FAKTA: Gränshinder och nordiskt samarbete

På grund av skilda nationella regler, lagar och praxis uppstår ibland så kallade gränshinder när människor och företag rör sig över de nordiska gränserna. Under coronakrisen har antalet gränshinder och andra störningar ökat, när länderna valt olika strategier för att hantera pandemin. Enligt de senaste uppgifterna från det nordiska Gränshinderrådet har 41 coronarelaterade hinder uppstått, varav 22 hittills har lösts.

Utöver dessa pågår fortfarande Gränshinderrådets och många andra parters arbete med att lösa de ”vanliga” gränshindren, kring skatt, arbetsmarknad, socialförsäkring med mera. Just nu är 16 hinder som rör Öresundsregionen eller hela Norden prioriterade av Gränshinderrådet. Ett gränshinder som handlar om att lärlingar på danska yrkesutbildningar får svårt att försörja sig medan de gör praktik i Sverige har nyligen avskrivits av rådet som omöjligt att lösa.

Aktuellt om gränshinder

Coronarelaterade gränshinder: På grund av de nordiska ländernas olika strategier för att hantera coronapandemin har en lång rad gränshinder och störningar uppstått i Norden. Enligt de senaste siffrorna från Gränshinderrådet handlar det om 41 gränshinder i hela Norden, varav 22 har lösts och 19 kvarstår. Inte alla dessa klassificeras som formella gränshinder.

Skattskyldighet för gränspendlare som arbetar hemifrån: Ett av dessa coronarelaterade gränshinder handlar om i vilket land gränspendlare ska betala skatt, när de arbetar hemifrån på grund av risken för smitta. Enligt Öresundsavtalet ska gränspendlare nämligen betala skatt i det land där de utför arbetet. Minst 50 procent av arbetet under en löpande tremånadersperiod måste utföras i arbetslandet för att Öresundspendlaren ska betala skatt där, annars blir personen i stället skyldig att betala skatt i landet där hen bor. Det kan innebära att de gränspendlare som måste arbeta hemifrån under coronapandemin kan bli skyldiga att betala skatt för vissa perioder i sitt bosättningsland och för vissa perioder i arbetslandet och därför också måste deklarera i två länder. Om så blir fallet sker det sedan en avräkning länderna emellan enligt det så kallade Trekk-avtalet.

För Öresundspendlare som bor i Danmark och arbetar i Sverige kan en förändrad skattskyldighet också leda till en skattesmäll, eftersom många av dem i vanliga fall betalar så kallad särskild inkomstskatt, SINK-skatt, på arbetet i Sverige. Den ligger på 25 procent, men det finns ingen möjlighet att göra några avdrag på skatten. Den danska skattenivån ligger betydligt högre.

Även för skattemyndigheterna i de båda länderna kan detta innebära mycket extraarbete i samband med nästa års deklaration.

En liknande problematik finns i viss mån mellan samtliga de nordiska länderna.

Undantag för socialförsäkring men inte skatt: Ett omtalat gränshinder handlar om socialförsäkringstillhörigheten för den som bor i ett land men arbetar i ett annat. Socialförsäkringstillhörigheten styr bland annat vilket lands regler som ska följas för arbetsgivaravgifter och a-kassa. Huvudregeln är att den gränspendlare som arbetar mer än 75 procent i arbetslandet är socialförsäkrad där, men om personen arbetar minst 25 procent i bosättningslandet är det i stället där som personen är socialförsäkrad (lite annorlunda regler gäller för bland annat offentliganställda). Det gäller normalt sett även för den som arbetar hemifrån, även om arbetet görs för en arbetsgivare i det andra landet. Om socialförsäkringen flyttar över till det andra landet kan det exempelvis innebära att en dansk arbetsgivare måste betala sociala avgifter enligt svenska regler.

Under coronakrisen har dock Danmark och Sverige kommit överens om att göra ett undantag, så att socialförsäkringstillhörigheten inte flyttar till bosättningslandet även om gränspendlare arbetar hemifrån. När det gäller skattskyldigheten har däremot både Danmark och Sverige valt att stå fast vid reglerna och inte göra något undantag.

Detta val har blivit omdiskuterat, bland annat vid detta seminarium, som arrangerades av och Øresundsinstituttet och Øresunddirekt.

 

Lösta och avskrivna gränshinder under 2019-2020

Under verksamhetsåret 2019-2020 har Gränshinderrådet avklarat åtta gränshinder i hela Norden, varav sex stycken räknas som lösta och två har avskrivits. Två av dessa åtta gränshinder berör Öresundsregionen eller hela Norden.

Det första handlar om att kommunikationen mellan svenska myndigheter och svenska medborgare som bor i övriga Norden ibland brustit. Det räknas nu som löst av Gränshinderrådet, i och med att det pågår ett nordiskt projekt för att underlätta den digitala kommunikationen mellan länderna. I praktiken kommer det dock att dröja några år innan detta projekt ska vara i hamn.

Det andra handlar om att personer som går danska lärlingsutbildningar inte kan göra praktik i Sverige. Det har inte gått att lösa och avskrivs därför av Gränshinderrådet. Problemet handlar om att lärlingar i Danmark inte får studiemedel för praktiken, utan det är vanligtvis arbetsgivaren som betalar någon form av praktiklön. Det gör däremot inte svenska arbetsgivare eftersom lärlingen i stället får svenskt studiemedel. I praktiken blir det därför svårt för en dansk lärling att göra praktik i Sverige, eftersom hen inte är berättigad till svenskt studiemedel.

Två andra dansk-svenska gränshinder som är på väg att lösas:

Samordningsnummer för danska och norska sommarstugeägare i Sverige. Denna grupp har hittills inte kunnat få samordningsnummer, det vill säga alternativet till personnummer för personer som inte är folkbokförda i Sverige, och har därför stött på många praktiska problem när de exempelvis velat skaffa el-, tv- och internetavtal. Men en lagändring är på gång i Sverige, även om det är oklart om den kan träda i kraft redan 1 januari 2021, som tidigare sagts.

Tjänstledighet för politiska uppdrag. Nordiska gränspendlare som velat ta tjänstledigt för ett politiskt uppdrag på hemmaplan har hittills inte haft rätt till det. Men reglerna är på väg att ändras mellan Danmark och Sverige, genom ett avtal som ger personer som bor i ett land och arbetar i ett annat rätt till tjänstledighet för lokala och regionala politiska uppdrag. Just nu arbetar det svenska regeringskansliet med frågan.

 

Prioriterade gränshinder

För företag och personer som har aktivitet över de nordiska gränserna kan det uppstå olika problem. De kan röra allt från arbetsmarknad och socialförsäkring till utbildning och näringsliv. De gränshinder mellan de nordiska länderna som identifieras av de nordiska gräns- och informationstjänsterna (exempelvis Øresunddirekt och Info Norden) registreras i Nordiska ministerrådets gränshinderdatabas. För att försöka lösa dessa gränshinder etablerades det nordiska Gränshinderrådet 2014. Gränshinderrådet arbetar på uppdrag av de nordiska statsministrarna och varje år väljer dess medlemmar ut vissa gränshinder som prioriterade. Arbetet med gränshindren sker i samarbete med berörda ministerier i de nordiska länderna. Målet är få bort 8-12 gränshinder varje år, antingen genom att lösa dem eller genom att Gränshinderrådet väljer att avskriva ett gränshinder. Det sistnämnda görs enbart om rådet inte ser några förutsättningar för att kunna gå vidare med arbetet. Utöver de prioriterade gränshindren har Gränshinderrådet under 2020 arbetat med sex temaområden:

  • Erkännande av yrkeskvalifikationer
  • Olika byggbestämmelser
  • Digitala verktyg för att kommunicera med det offentliga fungerar inte över de nordiska gränserna
  • Geoblocking
  • Gränsregional statistik
  • Transportsamarbete

De gränshinder som Gränshinderrådet arbetar med just nu och som rör Öresundsregionen eller hela Norden är:

  • Arbetspraktik i ett annat nordiskt land
  • Nordiska undersköterskor i Danmark – beviljande av behörighet/autorisation som social- og sundhedsassistent
  • Nationella begränsningar på forskningsmedel
  • Flytt för institutionaliserade personer
  • Olika krav på märkning av läkemedel och olika krav på språk för bipacksedel
  • Man kan inte få närståendepenning om inte både vårdare och den sjuke är försäkrade i Sverige
  • Utbetalningar av sociala förmåner vid tvivel om vilket land som har betalningsansvaret
  • Skillnad i när uttag av svensk föräldrapenning måste ske för att inte rätten till den ska gå förlorad
  • Bortfall av föräldrapenning vid tidsbegränsat arbete
  • Långa handläggningstider i EU-ärenden
  • Rätt till tjänstledighet för politiskt uppdrag från arbete i annat nordiskt land
  • Samordningsnummer till utländska fritidshusägare i Sverige
  • Koncernbidrag över gränserna i Norden
  • Kreditvärdighet, för t.ex. gränspendlare i Norden
  • Beslut om skuldsanering i bosättningslandet utan effekt i arbetslandet
  • Krav på personnummer och ID-handlingar ett problem för gränsgångare

Dessutom undersöks om beskattning av kulturarbetare åter kan tas upp på listan.

I början av 2021 kommer Gränshinderrådets medlemmar att välja fler nya hinder att arbeta med.

Finn gränshinder i Gränshinderdatabasen här
Läs mer om de prioriterade gränshindren för 2019-2020 i Gränshinderrådets verksamhetsrapport här
Ta del av mer information om de prioriterade temaområdena under 2020
här

 

Fakta om Gränshinderrådet

Bertel Harder (V). Foto: News Øresund – Johan Wessman

En politiskt tillsatt grupp under Nordiska ministerrådet, som ska arbeta med att öka den fria rörligheten inom Norden på uppdrag av de nordiska regeringarna. Gränshinderrådet etablerades i januari 2014 och har sedan 2018 som mål att lösa 8-12 gränshinder om året. Gränshinderrådet består av en medlem från varje nordiskt land och självstyrande område, inklusive Grönland, Färöarna och Åland, samt Nordiska ministerrådets generalsekreterare coh en representant från Nordiska rådets Gränshindergrupp. Ordförandeskapet roterar mellan de nationella medlemmarna i Gränshinderrådet och följer ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet. Den svenska medlemmen i rådet är Sven-Erik Bucht (S) och den danska medlemmen är Bertel Haarder (V). De har särskilt fokus på att lösa gränshinder som berör Sverige respektive Danmark.

För arbetet kring gränshinder i Öresundsregionen finns dessutom en arbetsgrupp med representanter från bland annat Øresunddirekt och Greater Copenhagen Committee, som hjälper till att identifiera gränshinder i regionen.

Från 2022 kan det nordiska Gränshinderrådet få ett utökat mandat, med uppdrag att värna det gränsregionala samarbetet i Norden under kristider. Vid sitt senaste möte i september 2020 gav de nordiska samarbetsministrarna Gränshinderrådet i uppdrag att ta fram ett förslag på hur mandatet skulle kunna utformas.

Ordförande: under 2020 är det den danska medlemmen Bertel Haarder.
Seniorrådgivare på Nordiska ministerrådet (gränshinderarbete): Sandra Forsén och Petri Suopanki
Se alla medlemmarna här
Läs mer om Gränshinderrådet
här

 

Fakta om Nordiska ministerrådet

Nordiska ministerrådet bildades 1971 och är ett politiskt samarbetsorgan där regeringsmedlemmar från Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige samt Grönland, Färöarna och Åland deltar. Det finns elva ministerråd där de olika fackministrarna träffas samt ett ministerråd för samarbetsministrarna. Sekretariatet finns i Köpenhamn. Ordförandeskapet roterar mellan de fem länderna och varar ett år i taget. Det är i praktiken de nordiska samarbetsministrarna som på statsministrarnas uppdrag samordnar samarbetet och det koordineras löpande av den Nordiska samarbetskommittén. Nordiska ministerrådet har som vision att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030.

Ordförande: Mette Frederiksen, Danmarks statsminister, är ordförande under 2020
Generalsekreterare: Paula Lehtomäki

Läs mer om Nordiska ministerrådet här

De nordiska samarbetsministrarna och Nordiska samarbetskommittén

Varje nordiskt land har utsett en representant i regeringen som har ett särskilt ansvar för det nordiska samarbetet. Den Nordiska samarbetskommittén består av högt uppsatta ämbetsmän från de nordiska ländernas statsförvaltningar. De står för den löpande koordineringen av samarbetet. De utgör också styrelsen för Ministerrådets sekretariat i Köpenhamn.

Läs mer om de nordiska samarbetsministrarna här
Läs mer om den nordiska samarbetskommittén här

 

Fakta om Nordiska rådet

Varje parlament i de nordiska länderna och de självstyrande områdena väljer representanter till Nordiska rådet. Totalt finns det 87 valda medlemmar i rådet. De samlas till två årliga möten där de diskuterar och uppmanar nationalstaterna att ta beslut kring olika ämnen som berör de nordiska medborgarna. Det finns fem fackutskott i Nordiska rådet, bland annat för kunskap och kultur, tillväxt och utveckling samt hållbarhet. Presidentskapet för rådet roterar mellan länderna och är för ett år i taget.

President: under 2020 är det isländska Silja Dögg Gunnarsdóttir. Danmark har presidentskapet 2021.
Rådsdirektör: Britt Bohlin
Se alla ledamöterna i Nordiska rådet här
Läs mer om Nordiska rådet här

Nordiska rådets gränshindergrupp

Nordiska rådets Gränshindergrupp består av parlamentariker från alla länder, partigrupper och utskott i Nordiska rådet. Gruppens ska dels stödja Nordiska ministerrådets Gränshinderråd i dess arbete med att försöka lösa och avklara gränshinder, men även ha fokus på de frågor som går längre eller som Gränshinderrådet inte längre arbetar vidare med.

Läs mer om Gränshindergruppen här

 

Fakta om de nordiska informations- och gränstjänsterna

Øresunddirekt

Formål: At formidle offentlig information fra myndigheder til svenske og danske privatpersoner og virksomheder, som ønsker at arbejde, flytte, studere eller etablere virksomhed på tværs af Øresund. Desuden arbejder Øresunddirekt for at løse grænsehindringer.
Organisering: Øresunddirekt er organiseret i hhv. Danmark og Sverige. I Danmark er Øresunddirekt administreret af Greater Copenhagen Commitee, mens Øresunddirekt i Sverige er organiseret under Länsstyrelsen, men er et samarbejde mellem relevante myndigheder og region.
Finansiering: Øresunddirekt Danmark er finansieret af Erhvervsministeriet, Region Skåne, Skattestyrelsen og Nordisk ministerråd. Øresunddirekt Sverige er også finansieret af Region Skåne og Nordisk ministerråd, men derudover finansierer Länsstyrelsen i Skåne, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan og Skatteverket med bl.a. personaleenheder.
Lande: Danmark og Sverige.
Kontor: Kontor i Malmø i Sverige med fysisk borgerbetjening og kontor i København i Danmark (webredaktion) uden borgerbetjening.

Læs mere om Øresunddirekt her


Grensetjänsten Norge-Sverige

Formål: At give korrekt information til privatpersoner og virksomheder, som har grænseoverskridende virke mellem Norge og Sverige. Desuden arbejder Grensetjänsten for at løse grænsehindringer.
Organisering: Eksisterer som et netværk af 27 myndigheder, kommuner og organisationer, hvor norske NAV og svenske Arbetsförmedlingen er de to hovedaktører.
Finansiering: NAV og Arbetsförmedlingen finansierer med to personaleenheder hver. Derudover finansierer flere aktører; Nordisk ministerråd, Arbeids- og sosialdepartementet i Norge, Utrikesdepartementet i Sverige, Länsstyrelsen i Värmland, Fylkesmannen i Innlandet (tidligere Hedmark), Eidskog Kommune samt LO i Sverige. Bidrag fra alle andre end NAV og Arbetsförmedlingen søges for hvert år, mens Nordisk ministerråds bidrag gælder for tre år ad gangen.
Lande: Norge og Sverige.
Kontor: På grænsen mellem Norge og Sverige, hvor selve kontorlokalerne i bygningen ligger i Sverige i Morokulien, og mødelokalerne i bygningen ligger i Norge i Magnor.

Læs mere om Grenetjänsten Norge-Sverige her

Nordkalottens Gränstjänst

Formål: At hjælpe til øget bevægelighed for privatpersoner og virksomheder, som har grænseoverskridende virke, gennem vejledning, information og kontaktformidling. Desuden arbejder Nordkalottens Gränstjänst for at løse grænsehindringer.
Organisering: Nordkalottrådet har det overordnede ansvar, mens det er Nordkalottrådets sekretariat, som sidder i Region Lappland, som har det juridiske ansvar. Nordkalottrådet eksisterer som et samarbejde mellem 11 myndigheder og Nordkalottrådet, som er en grænseregional samarbejdskomitée.
Finansiering: NAV finansierer med en permanent stilling, mens Nordkalotterådet under Nordisk ministerråd sammen med Storfjord Kommune finansierer en stilling. Nordisk ministerråd finansierer med et bidrag, der gælder for tre år ad gangen, og som primært dækker kontoret i Tornio, mens Nordkalottrådet finansierer med bidrag til begge kontorer. Denne finansiering er også på treårige aftaler. Derudover får Nordkalottrådet projekttilskud fra Sveriges udenrigsdepartement, som er øremærket til arrangementer i Nordkalottens Gränstjänst.
Lande: Finland, Norge og Sverige.
Kontor: To kontorer i hhv. Tornio i Finland samt Skibotn i Norge.

Læs mere om Nordkalottens Gränstjänst her

Info Norden

Formål: At give generel information til personer, som ønsker at flytte, arbejde, studere eller starte virksomhed i et andet nordisk land. Hertil formidling af kontaktinformation til relevante myndigheder i de otte lande. Desuden arbejder Info Norden (tidligere Hallo Norden) for at løse grænsehindringer.
Organisering: Info Norden er Nordisk ministerråds informationstjeneste og hører under ministrene for nordisk samarbejdes område. Tjenesten koordineres af Nordisk ministerråds kommunikationsafdeling. Lokalt forvaltes Info Norden af Foreningen Norden i hhv. Danmark, Finland, Island, Norge og Åland, og på Færøerne, i Grønland og i Sverige af de nordiske institutioner; Nordisk Atlantsamarbejde (NORA), Nordens Instituttet i Grønland (NAPA) og Nordregio. Info Norden har en projektleder i de otte lande.
Finansiering: Info Norden er fuldt ud finansieret af Nordisk ministerråd. Nordisk ministerråd finansieres af de fem nordiske stater.
Lande: Danmark, Finland, Færøerne, Grønland, Island, Norge, Sverige og Åland.
Kontor: I hver hovedstad i de otte lande. Tjenesten er primært webbaseret.

Læs mere om Info Norden her