånarna har högre inkomster. Det säger bara att dessa kommuner drabbas snabbare. Det lägre fondsparandet i dessa kommuner ger mindre ekonomiska reserver, men de lägre bostadspriserna ger också en lägre fallhöjd när bostadsmarknaden tappar kraft.

Stor andel rörliga bolån gör att Sverige påverkas snabbare av höjt ränteläge än andra länder

I februari hade vartannat svenskt bostadslån tre månaders bindning av räntan. Det gör att de höjda boräntorna snabbare slår igenom på de svenska hushållens ekonomi jämfört med de länder där boräntorna vanligen binds under många år. De närmaste åren kommer större delen av de återstående svenska bolånen att löpa ut vilket ytterligare ökar hushållens räntebörda – om inte ränteläget faller igen.

52 000 skånska bostadsförsäljningar har genomförts när prisnivån var högre än i mars 2023

Att bostadspriserna steg kraftigt under pandemin var oväntat. Lika oväntat för dessa köpare är att bostadspriserna därefter fallit. I Skåne har 52 000 villor och bostadsrätter sålts under de månader som prisnivån varit högre än i mars 2023. Prisnivån på bostadsrätter i Skåne har fallit i värde med elva procent efter toppnoteringen i april 2022. De skånska villapriserna har fallit med 15 procent sedan toppnoteringen i mars-maj 2022. Prisnivån för skånska bostadsrätter är nu tillbaka till nivån från i november 2020 och för villor september 2020. Eftersom det finns ca 630 000 villor och bostadsrätter i Skåne är det en mindre andel av bostäderna som berörs. Hårdast drabbas unga förstagångsköpare som köpte sin bostad under pandemin och där värdet i medeltal har fallit mellan 1 och 15 procent och köparna förlorat hela eller delar av kontantinsatsen. Minst drabbas mångåriga ägare med låg belåning.

Efter mer än ett årtionde med låga prisökningar på konsumtionsvaror och tjänster (inflation) och kraftigt stigande tillgångsvärden på bostäder och aktier är utvecklingen nu den omvända. Det gör att hushåll med besparingar i olika tillgångsslag drabbas dubbelt – av ökade konsumentpriser och av lägre värde på besparingar. Tidigare kunde konsumtionen dels växa genom ökande reallöner, dels genom att de som ägde bostäder och aktier genom belåning eller försäljning kunde frigöra ytterligare konsumtionsutrymme. Sedan 2022 faller såväl reallönerna som värdet på hushållens tillgångar i form av bostäder och aktier.

Sammanlagt 51 772 försäljningar av bostadsrätter och villor har genomförts i Skåne under månader där den genomsnittliga prisnivån varit högre än i mars 2023. Det visar statistik som tagits fram med hjälp av uppgifter från Svensk Mäklarstatistik. Det kan jämföras med att det enligt den senaste statistiken från SCB sammanlagt fanns ca 630 000 bostäder under 2022 i form av bostadsrätter och småhus i Skåne. Prisnivån på skånska bostadsrätter toppade i april 2022 och har därefter fallit i värde med elva procent. Villapriserna toppade under de tre månaderna mars-maj 2022 och har därefter fallit med 15 procent fram till och med mars 2023. Slutsatsen är att det är köparna som köpte på de höga prisnivåerna under pandemin som främst risker ar drabbas av prisfallet i och med att kontantinsatsen börjat ätas upp. Genomgången visar också att köparna i de flesta fall inte förlorat hela kontantinsatsen, men att utvecklingen slår extra hårt mot unga förstagångsköpare med liten kontantinsats.

I februari hade vartannat bostadslån i Sverige rörlig ränta (tre månaders bindningstid). Det gör att de svenska bostadsägarna påverkas snabbare av räntehöjningar än invånarna i de länder där räntorna på bolånen binds under längre tid. Efter flera år med stigande bostadspriser har dessutom lånebördan ökat. För villaägare har även höjda energiräkningar gett ett direkt genomslag på boendekostnaderna. För bostadsrättsägarna har det initialt varit kostnaderna för de egna lånen som ökat medan bostadsrättsföreningens kostnader för lån och energi märkts först efter årsskiftet i form av en ökad månadsavgift. För hyresgästerna har kostnadsökningarna ännu så länge varit lägre än för boende i villa och bostadsrätt även om årets hyreshöjningar på i genomsnitt 4,12 procent är de högsta under 2000-talet enligt Hem & Hyra.

Det löneledande industriavtalet, som blev klart i slutet av mars, ger ett genomsnittligt lönelyft på 7,4 procent under två år. Det är betydligt högre än tidigare löneavtal men ändå räcker det inte till för att hålla reallönerna uppe. Redan mellan 2020 och 2021 gjorde den stigande inflationen att reallönerna i Sverige föll med 0,4 procent. Under 2022 och 2023 kommer reallönerna att minska ännu mer. Det innebär att löntagarna får mer pengar i handen men att prisökningarna gör att de inte har råd att konsumera lika mycket som tidigare. I media är de kraftigt stigande livsmedelspriserna i fokus efter prisökningar på 20 procent under det senaste året fram till och med mars 2023.

Trots tvåsiffrig inflation, stigande räntor och minskat bostadsbyggande har inte den öppna arbetslösheten i Skåne ökat utan har sedan maj förra året istället stagnerat och var i mars 8,4 procent. Jämfört med mars 2022 är den skånska arbetslösheten nu 0,5 procentenheter lägre och jämfört med juli 2020 är den 3,1 procentenheter lägre. I 28 av Skånes 33 kommuner har arbetslösheten minskat under det senaste året. Mest har arbetslösheten minskat i Eslöv, Östra Göinge, Malmö och Hörby.

Under 2022 saknade 22,5 procent av invånarna i Sydsverige som är minst 16 år kontantmarginal. Det visar statistik från SCB. Att sakna kontantmarginal innebär enligt SCB att man inte klarar en oväntad utgift på 13 000 kronor utan stöd eller lån. För dessa hushåll är den höga inflationen och då särskilt de kraftigt höjda livsmedelspriserna en utmaning. Även hushåll med starkare ekonomi som äger bostäder och har ett finansiellt sparande drabbas när inflation och räntor stiger. Utöver fallande reallöner märker dessa hushåll även av fallande bostadspriser och tidvis även fallande aktiekurser. Efter år av stabila uppgångar syntes en tydlig nedgång i värdet av hushållens finansiella tillgångar under 2022 samtidigt som reallönerna börjat falla.

Skånsk privatekonomi
Inflation och räntehöjningar påverkar hushållens ekonomi

Den senaste tidens ekonomiska utveckling med kraftigt höjd inflation och bland annat höga energi- och livsmedelspriser, räntehöjningar samt prisnedgång på bostadsmarknaden ligger till grund för denna analys som fokuserar på skåningarnas privatekonomi. Syftet med rapporten är att bidra till ökad kunskap om hushållens ekonomi och samhällsutvecklingen i Skåne. Materialet är baserat på ett stort antal statistiska källor med fokus på utvecklingen i hela Sverige, Skåne och i de skånska kommunerna. Rapporten är oberoende och ges ut av Sparbanken Skåne som även står bakom rapporten Skånsk konjunktur. Analysen produceras av Øresundsinstituttet.

Øresundsinstituttet är ett oberoende dansk-svenskt kunskapscentrum som genom analyser, nätverksmöten och nyhetsbyrån News Øresund bidrar till en ökad kunskap om utvecklingen i Sverige och Danmark med fokus på Öresundsregionen.

www.oresundsinstituttet.org.    www.newsoresund.org