FAKTA: Konjunktur
KONJUNKTUR. De svenska och danska hushållens förväntningar på ekonomin skiljer sig åt i den senaste barometermätningen från april. Medan svenskarnas indikator stiger till följd av att de blir allt mer optimistiska kring sin egen ekonomi sjunker den danska motsvarigheten. Det beror dock inte på att tron på den egna ekonomin är dålig, utan på att förväntningarna på den danska ekonomin sjunker. Valutan i Danmark och Sverige fortsätter att röra sig åt olika håll och svenskarna får betala allt mer för danska kronor.
Svenska konsumenter allt mer optimistiska kring den egna ekonomin
April var en bra månad för detaljhandeln och de svenska hushållen ser allt mer positivt på sin egna ekonomi. Totalt sett steg barometerindikatorn, som är en summering av flera branschers samt de svenska hushållens syn på utvecklingen, med 0,8 enheter. Det visar siffror från SCB:s konfidensindikator.
Konfidensindikatorn för hushållen steg i april jämfört med förra månaden. Den största orsaken till den positiva utvecklingen är att hushållen ser mer positivt på sin egen ekonomi. Att hushållens ekonomi upplevs som god syns även i konfidensindikatorn för detaljhandeln som steg med hela 4,4 enheter samma period och nu ligger på den högsta nivån sedan i september 2018.
Även tillverkningsindustrins konfidensindikator steg under april och ligger fortsatt på ett starkare läge än normalt. Indikatorn för bygg- och anlägg förblev oförändrad till följd av att de nuvarande orderstockarna är goda, men förväntningarna på framtiden drar ner den samlade bedömningen.
Danskarna har låg tro på landets ekonomi
I april steg konjunkturbarometern, som mäter den aktuella utvecklingen samt framtida förväntningar, inom industrin och tjänstesektorn i Danmark. Indikatorn för bygg- och anlägg samt detaljhandeln förblev oförändrade. Hushållens förväntningar har minskat rejält på grund av en mer pessimistisk syn på den danska ekonomin. Det visar siffror från Danmarks statistik.
Att konjunkturindikatorn för den danska industrin ökade förklaras av mindre lager och fler orderingångar. Tjänstesektorn nådde i april den högsta nivån sedan mars 2018 och uppgången beror främst på att den faktiska omsättningen ökat i värde. Detaljhandelns indikator ligger kvar på samma nivå på grund av en tillbakagång i omsättningen.
Den oförändrade indikatorn för bygg- och anlägg förklaras delvis av att allt fler företag rapporterar om arbetskraftsbrist. Även inom industrin och tjänstesektorn har andelen företag som har svårt att hitta rätt arbetskraft stigit under början av 2019.
Hushållens förväntningar, som mäts av Danmarks statistik, låg i april på 3,7. Det kan jämföras med samma månad ifjol då indikatorn var 7,1. Nedgången beror på att hushållen ser allt mindre positivt på den danska ekonomin, både idag och om ett år. Synen på familjens egna ekonomi har dock ökat.
Den svenska kronan fortsätter att försvagas mot den danska
Den danska kronan fortsätter att bli allt dyrare för svenskarna som nu får betala 144,20 SEK för 100 DKK. Det innebär att den svenska kronan har sjunkit ytterligare i värde både jämfört med samma tidpunkt ifjol, men även sedan april i år.
I början av april låg fick man ge runt 139 SEK för 100 DKK och danskarna betalade endast strax över 70 DKK för 100 SEK. Sedan dess har den svenska kronan sjunkit i värde ytterligare och i slutet av förra veckan kostade 100 DKK 144,20 SEK medan danskarna betalade 69,41 DKK för den svenska motsvarigheten.
I takt med att den danska och svenska kronan rör sig allt längre ifrån varandra blir det också mer fördelaktigt för de svenskar som arbetar i Danmark samtidigt som de danska Öresundspendlarna får allt mindre för sin svenska lön i hemlandet. Den svaga svenska kronan innebär också att de skånska shoppinggatorna fylls av köpsugna danskar och att de svenska turister som tar sig över sundet riskerar att hålla hårdare i plånboken.
Valutakurserna avser Riksbankens och Nationalbankens officiella växelkurser. Hos banker och växlingskontor kan priset skilja sig från de officiella kurserna.
