Ny analys: Digitala dansk-svenska gränshinder drabbar över 10 000 privatpersoner – främst danskar i Sverige

Danskar som äger sommarstugor eller jobbar i Sverige är några av de som främst drabbas av digitala dansk-svenska gränshinder, som försvårar vardagen och tillgången till myndigheter och privata tjänster.
Det pågår dock ett arbete för att öppna upp de digitala tjänsterna över gränserna på flera nivåer. I Sverige utreds exempelvis åtgärder som skulle kunna ge danska sommarstugeägare och Öresundspendlare tillgång till Bankid. Det sker ett omfattande nordisk-baltiskt samarbete inom digitalisering och inom EU förbereds en vidareutveckling av direktiv för att underlätta digital identifiering över gränserna.
Även företag utarbetar lösningar där det finns ett behov och efterfrågan.

Denna rapport har utarbetats av Øresundsinstituttet och har tidigare publicerats i form av en artikelserie i Øresundsinstituttets nyhetstjänst News Øresund.

Läs analysen här


HIGHLIGHTS

 

Smidigare med digital tillgång för Öresundspendlare i Danmark än i Sverige

Svenskar som arbetar i Danmark kan relativt enkelt få ett danskt Mitid, men danskar som arbetar eller äger en sommarstuga i Sverige kan inte få ett svenskt Bankid. Svenska justitiedepartementet utreder om ett fysiskt id-kort i framtiden kan utfärdas till dem som har ett så kallat styrkt samordningsnummer. Det skulle kunna göra det möjligt för dem att få Bankid. En alternativ svensk e-legitimation, Freja eID+, är också på väg att öppnas för denna grupp.

 

Öresundspendlare upplever oförståelse

Krångel, oförståelse från andra och egen oro – danska Öresundspendlaren Marie Degener Troelsen beskriver ett digitalt utanförskap i Sverige. Även om svenska myndigheter håller på att öppna för inloggning med utländska e-legitimationer går det sällan att utnyttja de digitala tjänsterna.

 

 

Danska sommarstugeägare i Sverige stöter på många digitala hinder

9 900 fritidshus i Sverige ägs av danskar. Men för danskar som skaffar sommarstuga i Sverige skapar digitaliseringen problem längs hela vägen, från det att danskarna försöker köpa en svensk sommarstuga, under tiden som de bor där, och till dess att de vill sälja.
Steen och hans fru Janne Linderstrøm-Lang behöver använda både tid och problemlösningsförmåga för att lösa de digitala utmaningar som uppstår för dem som danska fritidshusägare i Sverige. Sedan finns det andra hinder som inte kan lösas förrän de har fått en svensk e-legitimation, menar de.

 

 

EU och Norden satsar på ökad digital tillgång över gränserna – men trots det går få tjänster att nå med utländsk e-legitimation hos svenska myndigheter

Inom EU och på nordisk-baltisk nivå vill man öka möjligheten att sköta ärenden digitalt över gränserna. Utvecklingen av digitala lösningar sker genom EU-förordningar som ska implementeras på myndighetsnivå samt genom olika projekt och genom deklarationer på ministernivå. Det nordisk-baltiska samarbetet bygger bland annat på att man ligger långt framme inom digitalisering.
Fyra internationella projekt för ökad digital tillgång över gränserna inom Norden-Baltikum och EU presenteras i rapporten.

 

 

Digitala tjänster över gränserna utvecklas där företagen ser behov och affärsmöjligheter  

Medan de övergripande internationella lösningarna fortfarande är under utveckling har många bolag skapat tjänster som löser specifika problem över gränserna.
Avfallsbolaget Södra Smålands avfall och Miljö (SSAM) är ett av de bolag som utvecklat en egen digital lösning för att hantera problemen över gränserna. Hos SSAM kan danska fritidshusägare logga in med sitt samordningsnummer.
Fler exempel på företag med gränsöverskridande digitala tjänster finns i rapporten.

 


Om rapporten

Analysen Digitalisering – utmaningar och initiativ över den dansk-svenska gränsen är en del av Øresundsinstituttets egen rapportserie. Øresundsinstituttet är ett oberoende dansk-svenskt kunskapscentrum som genom analyser, nätverksmöten och nyhetsbyrån News Øresund bidrar till en ökad kunskap om utvecklingen i Sverige och Danmark med fokus på Öresundsregionen. Analysen publicerades ursprungligen som en artikelserie i Øresundsinstituttets nyhetstjänst News Øresund under december 2023 och januari 2024 och har därefter omarbetats till rapportformat.

KONTAKT:

Johan Wessman
vd Øresundsinstituttet
johan.wessman@oresundsinstituttet.org