FAKTA: Gränshinder och nordiskt samarbete

På grund av skilda nationella regler, lagar och praxis uppstår ibland så kallade gränshinder när människor och företag arbetar, rör sig eller flyttar över de nordiska gränserna. Det kan handla om allt från att regelverket stoppar en viss grupp av människor från att bo i ett land och arbeta i ett annat till att kostnaderna blir högre och administrationen mer omfattande när verksamheten sker över gränsen.

Några av de gränshinder som diskuteras just nu i Öresundsregionen handlar om skatt och socialförsäkring för gränspendlare som delvis vill arbeta hemifrån, samt det faktum att personer som enbart är medborgare i länder utanför EU/EES i normalfallet inte har möjlighet att gränspendla mellan Danmark och Sverige.

Det nordiska gränshinderrådet och flera andra parter arbetar kontinuerligt för att lösa gränshindren mellan Danmark, Sverige och de övriga nordiska länderna – kring skatt, arbetsmarknad, socialförsäkring med mera. Samtidigt uppstår ibland nya gränshinder när nya nationella lagar stiftas eller EU-direktiv implementeras.

Aktuellt om gränshinder

Några av de gränshinder som blivit omtalade under senare tid och/eller som nyligen prioriterats av Gränshinderrådet är följande:

Svårigheter att gränspendla för tredjelandsmedborgare: Den som inte är medborgare i ett EES-land (tredjelandsmedborgare) kan i normalfallet inte gränspendla mellan Danmark och Sverige, eftersom länderna inte tillåter att personen har arbetstillstånd i ett land och uppehållstillstånd i ett annat. För arbete i Danmark finns dock vissa möjligheter att söka dispens, bland annat för personer inom bristyrken eller med hög inkomst. Läs mer här.

Kreditvärdighet för gränspendlare: Gränspendlare upplever svårigheter att få banklån eller att handla på kredit, eftersom deras inkomster i arbetslandet inte syns i kreditupplysningar som görs i bosättningslandet. Läs mer här.

Beskattning av kulturarbetare: De flesta danska gränspendlare i Sverige betalar så kallad SINK-skatt på 25 procent av inkomsten i Sverige, utan möjlighet till avdrag, och inget därutöver i Danmark. Kulturarbetare och idrottare betalar i stället en så kallad artistskatt på 15 procent i Sverige, och mellanskillnaden upp till den danska skattenivån på omkring 37 procent i skatt i Danmark. De betalar alltså en högre andel av sin inkomst i skatt jämfört med andra gränspendlare. Läs mer här.

Fem prioriterade områden inom det nordiska gränshindersarbetet: Skattefrågor, nordiskt samarbete kring folkbokföring, digitalisering, pensionsfrågor och gränsregional statistik – dessa fem områden fokuserar det nordiska Gränshinderrådet särskilt på under 2024, utöver de prioriterade gränshindren. Läs mer här.

Granskning av Gränshinderrådet: Under 2024 ska Gränshinderrådets mandat, mål och arbetsmetoder utvärderas av en extern aktör, inför nästa mandatperiod som börjar 2025. Läs mer här.

 

Lösta och avskrivna gränshinder under 2023

Under verksamhetsåret 2020-2021 har Gränshinderrådet avklarat sex gränshinder i hela Norden, varav fem räknas som lösta och ett har avskrivits. Fyra av dessa sex gränshinder berör Öresundsregionen eller hela Norden.

Lösta gränshinder som berör Öresundsregionen eller hela Norden:

  • Beskattning av uppdragstagare i bemanningsföretag. Läs mer.
  • Dansk firmabil i Sverige. Läs mer.
  • Erkännande av yrkeskvalifikationer. Läs mer.
  • Koncernbidrag över gränserna i Norden. Läs mer.

Avskrivna gränshinder som berör Öresundsregionen eller hela Norden:

–

 

Prioriterade gränshinder

För företag och personer som har aktivitet över de nordiska gränserna kan det uppstå olika problem. De kan röra allt från arbetsmarknad och socialförsäkring till utbildning och näringsliv. De gränshinder mellan de nordiska länderna som identifieras av de nordiska gräns- och informationstjänsterna (exempelvis Øresunddirekt och Info Norden) registreras i Nordiska ministerrådets gränshinderdatabas. För att försöka lösa dessa gränshinder etablerades det nordiska Gränshinderrådet 2014. Gränshinderrådet arbetar på uppdrag av de nordiska statsministrarna och varje år väljer dess medlemmar ut vissa gränshinder som prioriterade. Arbetet med gränshindren sker i samarbete med berörda ministerier i de nordiska länderna. Målet är få bort 5-8 gränshinder varje år, antingen genom att lösa dem eller genom att Gränshinderrådet väljer att avskriva ett gränshinder. Det sistnämnda görs enbart om rådet inte ser några förutsättningar för att kunna gå vidare med arbetet.

De prioriterade gränshinder som Gränshinderrådet arbetar med just nu och som rör Öresundsregionen eller hela Norden är:

Läs mer om de prioriterade, lösta och avskrivna gränshindren för 2023 i Gränshinderrådets verksamhetsrapport här.

Temaområden

Utöver de prioriterade gränshindren arbetar Gränshinderrådet med fem temaområden:

  • Skattefrågor
  • Nordiskt samarbete kring folkbokföring
  • Digitalisering
  • Pensionsfrågor
  • Gränsregional statistik

Läs mer om arbetet med de prioriterade temaområdena här.

Gränshinderdatabasen

I Nordiska ministerrådets gränshinderdatabas finns information om de gränshinder som rapporterats in av de nordiska gräns- och informationstjänsterna samt de gränsregionala kommittéerna. All information har kvalitetssäkrats av de berörda ländernas departement.

Finn gränshinder i Gränshinderdatabasen här

 

Fakta om Gränshinderrådet

Bertel Haarder (V), är ledamot för Danmark i Gränshinderrådet fram till årsskiftet 24/25. Han har ersatt Danmarks tidigare ledamot Annette Lind. Foto: News Øresund – Johan Wessman

En politiskt tillsatt grupp under Nordiska ministerrådet, som ska arbeta med att öka den fria rörligheten inom Norden på uppdrag av de nordiska regeringarna. Gränshinderrådet etablerades i januari 2014 och har sedan 2018 som mål att lösa 8-12 gränshinder om året. Gränshinderrådet består av en ledamot från varje nordiskt land och självstyrande område, inklusive Grönland, Färöarna och Åland, samt Nordiska ministerrådets generalsekreterare och en representant från Nordiska rådets Gränshindergrupp. Ordförandeskapet roterar mellan de nationella ledamöterna i Gränshinderrådet och följer ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet. Den svenska ledamoten i rådet är Anders Ahnlid och den danska ledamoten är Bertel Haarder. De har särskilt fokus på att lösa gränshinder som berör Sverige respektive Danmark.

För arbetet kring gränshinder i Öresundsregionen finns dessutom en arbetsgrupp med representanter från bland annat Øresunddirekt och Greater Copenhagen Committee, som hjälper till att identifiera gränshinder i regionen.

Från år 2022 har det nordiska Gränshinderrådet fått ett utökat mandat, med uppdrag att värna det gränsregionala samarbetet i Norden under kristider. Läs mer om Gränshinderrådets mandat för 2022-2024.

Ordförande: under 2024 är det den svenska ledamoten Anders Ahnlid.
Seniorrådgivare på Nordiska ministerrådet (gränshinderarbete): Sandra Forsén och Petri Suopanki
Se alla ledamöterna och läs mer om Gränshinderrådet här

 

Fakta om Nordiska ministerrådet

Nordiska ministerrådet bildades 1971 och är ett politiskt samarbetsorgan där regeringsmedlemmar från Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige samt Grönland, Färöarna och Åland deltar. Det finns elva ministerråd där de olika fackministrarna träffas samt ett ministerråd för samarbetsministrarna. Sekretariatet finns i Köpenhamn. Ordförandeskapet roterar mellan de fem länderna och varar ett år i taget. Det är i praktiken de nordiska samarbetsministrarna som på statsministrarnas uppdrag samordnar samarbetet och det koordineras löpande av den Nordiska samarbetskommittén. Nordiska ministerrådet har som vision att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030.

Ordförande: Ulf Kristersson, Sveriges statsminister, är ordförande under 2024
Generalsekreterare: Karen Ellemann

Läs mer om Nordiska ministerrådet här

De nordiska samarbetsministrarna och Nordiska samarbetskommittén

Varje nordiskt land har utsett en representant i regeringen som har ett särskilt ansvar för det nordiska samarbetet. Den Nordiska samarbetskommittén består av högt uppsatta ämbetsmän från de nordiska ländernas statsförvaltningar. De står för den löpande koordineringen av samarbetet. De utgör också styrelsen för Ministerrådets sekretariat i Köpenhamn.

Läs mer om de nordiska samarbetsministrarna här
Läs mer om den nordiska samarbetskommittén här

 

Fakta om Nordiska rådet

Varje parlament i de nordiska länderna och de självstyrande områdena väljer representanter till Nordiska rådet. Totalt finns det 87 valda ledamöter i rådet. De samlas till två årliga möten där de diskuterar och uppmanar nationalstaterna att ta beslut kring olika ämnen som berör de nordiska medborgarna. Det finns fem fackutskott i Nordiska rådet, bland annat för kunskap och kultur, tillväxt och utveckling samt hållbarhet. Presidentskapet för rådet roterar mellan länderna och gäller för ett år i taget.

President: under 2024 är det Bryndís Haraldsdóttir från Island.
Rådsdirektör: Kristina Háfoss
Se alla ledamöterna i Nordiska rådet här
Läs mer om Nordiska rådet här

Nordiska rådets gränshindergrupp

Nordiska rådets Gränshindergrupp består av parlamentariker från alla länder, partigrupper och utskott i Nordiska rådet. Gruppen ska dels stödja Nordiska ministerrådets Gränshinderråd i dess arbete med att försöka lösa och avklara gränshinder, men även ha fokus på de frågor som går längre eller som Gränshinderrådet inte längre arbetar vidare med.

Läs mer om Gränshindergruppen här

 

Fakta om de nordiska informations- och gränstjänsterna

Øresunddirekt

Syfte: Att tillhandahålla offentlig information från myndigheter till svenska och danska privatpersoner och företag som vill arbeta, flytta, studera eller etablera ett företag över Öresund. Dessutom arbetar Øresunddirekt för att lösa gränshinder.
Organisation: Øresunddirekt har en organisation i Danmark och en i Sverige. I Danmark administreras Øresunddirekt av Greater Copenhagen Committee, medan Øresunddirekt i Sverige administreras av Länsstyrelsen, men utgör ett samarbete mellan berörda myndigheter och regionen.
Finansiering: Øresunddirekt Danmark finansieras av Skattestyrelsen, Region Skåne, Köpenhamns kommun, Tårnby kommun och Nordiska ministerrådet. Øresunddirekt Sverige finansieras också av Region Skåne och Nordiska ministerrådet, men dessutom finansierar Länsstyrelsen i Skåne, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Skatteverket verksamheten med bland annat personalenheter.
Länder: Danmark och Sverige.
Kontor: Kontor i Malmö, Sverige, med medborgarservice på plats, samt kontor i Köpenhamn, Danmark (webbredaktion) utan någon medborgarservice.

Läs mer om Øresunddirekt här


Grensetjänsten Norge-Sverige

Syfte: Att tillhandahålla korrekt information till personer och företag med gränsöverskridande verksamhet mellan Norge och Sverige. Dessutom arbetar Grensetjänsten för att lösa gränshinder.
Organisation: Nätverket består av 27 myndigheter, kommuner och organisationer, varav norska NAV och svenska Arbetsförmedlingen är de två huvudaktörerna.
Finansiering: NAV och Arbetsförmedlingen bidrar med två personalenheter vardera. Dessutom bidrar flera aktörer med finansiering: Nordiska ministerrådet, Arbeids- og sosialdepartementet i Norge, Utrikesdepartementet i Sverige, Länsstyrelsen i Värmland, Fylkesmannen i Innlandet (tidligere Hedmark), Eidskog Kommune samt LO i Sverige. Bidrag från organisationerna, förutom NAV och Arbetsförmedlingen, söks årligen, medan Nordiska ministerrådets bidrag gäller för tre år i taget.
Länder: Norge och Sverige.
Kontor: på gränsen mellan Norge och Sverige, där byggnadens kontorslokaler ligger i Sverige, i Morokulien, och mötesrummen i Norge, i Magnor.

Läs mer om Grensetjänsten Norge-Sverige här

Nordkalottens Gränstjänst

Syfte: Att bidra till ökad rörlighet för personer och företag med gränsöverskridande verksamhet genom vägledning, information och kontaktförmedling. Dessutom arbetar Nordkalottens Gränstjänst för att lösa gränshinder.
Organisation: Nordkalottrådet har det övergripande ansvaret, medan Nordkalottrådet sekretariat, som sitter i Region Lappland, har det juridiska ansvaret. Nordkalottrådet är ett samarbete mellan elva myndigheter och är en regional samarbetskommitté för gränsområden.
Finansiering: NAV finansierar en fast tjänst och Nordiska ministerrådet finansierar genom Nordkalottrådet en tjänst tillsammans med Storfjords kommun. Nordiska ministerrådet ger ett treårigt bidrag som i första hand täcker kostnaderna för kontoret i Torneå, medan Nordkalotten ger bidrag till båda kontoren. Även denna finansiering ges genom treåriga avtal. Dessutom får Nordkalottenrådet projektbidrag från det svenska utrikesdepartementet, som är öronmärkta för projekt som drivs av Nordkalottens Gränstjänst.
Länder: Finland, Norge och Sverige.
Kontor: två kontor, varav ett i Torneå, Finland, och ett i Skibotn, Norge.

Läs mer om Nordkalottens Gränstjänst här

Info Norden

Syfte: Att ge allmän information till personer som vill flytta, arbeta, studera eller starta företag i ett annat nordiskt land. Info Norden har också kontaktinformation till relevanta myndigheter i de åtta länderna. Dessutom arbetar Info Norden för att lösa gränshinder.
Organisation: Info Norden är Nordiska ministerrådets informationstjänst och ingår i det nordiska samarbetet. Tjänsten samordnas av Nordiska ministerrådets kommunikationsavdelning. Info Norden förvaltas lokalt av Föreningen Norden i Danmark, Finland, Island, Norge och Åland, och på Färöarna, Grönland och Sverige av de nordiska institutionerna: Nordisk Atlantsamarbejde (NORA), Nordens Instituttet i Grønland (NAPA) och Nordregio. Info Norden har en projektledare i vart och ett av de åtta länderna.
Finansiering: Info Norden finansieras helt av Nordiska ministerrådet. Nordiska ministerrådet finansieras av de fem nordiska länderna.
Länder: Danmark, Finland, Färöarna, Grönland, Island, Norge, Island, Sverige och Åland.
Kontor: i varje huvudstad i de åtta länderna och självstyrande områdena. Tjänsten är huvudsakligen webbaserad.

Läs mer om Info Norden här