FAKTA: Konjunktur

• Sysselsättningen bland utlandsfödda stiger i Danmark
• Nu är den danska exporten till USA större än till Tyskland
• Svenska brotaxan höjs fyra procent på grund av den svaga kronan
• Sysselsättningen väntas öka med 45 000 i Sverige och 26 000 i Danmark under 2020-2021

Under de senaste månaderna har allt fler rapporter om konjunkturinbromsning hörts i både Öresundsregionen och globalt. Under 2019 har BNP-tillväxten i Sverige varit lägre än under tidigare år, och under 2020 väntas hjulen snurra långsammare även i dansk ekonomi. I Sverige väntas 45 000 fler sysselsättas under 2020 och 2021, medan sysselsättningen i Danmark väntas öka med 26 000 personer under samma period, i bägge fallen rör det sig om kraftiga minskningar jämfört med 2018. Det finns likheter och skillnader mellan arbetsmarknaderna i de båda länderna. Sysselsättningsökningen sker främst bland utrikes födda i både Sverige och Danmark, men medan långtidsarbetslösheten sjunker i Danmark når den istället rekordhöga nivåer i Sverige.

I Sverige ökade antalet sysselsatta i åldrarna 16–64 år med 79 000 personer under 2018, enligt Arbetsförmedlingens prognos för arbetsmarknadsutsikterna 2019–2021 som presenterades i förra veckan. Antalet sysselsatta väntas öka med 45 000 totalt under 2020 och 2021. I Danmark har antalet sysselsatta stigit med i genomsnitt 45 000 om året mellan 2013 och 2018, enligt Finansministeriets ekonomiska redogörelse som presenterades under måndagen. Tillväxten sjunker något under 2019, då sysselsättningen väntas öka med 30 000 personer. Under 2020 och 2021 väntas sysselsättningsökningen endast bli 19 000 respektive 7 000 personer.

Arbetsförmedlingen i Sverige och Finansministeriet i Danmark pekar ut utrikes födda som en nyckel till sysselsättningsökningen under senare år. Arbetsförmedlingen menar till och med att ”under prognosperioden (2019–2021, reds. anm.) väntas utrikes födda stå för hela sysselsättningsökningen”. Detta är en del av en längre trend där antalet inrikes födda i arbetsför ålder inte ökar i varken Danmark eller Sverige, samtidigt som de har en hög sysselsättningsgrad. Befolkningsökningen drivs istället av första och andra generationens invånare vars sysselsättningsgrad också ökat under senare år. Fler och fler med utländsk bakgrund kommer alltså i arbete. För en fortsatt sysselsättningstillväxt är det viktigt att sysselsättningsgraden bland dessa grupper fortsätter uppåt.

En stor skillnad mellan den danska och den svenska arbetsmarknaden är utvecklingen av långtidsarbetslösheten. I Danmark har antalet långtidsarbetslösa minskat från 46 000 vid starten av 2013 till omkring 20 000 personer i maj 2019. I Sverige har antalet långtidsarbetslösa stigit något, och väntas enligt Arbetsförmedlingen passera 150 000 innan 2019 års slut, för att därefter öka ytterligare under 2020 och 2021. Det är de högsta nivåerna under 2000-talet. Myndigheten menar att den största knuten för Sverige att lösa är hur utrikes födda med låg utbildningsnivå, de som saknar grundskoleutbildning, ska komma i arbete.

Kompetensbristen i Danmark har minskat något under 2019, och nivåerna under den senaste konjunkturtoppen var på grund av en samtida ökning av arbetskraften inte lika höga som under konjunkturtoppen 2006–2007. I Sverige har efterfrågan på kompetens också fallit något under hösten 2019, men i Skåne är kompetensbristen mer utbredd än i Sverige i stort. Detta trots att Skåne har en högre arbetslöshet än Sverige som helhet. I Skåne är alltså matchningsproblematiken som allra mest påtaglig. Sammanfattningsvis är det alltså viktigt för den sammanhängande arbetsmarknaden i Öresundsregionen att hantera matchningsproblematiken och att fortsätta arbeta med att öka sysselsättningsgraden bland utrikes födda. Då kan effekterna av den kommande konjunkturnedgången mildras.

Emil Persson,
Analytiker

Sysselsättningen bland utrikes födda stiger i Danmark – nu på samma nivå som före finanskrisen

62 procent av alla män och 50 procent av alla kvinnor som invandrat från icke-västliga länder var sysselsatta i Danmark år 2018. Det är på samma nivå som 2008, skriver Danmarks Statistik. Samtidigt sjunker bidragstagandet bland utrikesfödda. 35 procent av männen och 41 procent av kvinnorna med icke-västlig bakgrund fick full offentlig försörjning under 2018. Det är en lägre andel än 2008, men högre än hos inrikes födda danskar. (News Øresund)

Fotnot: Västliga länder omfattar, enligt Danmarks Statistiks definition, EU, Andorra, Australien, Island, Kanada, Liechtenstein, Monaco, Norge, Nya Zeeland, San Marina, Schweiz, USA och Vatikanstaten. Icke-västliga länder omfattar alla övriga länder.

Arbetsförmedlingen: Långtids-arbetslösheten kommer öka i Sverige

En svagare konjunktur kommer leda till att sysselsättningen i Sverige ökar i långsammare takt under de kommande åren. Det visar Arbetsförmedlingens prognos för 2019–2021, som utkom under tisdagen. Den samlade arbetslöshetsgraden förväntas öka något, men störst är utmaningen för de som redan idag står långt från arbetsmarknaden. 

Arbetslösheten i Sverige låg i genomsnitt på 6,4 procent under 2018. Arbetslösheten har varit något högre under 2019 och väntas bli i genomsnitt 6,8 procent när hela året summeras. Det visar Arbetsförmedlingens prognos Arbetsmarknadsutsikterna, där bland annat 9 000 privata arbetsgivare intervjuats. I prognosen fortsätter arbetslösheten att öka till 7,4 procent till år 2021. I Skåne, som redan har en högre arbetslöshet än riket, väntas arbetslösheten bli 9,2 procent under 2019 och 9,4 procent under 2020.

Innan årsskiftet väntas Sverige passera 150 000 långtidsarbetslösa, det vill säga personer som varit arbetslösa längre än tolv månader. Ökningen kommer enligt prognosen att fortsätta under 2020 och 2021, och nivåerna är historiskt höga.
– Vi ser en stor ökning bland dem med längst tider utan arbete, två år och mer. Den negativa utvecklingen har främst drabbat utrikes födda kvinnor med kort utbildning. En kombination av olika insatser som vuxenutbildningar och subventionerade anställningar behövs, säger Annelie Almérus, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen, i ett pressmeddelande.

| LÄS MER |

Nationalbanken hissar gul flagg för de danska bankerna

Under onsdagen gick Nationalbanken ut med en analys med rubriken “finansiel stabilitet – lägre kapitaltäckning i bankerna. Enligt Berlingske är det ett historiskt besked som innebär att varningslamporna börja blinka gult för de danska bankerna. Flera storbanker uppges riskera att få problem nu när konjunkturen viker nedåt, räntorna är låga och kapitaltäckningskraven ökar. Finanstilsynet har tidigare varnat för att om kreditförlusterna ökar till en procent av utlåningen så riskerar var tredje dansk bank att gå med förlust inom kärnverksamheten.

Nationalbanken gör varje halvår stresstester av det danska banksystemet. I sin senaste analys noterar de att bankernas grundläggande intjäningsförmåga minskat. Nettointäkterna minskar medan kostnaderna ökar. Detta har delvis kunnat uppvägas av ökade avgifter. Nationalbanken skriver att “kapitaltäckningen har reducerats för de största kreditinstituten och enskilda kreditinstitut har låg kapitaltäckning”. De pekar på att många av bankerna inte nyttjat de senaste årens vinster till att öka reserverna utan istället delat ut för stora belopp till aktieägarna.

Varningen från Nationalbanken kommer två veckor efter att Finanstilsynet varnat för att en tredjedel av de danska bankerna riskerar att kärnverksamheten börjar gå med förlust om de idag låga kreditförlusterna ökar till en procent av utlåningen. Det låga ränteläget gör det svårt för bankerna att hålla intäkterna uppe och Finanstilsynet pekar på att det kan leda till ett ökat risktagande i banksektorn. Samtidigt har kraven på att bekämpa penningtvätt drivit upp kostnaderna. Danmarks 63 banker redovisade ett överskott på knappt 14 miljarder DKK under första halvåret 2019, vilket är en minskning med fyra miljarder jämfört med samma tid 2018. (News Øresund)

Nu är den danska exporten till USA större än till Tyskland

Mellan 1976 och 2018 var Tyskland Danmarks största exportmarknad. Under de första nio månaderna 2019 exporterade Danmark för första gången någonsin mest till USA. Den största anledningen till detta är den låga tillväxten i Tyskland. Den tyska ekonomin växte med 0,1 procent under det tredje kvartalet 2019, efter att ha backat under det andra kvartalet, visar nya tal från den tyska statistiktjänsten DESTATIS.
– Tilliten till ekonomin är oroande låg. De senaste lägesrapporterna från tyskt näringsliv tyder dessvärre på att det fjärde kvartalet kan bli en besvikelse för tillväxten, säger Allan Sørensen, chefsanalytiker på Dansk Industri (DI), till DI Business. (News Øresund)

Se hela bilden här.

Svenska brotaxan höjs fyra procent på grund av den svaga kronan

Priset för att köra över Öresundsbron höjs med cirka fyra procent vid årsskiftet men bara för resenärer som betalar i svenska kronor. Anledningen är den försvagade svenska kronkursen uppger Öresundsbro Konsortiet. Priset för privatpersoner som gör en enkelresa med personbil och Bropass-avtal stiger från 235 till 245 svenska kronor. Priset för en snabbtur med Bropass stiger från 145 till 150 svenska kronor. Priset för en enkelresa utan Bropass-avtal stiger från 545 till 565 svenska kronor.
– Den svenska kronkursen har varit svårbedömd under året. Vi följer noga utvecklingen och om det visar sig att vår bedömning inte stämmer med hur den svenska kronan utvecklas under de närmaste månaderna kommer vi att justera de svenska priserna igen, skriver Öresundsbro Konsortiet i en kommentar. (News Øresund)

Sju av tio svenskar skulle åka oftare till Danmark om den svenska kronan var starkare

14 procent av danskarna och tolv procent av svenskarna upplever stora problem med språket på andra sidan bron – övriga klarar sig bättre. Ofta besöker både svenskar och danskar platser i grannlandet där de varit förut. Och shopping är den vanligaste orsaken till en tur över Öresundsbron. Det visar en undersökning som gjorts bland Øresundsbro Konsortiets bropasskunder av analysföretaget Yougov, skriver brons nyhetsbrev Fokus Öresund.

I samband med shoppingen handlar både svenskar och danskar oftast livsmedel, men danskar köper också ofta kläder. Svenskarna har däremot påverkats av valutakursen och sju av tio uppger att de skulle åka oftare till Danmark om den svenska kronan var lika mycket värd som den danska.

| LÄS MER |