19 nordiska gränshinder har lösts under 2018 och 2019
Det är nu lättare för gränspendlare mellan Sverige och Danmark att byta a-kassa. Dessutom har reglerna för pendlande studenter som är föräldralediga, samt reglerna för ESS-pendlande medarbetare öppnats upp. Det visar en ny rapport som gavs ut av Gränshinderrådet den 14 oktober i år. På Info Nordens hemsida, norden.org, kan man i gränshinderdatabasen idag hitta 102 gränshinder som på olika sätt försvårar verksamhet och aktiviteter tvärs över gränserna i de nordiska länderna. Enligt Info Norden finns det ytterligare gränshinder som inte framgår av databasen. Medan 46 gränshinder ännu är olösta och 12 har avskrivits, så har 46 av dem blivit lösta sedan 2014, och flera av dem påverkar helt eller delvis rörligheten mellan Sverige och Danmark.
Gränshinderrådet har nyligen gett ut rapporten ”Gränshinderrådets verksamhetsrapport 18/19” om gränshinder i de nordiska länderna. Enligt den har, mellan januari 2018 till juni 2019, totalt 19 gränshinder blivit lösta varav fem av dem är gränshinder inom tre olika områden som underlättar för de personer som är verksamma tvärs över Öresund. Nu är det möjligt:
- Att personer, bosatta i Sverige och som studerar i utlandet, t.ex. Danmark, kan behålla sin rätt till högre kompensation under föräldraledigheten.
- För personer att lättare kunna bli medlem i en svensk a-kassa, och t.ex. gå från en dansk a-kassa, utan att missta sin tjänstgöringstid och ersättning.
- För ESS-pendlare mellan Sverige och Danmark att kunna behålla sin socialförsäkring i det land där huvudparten av arbetstiden ligger.
Framöver kommer personer bosatta i Sverige, som är studerande i ett annat land, kunna behålla sin kompensation i samband med föräldraledigheten. Tidigare krävde Sverige att de som hade gått från att arbeta till att studera, var tvungna att få studiemedel för att behålla rätten till högre ersättning under föräldraledigheten. Men sedan juli 2018 räcker det att studierna är eftergymnasiala och bara är studiemedelsberättigade. Det gäller även vid studier i utlandet, som t.ex. i Danmark.
Även hinder på den tvärregionala arbetsmarknaden har blivit lösta mellan januari 2018 och juni 2019. Enligt Gränshinderrådets rapport kommer det framöver bli lättare för personer att anmäla sig till en svenska a-kassa, till exempel vid ett byte från en dansk a-kassa.
Nu är det möjligt att göra ett avbrott från medlemskapet i en svensk a-kassa, så länge inte uppehållet överstiger åtta veckor och heller inte överskrider mer än högst ett månadsskifte. Man kommer framöver alltså inte att förlora sin tjänstgöringstid och ersättning på grund av att man inte har ansökt om a-kassa samma dag som man började arbeta i Sverige eller som man förlorar sitt jobb i Danmark. Man drabbas heller inte om man från början har ansökt om medlemskap i fel a-kassa till exempel. Det beslutade Riksdagen i Sverige med en lagändring förra sommaren som trädde i kraft den 2 juli 2018.
I och med lagändringen har åldersgränsen för att få gå med i en svensk a-kassa höjts från 64 år till 65 år. Det betyder att det nu är möjligt att anmäla sig till en svensk a-kassa senast vid utgången av en månad, om man fyller 65 år den efterföljande månaden.
Framöver är det också möjligt för ESS-medarbetare, som är bosatta i Sverige och arbetar på ESS-datacentret i Köpenhamn, att behålla sin socialförsäkring i Danmark även om de under en period arbetar på ESS-anläggningen i Lund. Det blev godkänt sommaren 2018 av det danska Arbetsmarknadsdepartementet på inrådan av Udbetaling Danmark, och även de svenska myndigheterna har gett sitt samtycke.
Det finns fortfarande 46 olösta gränshinder på listan i gränshinderdatabasen, och av de gränshinder som Gränshinderrådets medlemmar just nu prioriterar, berör 14 av dem helt eller delvis Öresundsregionen. Det är fortfarande till exempel inte möjligt för studerande vid danska utbildningar att kunna söka en praktikplats i Sverige på grund av skillnaderna mellan yrkesutbildningarna i de två länderna. De digitala verktygen för att kommunicera med allmänheten fungerar dessutom inte tvärs över de nordiska gränserna, vilket till exempel kan vara en utmaning för personer som verkar på båda sidor sundet. Gränshinderrådet prioriterar också arbetet med att ge möjlighet för danska och andra utländska sommarstugeägare i Sverige att få ett samordningsnummer, så att de till exempel kan få tv- och internetanslutning i stugorna.
Fakta:
Sedan 2014 har Gränshinderrådet, på uppdrag av de nordiska regeringarna, arbetat för att lösa gränshinder i Norden för privatpersoner och företag. Rådet är politiskt tillsatt och består av representanter från hela Norden: Danmark, Sverige, Norge, Finland, Island, Färöarna, Grönland och Åland samt generalsekreteraren från Nordiska Ministerrådet och en representant från Nordiska rådet.
Gränshinderrådet har till uppdrag att göra det enklare för personer att verka på tvärs över gränserna i de nordiska länderna genom att 1) ta bort existerande gränshinder 2) förebygga att nya gränshinder uppstår och 3) förbättra och effektivisera kommunikationen. Målet är att bidra till att lösa 8-12 gränshinder varje år och varje medlem i Gränshinderrådet har ett antal hinder som de arbetar specifikt med. Totalt har Gränshinderrådet löst 46 olika gränshinder sedan starten 2014.
Camilla Neve Lieknins, analytiker
Källor: Norden.org och Gränshinderrådets verksamhetsrapport 18/19