Förändringar i Öresundsintegrationen de senaste åren – från regionala till globala drivkrafter

Att mäta kontaktytorna mellan danskar och svenskar kan vara ett nytt sätt att betrakta vardagsintegrationen i Öresundsregionen / Greater Copenhagen. Kontakten kan vara fysisk i den meningen att man träffas, eller virtuell, till exempel genom sociala medier. Ett kontaktyteindex kommer i högre grad att fokusera på bestånden (till exempel danskar i Skåne och svenskar på den danska arbetsmarknaden) och kommer att visa en långt mer stabil utveckling än de nuvarande integrationsindexen.

De två integrationsindexen för Öresundsregionen /Greater Copenhagen visar en markant nedgång i integrationen sedan 2008. Båda indexen bygger på en ekonomisk förståelseram, där de två delarna av regionen blir alltmer likartade (får samma prisnivå) i takt med att integrationen ökar. Men sedan finanskrisen har globala faktorer påverkat den svenska och danska ekonomin på olika sätt, och därmed Öresundsintegrationen mer än tidigare – något som båda integrationsindexen beskriver som minskad integration.

Sedan finanskrisen och fram till idag har extern påverkan från den globala och europeiska ekonomin påverkat drivkrafterna bakom Öresundsintegrationen mer än de regionala och nationella drivkrafterna.

Finanskrisens stora effekter på dansk ekonomi, med en bostadsbubbla som brast och en ekonomisk recession, innebar att såväl pendlingen som antalet flyttningar över Öresund minskade.

Valutakursen har sedan 2008 varit betydligt mer rörlig än under de första sju åren efter öppnandet av Öresundsbron (2000-2007). Det ger en större osäkerhet i pendlarnas ekonomi och för näringslivet. Den fluktuerande valutakursen har och har haft en negativ inverkan på arbetsmarknadsintegrationen i regionen. För turismen bedöms den instabila valutakursen dock ha varit en fördel.

Öresundstågen har under perioden 2012-2015 inte nått målet om att 90 procent av tågen ska köra i tid. Den sämre punktligheten fungerar i praktiken som längre restid och har därför haft en negativ inverkan på arbetspendlingen över Öresund. Detta har ytterligare förstärkts av den globala flyktingkrisen som i två steg under vintern 2015/2016 fört med sig politiska beslut om att införa regionala gräns- och id-kontroller för alla som reser från Danmark till Sverige vilket förlängt restiderna ytterligare. Därmed har till exempel järnvägsstationerna vid Köpenhamns flygplats i Kastrup och i Hyllie i Malmö bytt karaktär från pendeltågsstationer till gränsstationer.

Antalet Öresundsregionala samarbetsorganisationer har minskat sedan 2008, men det betyder inte att samarbetet har blivit mindre. Tvärtom sker samarbetet idag i högre grad genom bilaterala samarbeten mellan till exempel universitet, turistorganisationer, kommuner eller regioner.

Så kallade blåljusnyheter (polis/räddningstjänst) dominerar mediernas rapportering över Öresund. Mediernas val av nyheter avspeglar att vår kunskap om grannlandet generellt är låg. Detta ställer högre krav på mediebevakningen, som ofta måste innehålla en viss mängd fakta om samhällsstrukturer för att överhuvudtaget vara förståelig. Likaså måste bevakningen vara frekvent. I Danmark tar artiklar om politik och värderingar näst mest plats efter blåljusnyheter. I de svenska medierna tar artiklar om ekonomi och näringslivet näst mest spaltutrymme. Även nyheter om sport och nöjen vandrar frekvent över Öresund.

Arbetsmarknads- och bostadsmarknads-integrationen i norra Öresund har sedan 2008 utvecklats sämre än i den södra delen av Öresund. Medan arbetsmarknads-integrationen har sjunkit 20 procent i södra Öresund, har den sjunkit 25 procent i norra Öresund. Samtidigt har bostadsmarknadsintegrationen ökat 1,3 procent per år under perioden 2008-2012 i södra Öresund, medan den har sjunkit 0,5 procent i norra Öresund.

 

I och med finanskrisen gick Öresundsregionen in i en ny fas:

BAKGRUND
Bakgrunden till denna analys är en önskan från Region Skåne om att få mer kunskap om vad som har drivit integrationen under perioden från 2008 fram till idag, det vill säga efter finanskrisen. Projektbeskrivningen från Region Skåne bar titeln ”Vad har bromsat integrationen under de senaste sex åren?” Denna titel antyder att åsikten är att Öresundsintegration har utvecklat sig otillfredsställande sedan finanskrisen. I formuleringen ”bromsat” ligger också en uppfattning om att det finns hinder, som saktar ner så att integrationen inte utvecklas så snabbt som man skulle önska eller som den annars skulle göra. Denna uppfattning stöds av de två integrationsindexen som finns för Öresundsregionen: Öresundskomiteens integrationsindex samt Näringslivets integrationsindex, utvecklat av Sydsvenska Industri- och Handelskammaren i samarbete med Dansk Erhverv.

 

KLICKA HÄR FÖR ATT LÄSA HELA ANALYSEN

För ytterligare information kontakta:

chefanalytiker och författare till rapporten
Britt Andresen
mobil +46 703 05 60 25
britt.andresen@oresundsinstituttet.org

vd
Johan Wessman
mobil +46 (0)702 52 32 41
johan.wessman@oresundsinstituttet.org