Lärarnas arbetstid fortfarande olöst i Danmark – helt annan fråga styr svenska avtalsrörelsen
Förhandlingarna om nya kollektivavtal för offentliganställda i Danmark ledde inte till något nytt avtal om lärarnas arbetstider, trots att frågan tog stor plats i hela avtalsrörelsen. Samtidigt fortsätter förhandlingarna om lärarnas arbetsvillkor och lön i Sverige. Men den svenska avtalsrörelsen styrs av en helt annan fråga än den danska: lärarbristen.
I Danmark har lärarnas arbetstider tagit stor plats i hela avtalsrörelsen för landets omkring 750 000 offentliganställda. När nya avtal nu är på plats kvarstår frågan utan en direkt lösning. Istället för ett nytt avtal ska frågan utredas av en kommission.
Den 31 mars, samtidigt som den danska avtalsrörelsen pågick, löpte kollektivavtalet för svenska kommunanställda lärare ut. Det förnyas nu var fjortonde dag samtidigt som förhandlingarna fortsätter. Till skillnad från Danmark är det ytterst tyst om dessa förhandlingar.
– Det är nog ett ganska gott tecken. Så länge de faktiskt förhandlar och pratar med varandra går ju ingen ut och pratar med media, säger Marie Wall Almquist, ordförande för Lärarförbundet Malmö, till News Øresund.
I Lärarförbundet Malmös lokaler i närheten av Carolikvarteren sitter ett tiotal personer framför sina datorer. Trafiken mullrar tyst utanför och vissa småpratar med varandra. Det är fredag eftermiddag 27 april och Anders Bondo Christensen, chefsförhandlare för de kommunanställda och ordförande för lärarnas fackförening i Danmark, har bara några timmar tidigare berättat hur lättad han är att ett nytt avtal är på plats.
Marie Wall Almquist säger att förhandlingarna om ett nytt avtal för svenska lärare än så länge verkar gå framåt.
– Det vi hörde nu det sista är att ”allt är på bordet”, säger Marie Wall Almquist.
News Øresund träffar Marie Wall Almquist tillsammans med de fackliga förmännen Helena Quarfood, Thomas Magnusson och Johan Nordström för att prata om den svenska avtalsrörelsen och hur de ser på utvecklingen i Danmark.
En skillnad mellan danska och svenska avtalsrörelser för offentliganställda är att det är politiker som är huvudförhandlare i Danmark. Under årets avtalsrörelse var Michael Ziegler (Konservative), borgmästare i Høje-Taastrup, kommunernas huvudförhandlare på arbetsgivarsidan.
I Sverige är det tjänstemän på arbetsgivarorganistationen Sveriges kommuner och landsting som förhandlar med facken. På det sättet har politikerna inte någon direkt inblandning i avtalsförhandlingarna.
En annan skillnad är att avtalsrörelser oftare slutar med medling och lagstiftning i Danmark, jämfört med Sverige. Marie Wall Almquist tycker att den svenska modellen i regel är mer framgångsrik än den danska.
– Det blir ofta ett starkare avtal om parterna själva har kommit överens, säger Marie Wall Almquist.
Det är också vitt skilda frågor som är viktigast för lärare i Danmark och Sverige. I den danska avtalsrörelsen var knäckfrågorna, som tidigare nämnts, arbetstiden och övertidsersättningen. De danska lärarna har också velat få till ett avtal som kunde ersätta lagstiftningen som har reglerat deras arbetsvillkor sedan parterna inte kunde komma överens i avtalsrörelsen 2013.
I Sverige är den stora frågan lärarbristen.
– Vi har en akut lärarbrist som vi ser att vi inte kan utbilda bort inom överskådlig tid, säger Marie Wall Almquist.
Hon tror att högre lön är en del av lösningen. Det skulle göra läraryrket mer attraktivt och samtidigt locka tillbaka några av de lärare som har lämnat yrket de senaste åren, menar hon. Enligt en rapport från Statistiska centralbyrån från förra året arbetar 15 procent av personer med lärarutbildning i Sverige inom andra yrken.
Men lönen är inte hela lösningen på lärarbristen. I Statistiska centralbyråns rapport angav 60 procent av drygt 7 000 personer som lämnat läraryrket mellan 2005 och 2013 att en för hög arbetsbelastning helt eller till stor del bidrog till beslutet att byta yrke.
– Det handlar också om lärarnas inflytande över arbetet och karriärvägar. Men de stora frågorna är lön och arbetsbelastning, säger Helena Quarfood.
Sveriges kommuner och landsting har valt att inte kommentera de pågående förhandlingarna i detta läge. Men enligt ett dokument som beskriver arbetsgivarorganisationens mål vill de att ett nytt avtal om arbetsvillkor ”ska stödja verksamhetsutvecklingen och bidra till att arbetsgivarna kan behålla och rekrytera personal med rätt kompetens”.
(News Øresund – Mandus Örarbäck)
Fakta: Lärares arbetsvillkor i Danmark och Sverige
I Danmark styrs för tillfället lärarnas arbetsvillkor av lagstiftning. I Sverige styrs det av ett avtal, som visserligen gick ut den 30 mars, men som förlängs med två veckor åt gången under tiden förhandlingar om ett nytt avtal pågår.
Danska lärares arbetstid är 37 timmar i veckan. Då ska de befinna sig på arbetsplatsen. En stor skillnad mellan före och efter lagstiftningen, som infördes efter att parterna inte kunde komma överens i avtalsrörelsen 2013, är att det inte längre finns någon skillnad mellan olika typer av arbetstid.
Svenska lärares arbetstid räknas över ett helt år. 1 360 timmar per år är schemalagd arbetstid som regleras av rektor. 407 timmar är till för förberedelser. De timmarna får läraren själv bestämma över. Genomsnittet över alla arbetade veckor under ett år är 45,5 timmar i veckan, men tanken är att den schemalagda arbetstiden ska variera under året beroende på hur hög arbetsbelastningen är.
Övertid i Danmark räknas på helårsbasis. I Sverige är den uppdelad i tre perioder.
Övertid i Sverige kan också uppstå i det korta perspektivet, dvs arbete utanför schemalagd tid och utan att regelmässig schemaändring är gjord. Övertid räknas också på antalet arbetade dagar. Antalet arbetsdagar per år är 194, och alla dagar utöver det räknas som övertid.
Källor: Lärarförbundet Malmö, Danmarks Lærerforening