Fakta om Folketingsvalet den 18 juni

Folketinget

Foto: News Øresund

Under onsdagen utlyste den danska statsministern Helle Thorning-Schmidt val till folketinget den 18 juni. I Danmark finns inte ett fast datum för när folketingsvalet ska hållas, men det måste genomföras inom fyra år efter senaste val, vilket var den 15 september 2011. När valet är utlyst upphör arbetet i folketinget.

Det danska kommun- och regionvalen hålls inte samtidigt med folketingsvalet utan regelbundet vart fjärde år, nästa gång den tredje helgen i november 2017.

Om den sittande regeringen vinner valet fortsätter den, men förlorar den stödet blir det en ”dronningerunde” där alla partier kallas till samtal hos drottningen. Finns det ett tydligt stöd för en ny regering utpekar drottningen en statsminister som ska bilda regering. Saknas en tydlig majoritet utser hon istället en förhandlingsledare. Drottningen har inget reellt politiskt inflytande.

Det sitter 179 medlemmar i folketinget som för närvarande representerar åtta partier. Ytterligare två partier ställer upp i valet – Alternativet och Kristendemokraterne. Två ledamöter väljs på Grönland och två på Färöarna.

Valdeltagandet i folketingsvalet 2011 var 87,7 procent.

Danskar i utlandet, i Skåne såväl som i resten av världen, kan enbart följa valet men inte påverka resultatet. Utlandsdanskar, med undantag för diplomater och tidsbegränsade anställda i internationella organisationer, har inte rätt att rösta till danska valet.

Sex av de tio partiledarna går in i deras första valrörelse som partiledare. Sju av de tio partiledarna som ställer upp till folketingsvalet är män, tre är kvinnor. Fem är 60-talister, tre 70-talister, äldst är Alternativets politiska ledare Uffe Elbæk, född 1954, och yngst är Enhedslistens Johanne Schmidt-Nielsen (som formellt är politisk talesperson). Hon är född 1984.

Partierna har olika bokstavsbeteckningar som används dels i media och dels på valsedlarna. Den ena är en förkortning och den andra en partibokstav som används på valsedlarna. Därför kan till exempel Socialdemokraterna betecknas både med ett A eller ett S. Det är även olika hur mycket partiet själv lyfter fram sin bokstav på till exempel sina valplanscher.

 

Partiförkortning och partibokstav:

Alternativet (ALT) Å

Dansk Folkeparti (DF) O

Enhedslisten (EL) Ø

Konservative Folkeparti (K) C

Kristendemokraterne (KD) K

Liberal Alliance (LA) I

Radikale Venstre (R) B

Socialdemokraterna (S) A

Socialistisk Folkeparti (SF) F

Venstre (V) V

 

Blocken:

Röda blocket – Enhedslisten, Socialistisk Folkeparti, Socialdemokraterne, Radikale Venstre, Alternativet

Blå (borgerliga) blocket – Liberal Alliance, Dansk Folkeparti, Det Konservative Folkeparti, Venstre

 

Regeringarna:

2001 – 2011 VKO – Venstre och konservative Folkeparti i regering med stöd från Dansk Folkeparti

2011-2015 SR(SF) – Socialdemokraterne, Radikale Venstre och Socialistisk Folkeparti med stöd från Enhedslisten. Dock trädde SF ur regeringen 2014.

 

Källor: Danmarks statistik, Folketinget, Gyldendals Den Store Danske, Politiken, Berlingske, Altinget, Information, Danmarks Radio samt partiernas hemsidor