Dansk integrationsutbildning avgörande för anställning av flyktingar hos företaget BC Hospitality Group

För företaget BC Hospitality Group har den danska integrationsutbildningen IGU varit avgörande för att de har kunnat anställa flyktingar. Företaget menar att flyktingarna på lång sikt är en god investering i form av arbetskraft men det sociala ansvaret är också ett viktigt perspektiv. Men ett stort problem med integrationsutbildningen är den låga ekonomiska ersättningen som gör att många hoppar av utbildningen, berättar företaget BC Hospitality Group och en av eleverna.

Att utbilda en elev i det danska språket och samtidigt lära ut det praktiska arbetet kräver en hel del resurser. Därför har den danska regeringen infört integrationsutbildningen IGU (integrationsuddannelse), vilket är en integrationsutbildning på två år med målet att få nyanlända i arbete, och som ska hjälpa företag att anställa nyanlända.

De utbildningar och praktiska kurser som ingår i IGU betalas av kommunerna vilket underlättar för företag som BC Hospitality Group att anställa nyanlända.

– Det har gjort det mycket mer attraktivt för företag att anställa flyktingar, speciellt dem som kommer hit utan några dokumenterade kompetenser. De kompetenser som de har med sig från hemlandet kan inte dokumenteras i en dansk kontext, säger Mirelle Jakobsen, Group Responsible Hospitality Manager hos BC Hospitality Group och ansvarig för företagets IGU-förlopp.

Hon understryker att trots att utbildningen hjälper många från arbetslöshet till sysselsättning är det inte bara en dans på rosor. Det finns fortfarande många utmaningar, som exempelvis den låga lönen som gör att många av eleverna hoppar av utbildningen i förtid. I vissa fall finns det nämligen inte ett stort nog ekonomiskt incitament för att spendera två år på integrationsutbildningen. Till exempel kan en ensamstående förälder som går från att få någon typ av statligt bidrag, till att istället få IGU-ersättning, förlora 2 100 danska kronor per månad, enligt tidningen Berlingske.

Mireille Jakobsen menar dessutom att det ofta hänger ihop med att eleverna ofta är unga män som vill tjäna pengar så snabbt som möjligt för att kunna skicka tillbaka till hemlandet. Det finns därför ett behov av att de unga flyktingarna i högre grad ser på utbildningen som en investering i deras egen framtid istället för att se det som ett snabbt jobb menar hon.

– Vi förstår att elevlönen inte är en hög lön, och att det är svårt att få saker att gå ihop med den. Men i gengäld är det en möjlighet för dem att få en utbildning vid sidan av, förbättra sin danska och ta några AMU-kurser, så de har kompetens för att få en riktig sysselsättning så småningom, säger hon.

En av flyktingarna som är anställd som IGU-elev hos BC Hospitality Group är Mohammad Osama Omar Katrji. Han är väldig glad för sin IGU-plats hos BC Hospitality Group men tycker – i linje med Mireille Jakobsens observationer – att den låga elevlönen är problematisk.

– Det är väldigt fint. Jag har bra kollegor och goda vänner här. Men jag har ett litet problem och det är lönen, säger Mohammad Osama.

Han är 40 år gammal, kommer från Syrien och har varit i Danmark i ungefär två år. Hans arbetsuppgifter går ut på att sköta om fastigheten Bella Center både invändigt och utvändigt.

Det var inte så svårt för Mohammad Osama att hitta ett jobb i Danmark. Kommunen hjälpte honom snabbt in i verksamhetspraktik, där han så småningom blev erbjuden en IGU-plats hos BC Hospitality Group.

– Det är väldigt bra. Det är mycket svårare i Syrien. Det finns väldigt mycket hjälp att få för att få ett arbete i Danmark. I Syrien kan man bara ha sin egen verksamhet, säger han.

Företag som anställer flyktingar inom IGU kan få kontanta bonusar för anställningen på två gånger 20 000 danska kronor. De första 20 000 kronorna delas ut efter sex månaders anställning och de sista vid två års anställning. Företagen själva får bestämma vad bonusbeloppen ska gå till. Hos BC Hospitality Group har man valt att ge pengarna tillbaka till IGU-eleverna.

– Vi har beslutat att pengar från bonusordningen går tillbaka till IGU-eleverna i form av lönehöjningar, säger Mirielle Jakobsen, som samtidigt påpekar att flyktingarna bara får utbetalt en elevlön för att vara anställd som IGU-elev. Elevlönen inom hotell- och restaurangbranschen ligger på 67 danska kronor i timmen eller runt 12 200 danska kronor per månad.

På det sätter försöker BC Hospitality Group göra den låga elevlönen en smula mindre betydelsefull. Men för att göra IGU ännu bättre framöver kan en mer aktiv inblandning från kommunerna samt en effektivare mentorsordning vara avgörande för långsiktig framgång, menar Mireille Jakobsen.

(News Øresund – Nicklas Bunck Sørensen Andersen)

Så fungerar nyanländas etablering i Sverige

I Sverige har Arbetsförmedlingen det samordnande ansvaret för nyanländas etablering. Efter ett första möte med den nyanlände upprättar Arbetsförmedlingen en individuell plan i samverkan med berörd kommun, myndigheter, företag och organisationer. Den som deltar i ett etableringsprogram har rätt till etableringsersättning, 308 kronor per dag, som betalas ut av Försäkringskassan.

Alla som får uppehållstillstånd i Sverige har rätt till undervisning i svenska – Svenska för invandrare (Sfi). Kommunen har det övergripande ansvaret men andra aktörer, såsom folkhögskolor, kan också driva Sfi-undervisning. I dag finns det en rad olika specialutformade Sfi-program med olika yrkesinriktningar i Skåne.

Så fungerar nyanländas etablering i Danmark

När en person får uppehållstillstånd i Danmark är det kommunerna som ansvarar för integrationen. Alla nyanlända som får statligt stöd ska delta i någon form av integrationsprogram, som består av undervisning i dansk och kan också innehålla praktik, arbete med lönesubventioner eller IGU. IGU står för integrationsutbildning. Det är en tvåårig utbildning för nyanlända som fokuserar på arbete.